Browsed by
Författare: Lillalena

Torsdagstriss – vatten

Torsdagstriss – vatten

Kommentarer 29 kommentarer

Idag tänkte jag göra något nytt här i bloggen, nämligen att haka på Popprinsessans Torsdagstriss. Hon började med den förra veckan, och jag tycker att det är en sån kul idé. Jag fotar i stort sett varje dag med min mobil, och det är bara ett litet fåtal bilder som kommer till användning i bloggen. Resten har jag som en dagbok i bilder. Den här torsdagen är temat vatten, och det drog igång tankarna åt alla möjliga håll. Men till slut lyckades jag välja ut tre foton. Om du också blir sugen på att haka på Torsdagstriss och vill veta mer, så kika in hos  http://popprinsessan.se

Vatten vårt livselixir

Vad vore livet utan vatten? Det är som säkert alla vet en grundförutsättning för liv och hälsa. Vi överlever inte många dagar utan att konsumera vatten, och varma dagar går det åt extra mycket för att släcka törsten. Det märks tydligt i hästarnas baljor och badkar. När det är varmt ute får man fylla på många liter varje dag. Jag tycker att det ser så uppfriskande och gott ut när man har fyllt det renskrubbade badkaret ända upp till kanten. Min kära saknade lilla Busfröken försökte alltid bada i badkaret, men hon fick förstås inte plats. Så jag spolade av henne med slangen istället. Nedan är en bild jag tog då hon drack vatten.

Vatten och njutning

Tänk så mycket man njuter av vatten. Att ta en dusch är så skönt och uppiggande, och ett varmt bad är för mig ett riktigt balsam för själen. På bilden nedan kan du se när jag doppar handen i glittrande sjövatten en varm sommardag. Jag är en riktig badkruka, men på den här badplatsen är det så långgrunt att man kan gå jättelångt ut i vattnet utan att väta bikinin. Så varma somrar får vattnet faktiskt en behaglig temperatur, och även en badkruka som jag kan njuta av ett bad.

Vatten, längtan och frihet

Jag hade tänkt skriva om det ena eller det andra, men kunde inte välja mellan längtan och frihet. För ett antal år sen hade vi båt, och jag längtade ofta efter nästa tillfälle att ge oss ut på sjön. Jag kände mig så fri när vi äntligen gled ut från hamnen. När jag vistas vid vatten är jag i nuet med himlen, havet, sjön, solen, vinden, fåglarna, insekterna, och mitt sällskap förstås. Nuet vävs samman med längtan efter att leva vid vatten. Nedan kan du se en bild som är tagen under en promenad mellan Borrby och Löderup i Skåne. När jag ser bilden längtar jag tillbaka dit, och till känslan av frihet jag har känt varje gång jag varit där.

Ja det här är mitt bidrag till Torsdagstriss med tema vatten. Nu är det äntligen sommar igen, och det samlas nya bilder och minnen i fotoalbumet. Kanske dyker de upp i inlägg framöver.

Jag önskar alla en  härlig sommar! 🙂

0
Dagens budskap från mina orakelkort: Självkärlek

Dagens budskap från mina orakelkort: Självkärlek

Kommentarer 30 kommentarer

Så är det dags igen för ett orakelkort med budskap till mina läsare. Den här gången handlar budskapet om något som jag vet att många kämpar med – nämligen självkärlek. Det är en känsla som borde vara naturlig för alla människor, men av oräkneliga anledningar är den inte det för alla. Så jag hoppas att dagens budskap kan vara till glädje för någon. Även om man inte känner sig träffad av det kan det leda till reflektion, eller kanske rentav tacksamhet. För det här att kunna känna självkärlek är något jag känner djup tacksamhet för. Självkärlek har ingenting med högmod att göra, och man måste inte anse sig vara perfekt för att känna den. För mig personligen handlar det om att älska sig själv som den man är. Vi är alla olika och unika, och om det inte vore tanken skulle väl skapelsen ha stöpt oss alla i samma form till att bli identiskt lika.

Så här kommer budskapet. Jag har översatt det från kortlekens guidebok.

Självkärlek

Ta dig tid för att lära känna dig själv och vad som fungerar för dig i den här delen av din livscykel.

Några av de största hindren för självkärlek är självkritik och perfektionism, som leder till hårt dömande av jaget, att man stänger ner sig, och så småningom kanske till att man blir sjuk.
Har du försökt tävla med andra, eller försökt få godkännande från personer i din familj? Eller har du pressat dig själv för hårt? Om så är fallet behöver du mjukna och börja lyssna till din kropp. Fokusera på att hålla ditt hjärta öppet, och träna på att känna igen och erkänna det goda i dig själv och andra. Det här kortet lockar dig att andas kärlek in och ut, varje ögonblick av dagen. Fråga dig själv: ”Vilka ändringar behöver jag göra i mina dagliga rutiner så att kärleken kan pulsera genom varje andetag, handling och relation jag engagerar mig i?”

Välj att öppna ditt hjärta genom mjukhet, djup andning, avslappning, rörelse, att hitta skönhet i naturen, i ditt hem, i din smärta, i din sorgsenhet, i bön etc. Håll ditt hjärta öppet även om det får dig att känna dig sårbar och utsatt.

Action:

Låt veckan som kommer bli din möjlighet till att lära att ta emot.  Varje gång någon säger något snällt till dig eller erbjuder sig att hjälpa dig, ta ett djupt andetag, tacka och acceptera. Du behöver hitta något kärleksfullt eller vårdande att göra för dig själv. Det kan vara en massage, en helande behandling, eller en film med en vän.
Varje gång du tittar dig i spegeln, upprepa: ”Jag är älskvärd.” Gör detta varje dag tills du verkligen tror på det.

Så vad tycker du om kortet? Finns det något i budskapet du kan ta till dig?

Kortleken jag har använt heter Heal Yourself av Inna Segal.
0
En trevlig utflykt

En trevlig utflykt

Kommentarer 28 kommentarer

Här står jag och ser mallig ut minsann. I söndags gjorde vi nämligen en utflykt till Vadstena. Tanken var från början att åka på picknick som vi brukar göra ibland. Men så bestämde vi oss istället för att åka iväg och äta på något matställe. Vadstena är en fin stad och har lite utbud att välja på, så det blev att åka dit framåt kvällen.

Det blev varsin hamburgare på en liten restaurang, och eftersom vi var vrålhungriga tog vi den största på menyn. Den var riktigt smaskig, och kunde gärna ha fått vara dubbelt så stor:D Med vid bordet fanns även en sugen kråka, som tillsist resignerade och satte sig på restaurangskylten. Jag tänkte ta en fin bild på burgaren och kråkan men misslyckades med båda delarna.

Ifall någon undrar hur burgaren såg ut så har jag bifogat en bild nedan. Den ser kanske inte så aptitlig ut, för den saknar ett par stadiga tuggor.

När maten var slukad och den tålmodiga kråkan hade fått några små bitar, tog vi en kort promenad. Min man kan inte gå så långt, så det blev en mycket stillsam promenad runt slottet.

Kvällen var så skön att vi satt en stund på en parkbänk utanför slottet och småpratade och bara njöt av värmen och den vackra vyn framför oss.

Eftersom jag så sällan visar bilder på mig själv i inläggen, så klämmer jag in en till. Jag fastnar så sällan på kort, så jag får passa på när det nu har hänt 😉

Det är vid denna del av slottet jag är fotad.

Såhär blank var Vättern i söndags, och det var inte ens kallt vid vattnet 🙂

Ja det var allt för den här gången!

Jag önskar alla en fin fortsättning på denna vackra vårvecka! 🙂

0
Utmaningar, livsnjutning och tacksamhet

Utmaningar, livsnjutning och tacksamhet

Kommentarer 32 kommentarer

Det har ekat tomt här inne i bloggen ett tag, vilket i och för sig inte är helt ovanligt. Det har hänt en hel del sen jag skrev senast, så det vore orimligt att räkna upp allt i ett inlägg. Men det kan bli så att jag framöver delar upp saker i lagom stora portioner som inte söver mina läsare. Hursomhelst har det varit fullt upp ett tag, och nu när långhelgen är här har jag fokuserat på att vila, skapa, fixa lite utomhus och njuta av det underbara vädret.

När det är så härligt ute som det är nu, vill jag helst bara vara utomhus så mycket jag kan. På kort tid har nakna trädgrenar fyllts av grönska och en överdådig blomsterprakt. Det är så lummigt och grönt ute att det känns som om sommaren är här. Fåglarna sjunger från morgon till kväll, hästarna frustar i hagen och små fjärilar dansar lättsamt förbi i luften då och då. Tvätten hänger på tork utomhus, och luktar sådär sommarfriskt när jag tar in den. Måltider äts utomhus och smakar extra gott under himlen och trädkronorna.

Nu är den äntligen här – den här tiden som jag längtar så intensivt efter varje lång, mörk och kall vinter. Jag har blivit solbränd när jag har suttit ute och läst i solstolen, och kortbyxorna används flitigt igen. Jag njuter i nuet medan jag drömmer om sommarens äventyr. Livet må bjuda på allehanda utmaningar och svårigheter, men de släpps inte in i mina stunder av livsnjutning. Här och nu känns det så bra, och jag känner tillfredsställelse och tacksamhet.

Jag hoppas att alla har en härlig vår, och kan njuta av solsken, värme och grönska 🙂

0
Ett av mina favoritnöjen

Ett av mina favoritnöjen

Kommentarer 34 kommentarer

Milde tid vad dagarna rusar fram fort nu. Det känns som att jag nyss skrev ett inlägg, men så var det visst inte. En fullmåne har hunnit passera, och den påverkade mig väldigt starkt. Jag har haft hur många tankar som helst i huvudet, samtidigt som jag har känt mig allmänt ofokuserad. Det är faktiskt förvånande att tankarnas karusell orkar snurra så snabbt, när sömnbristen håller i sig i flera dagar. Men hursomhelst känns det lugnare nu, och jag har äntligen  kunnat koppla av. Solen har strålat, och i lä har det varit hyfsat varmt.

Så jag har äntligen kunnat ägna mig åt ett av mina favoritnöjen, nämligen att sitta och läsa på balkongen. Det är helt underbart att sträcka ut sina kritvita ben i solsängen, och njuta av en intressant bok medan fåglarna sjunger. Som inläggsbilden visar så njöt jag även av en rejäl mugg kaffe samt doften av en Dragonsblood rökelse. Det är en av mina favoritrökelser.

En av anledningarna till att jag trivs så bra på balkongen är också att jag tycker om utsikten. Det är trevligt att komma upp en bit och se ut över trädgården. Nedan kan beskådas blommor som växer i blickfånget. Men jag ska vara ärlig och säga att jag fotade dom från marken, för det finns gränser för vad telefonkameran kan prestera 😉

Ja det var allt för den här gången, och när andan faller på så dyker jag upp här igen.

Jag önskar alla en ny fin vecka! 🙂

0
Ombytliga dagar

Ombytliga dagar

Kommentarer 36 kommentarer

Det är helt otroligt vad våren kommer och går från dag till dag. Valborgsmässohelgen var inget undantag, utan det har sannerligen varit ombytliga dagar. Den innehöll allt från helt fantastiskt ridväder, till så starka iskalla stormvindar att paviljongen fick kläs av sitt tyg igen. Det var enda sättet att rädda den från att blåsa sönder. Men före det hemska vädret hann jag lyckligtvis med en ridtur i skogen. Med på färden fanns en kaffetermos, vars smakliga innehåll avnjöts både före och efter skogsturen. Dock utan kakor till Lilla Mannens stora förtret. Han tigger värre än en hund, så om man råkar ha någon fika med sig får man knappt ingen själv ändå;)

Det blev också en väldigt kreativ helg med mycket målande. En av oljemålningarna jag höll på med var mormors ängel som jag skrev om i ett annat inlägg.

Det blev också en del pyssel i trädgården när det inte blåste alltför hårt och kallt. Trädgården är rejält eftersatt sedan förra året då min man låg så länge på sjukhuset, och sen kom hem i så dåligt skick. Jag hade varken tid eller ork att sköta om växtligheten, så det är desto mera att göra nu. Det ser ut som om ingen har bott här på ett par år. Men jag får röja lite i taget helt enkelt. Med tiden kommer det att bli fint igen 🙂

Sist men inte minst så har jag fått ta fram täckjackan igen för att slippa frysa mig fördärvad. Bilden nedan togs i mars, men skulle ha kunnat vara rykande färsk. Då satt jag vid husväggen när solen sken, och nu när paviljongen är avklädd får jag göra detsamma – men med jackan knäppt.

Ja det var Valborg det, och nu är det maj. Jag har börjat månaden med att bli genomsur av dagens regn, och ska snart ut i vinande vind.

Jag önskar alla en härlig vårmånad! 🙂

0
När magkänslan får bestämma

När magkänslan får bestämma

Kommentarer 38 kommentarer

Brukar du lyssna på din magkänsla? Under många år av livet var jag inte särskilt bra på det. Jag hörde den, men resonerade bort vad den hade att säga mig om budskapet inte passade ihop med omständigheterna. Det fanns en tid då jag brukade tänka att jag vid beslutsfattande tog hänsyn till både rationellt tänkande och magkänslan. Men jag var nog ganska bra på att lura mig själv, för när jag tänker tillbaka fick ofta magkänslan stå åtsidan för det som hjärnan resonerade fram. Ett beslut kunde skava någonstans innerst inne, men det var ju det ”förnuftiga” att göra, eller det som förväntades av mig. Men nu är det slut på tiden då magkänslan ofta blev överkörd. Nu är den min kompass, och den jag sätter min fullständiga tillit till. För när jag tänker tillbaka var det magkänslan som nästan alltid hade rätt. Om något kändes fel men jag gjorde det ändå så blev det inte bra. Det kunde rentav bli riktigt dåligt.

När nu mitt nya liv växer fram så är det utifrån vad som känns rätt. Det kan andra ha invändningar emot – såsom alltid förr – men jag bryr mig inte längre. Det var bl a därför jag såg till att få byta rådgivare. Jag har inte träffat den nya än, men om den personen också är en skeptisk och negativ pessimist så blir det good bye till den också. Jag har fått nog av människor som tror sig veta bättre än mig hur man lever mitt liv. Jag ska göra det jag brinner för och tror på – kosta vad det kosta vill. I ett tidigare inlägg berättade jag att jag återigen ska satsa på mitt målande som fick stå åt sidan i åratal. Så nu målar jag efter åratal av uppehåll, och kommer återigen att ställa ut.

Jag har berättat i tidigare inlägg att det kommer att ske ett antal förändringar i mitt redan så förändrade liv. Tanken är att jag berättar om olika saker vartefter tiden är mogen. Nu är den mogen att berätta lite till, så här kommer nästa sak som är bestämd: Jag ska snart utbilda mig till meditationsledare, och leda guidade meditationer för grupper och även för enskilda personer. Det känns rätt hela vägen in i hjärtat att kombinera mitt intresse för och behov av meditation, med att få människor att må bra och utveckla sig själva. Jag kommer inte att gå in på några detaljer i det här inlägget, utan jag ville bara berätta. Beslutet är taget och jag är jublande glad.

Ja det var allt jag berättar den här gången, och för den som har lust att vänta kommer det mera.

Ha det så bra! 🙂

Nedan kommer ett par inlägg som jag nämner i texten:

https://varapavag.se/2023/03/07/spannande-tankar-i-fullmanens-sken/

https://varapavag.se/2023/01/02/nagot-jag-aldrig-trodde-jag-skulle-gora-igen/

0
Mycket strul och lite livsnjutning

Mycket strul och lite livsnjutning

Kommentarer 32 kommentarer

Senaste tiden har det känts som att det har gått troll i olika saker. Det har varit allt möjligt som har strulat som t ex otrevliga besök inom vården, ett inbokat viktigt möte som inte blev av för att personen som skulle delta glömde bort det, bilverkstan gjorde ett dåligt jobb, ramverkstan som inte får tummen ur, en rådgivare som bara fastnar i svårigheter instället för möjligheter, grannar som för så mycket oväsen att den lantliga friden drunknar i oljud, mm. Jag vet att dessa axplock är en trist läsning, men om det är trist att läsa så är det ännu tristare att uppleva.

Lyckligtvis blev det underbart väder under halva helgen, så efter mycket strul fick jag äntligen lite livsnjutning. För att lyfta humöret gav jag mig ut i skogen och red. Det kändes precis så bra som väntat, och jag fylldes med glädje, frid och harmoni. Det känns annorlunda nu när min man inte har häst längre. Han kan inte ens följa med till fots efter olyckan förra våren, för han klarar inte att gå så långt. Vi har mött våren tillsammans med våra fyrfota vänner i så många år, och nu kommer det aldrig att ske igen. Det känns sorgligt för oss båda. Men det är alltjämt härligt att ge sig ut i naturen med sin fyrfota vän, och njuta av fågelsång, dofter och blommor. Fotot nedan tog maken när vi kom tillbaka från skogsturen. Han tyckte att vi hade varit borta länge, och själv tyckte jag att tiden hade gått jättefort.

Den här veckan hoppas jag blir mindre strulig. Jag har idag frånsagt mig den pessimistiska och sarkastiska rådgivaren, och kommer få en annan. Det är en sak att vara realist och en annan sak att vara en negativ pessimist. Man kommer inte framåt om man bara letar efter problem hela tiden. Nu när jag vet att jag har haft mitt sista möte med personen känns det bättre igen. Mina projekt rullar vidare, och nya möten väntar.

Jag önskar alla en fin ny vecka! 🙂

Om någon undrar vad det är för olycka jag skriver om, så finns länk till inlägget här:

https://varapavag.se/2022/06/04/en-mardromslik-var/

0
Tankar om bloggandet

Tankar om bloggandet

Kommentarer 42 kommentarer

Ibland händer det att dom börjar snurra i huvudet – en massa tankar om bloggandet. Det handlar om ifrågasättande tankar, som t ex varför jag bloggar. Varför jag skriver är lätt att svara på. Jag älskar att skriva, och har gjort det ända sen jag lärde mig att skriva som barn.  När andra suckade och stönade över att vi skulle skriva uppsats på svenskalektionen, var jag alltid lika ivrig att gripa mig an uppgiften. Jag var inte alls gammal när jag började skriva texter som jag fantiserade om att de skulle bli böcker. Drömmen om att skriva en bok hängde sedan med mig i många år, men efter flera försök som stupade på min fantasilöshet la jag drömmen åt sidan på obestämd tid.

Men så dök det upp ett annat och mera vardagligt sätt att få utlopp för sitt skrivande, nämligen att blogga. Så åratal före den här bloggen startade jag min allra första blogg. Då var bloggandet verkligen på topp, och jag skrev massor av inlägg om allt möjligt i smått och stort. Men så plötsligt en dag slutade bloggplattformen att fungera. Det gick inte ens att logga in och skriva ut sina inlägg. Jag var ganska bedrövad ett tag, och förlusten av allt jag hade skrivit tog sin tid att komma över.

Efter bedrövelsen startade jag om gång på gång, och av olika anledningar blev det med den här bloggen jag fortsatte mitt skrivande. Men ibland snurrar tankarna kring hur jag ska göra med mitt bloggande. Jag vill fortfarande skriva, men vill jag blogga? Och om jag ska fortsätta blogga, så hur vill jag fortsätta? Att skriva en dagboksblogg intresserar mig inte, för jag skriver pappersdagbok varje dag. Men jag kan inte enas med mig själv om något specifikt ämne jag vill hålla mig till. Den berömda ”röda tråden” tycker jag är totalt genomtråkig att hålla sig till. Jag har oräkneliga tankar, intressen och åsikter att sätta på pränt, men då blir det en ”spretig” blogg. Inläggen kommer ständigt att variera mellan att intressera eller att tråka ut – eller kanske rentav uppröra. Bloggen är ”spretig” redan nu trots att jag inte ens har tagit ut svängarna som jag gjorde förr.

Jag kommer tillbaka till tankarna på varför jag bloggar. En anledning är kontakten med mina läsare. Jag tycker att det är roligt både att få och att ge kommentarer, och jag är glad och tacksam för de läsare som är delaktiga i att göra min blogg levande. Men kommentarer från läsare som så uppenbart bara har kastat en snabb blick på rubriken och kanske första meningen, och därefter skriver några totalt oengagerade ord är en bidragande orsak till varför lusten att blogga dör ibland. Den där så tydliga själviskheten tilltalar mig verkligen inte. De som rent ut sagt skiter i vad man skriver och kommenterar som ”goddag yxskaft” borde inte få ta lusten ur mig – men det gör dom. Många bloggare verkar tycka att kontakten med läsare kvittar, och struntar i att kommentera tillbaka. Men för mig är det inte så. Om det vore så kunde jag likaväl göra allt mitt skrivande i pappersdagboken. Hursomhelst så bråkar mina små grå med varandra just nu om hur och vad jag ska göra, och för stunden blir dom inte sams.

Observera att jag är inte ute efter att någon ska berätta för mig hur jag ska göra. Jag vet att jag väljer själv om jag ska fortsätta eller inte. Jag hade bara lust att sätta lite tankar på pränt.

0
11 saker som gör mig lycklig

11 saker som gör mig lycklig

Kommentarer 24 kommentarer

Så är jag tillbaka, och nu är det dags för en lista igen. Den här gången tänkte jag berätta 11 saker som gör mig lycklig. Det är små vardagliga eller enkla saker, och det i sig är jag väldigt glad för. För när man kan glädjas åt små saker, finns det hur mycket som helst att glädja sig åt. Listan kan göras väldigt lång, och därför har jag valt ut några punkter.  Kanske blir det ytterligare en lista med fortsättning om andan faller på. Observera att punktera är inte uppräknade i någon slags kronologisk ordning. Då kör jag igång!

  • Att se blommor slå ut, och särskilt på våren. Livsgnistan vaknar upp tillsammans med naturen.

  • Solnedgångar med sina sprakande starka färger, som får mig att känna förundran över hur något kan vara så vackert. Fotot nedan är taget från Glastonbury Tor.

  • Att ”nosa näsa” med mina hästar. Här kanske en förklaring är på sin plats. Det är när hästarna har en näsborre intill min näsa och vi står och andas tillsammans.

 

  • Att sitta ute i hagen och skriva eller sola medan hästarna står intill mig och slumrar. Nedan syns min älskade lilla Busfröken som tyvärr vandrade över regnbågsbron förra sommaren pga sjukdom. Så även om inlägget handlar om vad som gör mig lycklig, får jag erkänna att jag känner sorg och saknad när jag ser bilden.

  • Att sitta och läsa en bok i solstolen, på balkongen, i paviljongen eller vid en sjö.

  • Att dricka första koppen kaffe i stilla lugn och ro till doften av en rökelse, och verkligen känna in smaken, doften och friden.

 

  • Att sitta i tystnad vid en sjö eller vid havet, och lyssna till ljudet av vattnet och fåglarna. Fotot nedan är taget i september förra året, precis innan jag slog mig ner vid vattnet.

  • Att vistas i skogen såväl i sadeln som till fots, och känna dofter och stillhet.

 

  • Att skapa med mina händer, såväl smycken som tavlor. När jag skapar känner jag mig hel och tillfreds. Nedan syns en oljemålning jag har gjort, men som tyvärr har blivit skadad och måste lagas.

  • Picknick i naturen. Det smakar så gott och ger en sån frihetskänsla att äta utomhus.

  • Att vakna till fågelsång.

 

Vad får dig att känna dig lycklig?

0