Browsed by
Kategori: Trädgård

Bland det vackraste som finns

Bland det vackraste som finns

Det är tur att man inte är tvungen att välja ut vad som är det allra vackraste som finns, för det vore helt omöjligt! Min lista över vad som är vackert är hur lång som helst, men högt upp kommer rosor. Det är något väldigt speciellt med dessa skönheter, och jag är lika glad varje sommar att få se dom blomma. Än har inte alla slagit ut, och jag väntar otåligt på att få se mängder av knoppar öppna sig. Idag tänkte jag visa några av de rosor som lyser upp trädgården än så länge!😊

Hoppas att mina kära rosor kunde sprida lite glädje till någon annan också. Vad tycker du är vackert att se?😃

Jag önskar alla en fortsatt härlig dag!😊🌹

Tveksamheten smyger sig på

Tveksamheten smyger sig på

Att känslor är rörliga till sin natur är välbekant, och ibland gör dom tvära lappkast. Igårkväll gjorde mina ett sådant när himlen efter ett par dagars soligt men blåsigt väder plötsligt blev mörkgrå. Jag hade börjat packa in saker i husbilen i godan ro, och när regnet började falla spelades plötsligt en hel serie av gråtrista och blöta dagar upp i min fantasi. ”Tänk om-tankarna” drog igång för fullt, och plötsligt såg jag mig packa resväskan för en restresa till sydliga nejder istället!😆

Men regnet behövs verkligen. Betet hade börjat bli torrt, och trädgården likaså. Den sistnämnda ska ju dock ingen äta. Ett torrt bete utan återväxt är inte kul när man har hästar, så jag är samtidigt väldigt glad att det regnar.

En som inte är glad är Lilla Mannen. Han avskyr regn och ser djupt olycklig ut. Gänget stod inne ett tag på förmiddagen, och när dom släpptes ut igen ville han inte gå ut, utan försökte genast komma in igen.

Idag får det nog bli att greja vidare med husbilen en stund. Det är inte riktigt dags att åka än, så vädret hinner vända. I väntan på avfärd är det för tillfället pysselväder, så jag har knåpat ihop ett armband åt mig av halvädelstenar😊

Finns det någon mer än jag som får lite vädervånda när det regnar på semestern?😆

I längtans tider

I längtans tider

Tänk om man kunde bromsa in tiden så att varje dag blir jättelång. Nu när sommaren äntligen är här, vill jag hålla fast den så att knogarna vitnar. Det har varit en ombytlig tid med såväl praktfulla oväder som jättevarma dagar, och trädgården har fått uthärda såväl torka som slagregn och rejäla rotblötor. Men de långa och ljusa kvällarna gör att man får ut så mycket mera av en dag.

Idag har jag suttit i solsängen och latat mig en stund. Jag har solat mig medan jag lyssnat på surrande insekter och fågelkvitter. Gräset som nyss var nyklippt hade återigen blivit vildvuxet, och som alltid när så är fallet får det sällskap av små blommor. Men nu är det klippt igen, så de små blommorna finns bara kvar på bild. Humlan på bilden nedan fotade jag en annan dag, och den får vara med för att den är söt😊

Just nu går jag i längtans tider. Husbilen står parkerad på gården, och jag funderar dagligen på vart färden ska gå i år. Visst finns det favoritplatser att komma tillbaka till, men vädret är också med och påverkar. En bra sak med att vara i rullning är att man kan åka dit det är vackert väder. Man måste inte befinna sig på en viss plats i ur och skur för att man har bokat in sig där, utan man rör sig som man känner för. En av våra turer gick till Frankrike, och nedan strosar jag omkring på slottet Fontainebleau. Än är det inte dags att ge sig av, men det närmar sig😊

Jag önskar alla en fortsatt härlig dag!🌺

Stämmer det att ombyte förnöjer?

Stämmer det att ombyte förnöjer?

Njaa, det beror nog på vad det gäller. Just nu är ombytligheten total på vissa områden. Kläder åker av och på. Temperaturen åker upp och ner. Solsken och regnskurar avlöser varandra, och under en och samma dag kan jag byta mellan regnkläder och tunna sommarkläder. Ofta med dålig tajming, så att jag svettas i regnkläderna när regnet krampartat klamrar sig fast i dom tunga molnen. Eller blir dyngsur i sommarkläderna, när regnet plötsligt vräker ner från en himmel som nyss var blå. Förkylningen verkar iallafall få den näring den behöver, för jag snörvlar, nyser och hostar om vartannat. Kanske borde jag betraktas som en sanitär olägenhet?😆 Frågan är vem som i lönndom hällde betong i mina bihålor någon natt när jag sov hårt och intet ont anande?

Men men, dagarna går och det händer små saker i mitt stillsamma liv. Jag berättar en skvätt då och då i mina utkast som samlas på hög. Det pysslas med fyrfota vänner och trädgårdens växter. Blommorna torkar och dränks i sina krukor om vartannat, och dom flesta åker fortfarande ut och in i huset. Nätterna kan vara både kalla, blåsiga och regniga. Men som man säger – inget ont som inte har nåt gott med sig! Grönskan växer, och förhoppningsvis slipper man hutlösa ockerpriser på hö i år!

Det har också blivit ett antal turer till lasarettet. Förutom tester och ny behandling, så blev min hand sämre igen av den senaste olyckshändelsen. Dom tidigare skadorna har slagits upp lite, och återigen har jag fixerade fingrar för att läka ligamenten. Men den här gången har jag åtminstone fått bättre hjälpmedel som både sitter fast ordentligt, och är hyfsat bekväma. För nu tänker jag banne mig inte avstå från ridning ett bra tag igen.

Så för att avrunda lite positivt när jag skriver så sällan, så sjunger fåglarna lika fint som vanligt utanför sovrumsfönstret. Solsängen är skön några minuter ibland mellan gårdssysslor och regnskurar. Jag får träning på rivstarter då dynan fort måste in under tak. Semestertiden ligger framför mig istället för bakom mig, och jag har investerat i hela tre par nya shorts! Snart ska jag införskaffa nya badkläder, vilka endast kommer bli blöta i tvättmaskinen om kylan håller i sig!😆

Jag önskar alla en härlig dag!

Utsikt från solsängen kort innan rivstart undan regnet.
Loppisfynden kommer till användning

Loppisfynden kommer till användning

Milde tid vad jag har känt mig mörbultad idag!  Det har inte varit lätt att ta sig ur soffan. Jag vet inte om det är så för dig, men det onda brukar börja kännas värre någon dag efter att jag gjort mig illa. Gårdagens möte med bilen och asfalten var inget undantag. Men trots min onda lekamen fick jag lust att pyssla med något en stund, och beslutade mig för att låta ett av loppisfynden komma till sin tänkta användning. Jag var ju på loppis i slutet av mars (jistanes vad tiden går fort😲) och letade ytterkrukor till farstukvisten. Men i brist på krukor köpte jag kopparkärl: https://varapavag.se/2019/03/31/nya-loppisfynd-och-ett-framsteg/

Idag fyllde jag ett av kärlen med blommor😊 Förutom Petunia och Lobelia blev det även Tagetes, men knopparna på dessa är så små att dom knappt syns ännu. Sen ställde jag ut blommorna en kort stund. Det blåste ordentligt, och kallt var det. Solen gömde sig ovan de mörka molnen, och det var verkligen inget fotoväder. Jag gissade att blommorna kände sig lika frusna och vindpinade som jag gjorde, så vi återvände in i värmen tillsammans.

Blommorna fick flytta till vedspisen i väntan på skonsamt väder, och jag återvände till soffan och mina lurviga filtar. Jag har varit yr i huvudet idag, och mitt ena öra är lite missfärgat. Så jag har förmodligen slagit i lite mer än jag minns. Hoppas att det känns bättre imorgon.

Jag önskar alla en fortsatt bra vecka!😊

 

Ifall någon undrar vad jag råkat ut för den här gången, så berättar jag här: https://varapavag.se/2019/05/06/sa-var-olyckan-framme-igen/

En tid av stora kontraster

En tid av stora kontraster

Visst är väl livet fyllt av kontraster ibland? Naturen nästan exploderar av växtkraft och energi, medan jag själv försöker minnas hur det kändes att vara pigg. Ögonen njuter av den allt vackrare vårgrönskan, medan huvudet värker av välfyllda bihålor. Jag har haft svårt att slå mig till ro vid skärmen ett tag, och inläggen jag sporadiskt har påbörjat har inte blivit avslutade. Jag har istället fastnat i en slags hänförelse över allt som pågår omkring mig i nuet. Solen strålar från en klarblå himmel, och såväl trädgården som huset badar i dess gyllene sken. Det är så vackert att jag inte kan se mig mätt, och jag vill stanna tiden samtidigt som jag längtar efter sommaren. Att få vakna till fåglarnas muntra sång genom sovrumsfönstret är ett balsam för själen, som kommer att få åtnjutas i månader framöver. Färgglada blommor avlöser varandra i trädgården, och de nyligen kala träden fylls med lysande gröna löv och vackra blommor. Årets frukter och bär har börjat skapas på grenar som sakta rör sig i den vind som susar i trädkronorna. Kraft och energi blandas med frid och harmoni, och åtminstone de sistnämnda smittas jag av.

I rabatterna blommar tulpaner, påskliljor och pingstliljor, och annan växtlighet är på gång. Vinden gör det svårt att fota för motiven rör sig hela tiden.

Gräset är klippt för första gången i år! Doften av nyklippt gräs är ett riktigt sommartecken för mig. Ett annat sådant är att stommen till paviljongen snart ska kläs i tyg. Det är alltid lika mysigt att sitta i den när det ska ätas – oavsett om det är fika eller mat 🙂

Bland plantorna sjuder det av växande liv, och medan vissa blommar för fullt, ligger andra på efterkälken. Än så länge står alla på fönsterbrädor runtom i huset, men nu börjar det bli dags att ta växthustälten i bruk.

Jag hoppas att alla har en riktigt härlig vår, och att det finns tid att njuta av allt det fina som händer. Livet är alltför ofta välfyllt av förpliktelser som får dagarna att springa förbi. Dagar blir till veckor som blir månader och år. Plötsligt sitter man där med sin långa näsa och inser att alla dagarna som kom och gick var ju faktiskt livet. Vissa saker kommer man inte undan hur gärna man än vill. Andra saker borde man se till att göra hur liten möjlighet man än verkar ha. En sådan sak är att stanna upp i nuet, och att se, andas och njuta. För vad som än har hänt, och hur många tankar man än har om sin framtid, så är det i nuet och i det ögonblick vi befinner oss som livet pågår. När vi tar vara på stunden tar vi vara på livet.

Premiär

Premiär

Så sitter jag för första gången år 2019 i kortbyxor igen, och hjälper solen att lysa upp trädgården med mina vita ben. Det är hett i lä mot den solstekta husväggen, och fåglarnas glada sång är en smula sövande att lyssna på. Det är äntligen premiär både för att fika ute, och att sitta i sommarkläder. Jag tänkte skriva några rader medan jag avnjuter en kopp kaffe och några kex. Det var ju några dagar sen jag skrev sist, men det har inte funnits en gnutta ork till övers när jag har gjort mina dagliga sysslor. Så jag har vilat mitt trötta huvud i hopp om att piggna till snart.

På fönsterbrädorna sker det små framsteg iallafall. Solen värmer rejält, så det gäller att inte glömma att vattna. Då kan man få se trötta små plantor i krukorna. Dom är i nuläget i väldigt olika stadier. Några har börjat blomma, som Petunian nedan, medan andra precis har grott. Törs knappt tänka på hur många det blir när jag börjar plantera isär dom…😆

Några Lobeliaplantor såg rätt så rejält hängiga ut av törst häromdagen, men har repat sig fint nu. Det finns fullt av små knoppar som är redo att slå ut!😃

Jättetagetesen växer så det knakar, och det är dags för omplantering nu.

Det har också varit premiär för en kvällstur i sommarjacka. Varma och ljusa kvällar var det ett tag sen man var bortskämd med, och det var helt underbart att få uppleva en sån igen!

Så är det ju påskhelg nu också, och även om jag inte firar denna högtid lika intensivt som julen, så går den ju inte obemärkt förbi. Idag blev det ett litet påskpynt på fikabrickan. Min syster gjorde den lilla hönan med sina kycklingar. Den är gjuten i gips och målad. Väldigt gullig tycker jag!😊

Jag önskar alla en riktigt glad och härlig påsk!😃

Min oas av skönhet och fullständig harmoni

Min oas av skönhet och fullständig harmoni

Visst är väl livet ganska märkligt ibland. En och samma sak kan fylla en med helt olika känslor, beroende på när man tänker på den. Det kan börja med att man känner en jättestor förväntan. Man bubblar av spänning inombords, och ser så mycket fram emot vad som komma skall. Förväntan övergår sedan i glädje, njutning och tillfredsställelse. Men så tar livet en annan riktning, och kvar blir känslor av tomhet och saknad.

Jag brukar nästan aldrig se tillbaka, men idag tillät jag mig att göra det en stund och gläntade på dörren till undanstuvade minnen. För första gången på flera år tittade jag tillbaka på min lilla oas som jag lämnade för ett antal år sedan. Det var så att jag rensade lite i en skrivbordslåda, och råkade hitta några CD-skivor med bilder som legat osedda i flera år. Plösligt var jag tillbaka igen, och kunde känna allt jag kände där och då. Värme, dofter, glädje, förväntan, njutning och så många andra känslor.

Att ta beslut ger alltid konsekvenser, och ibland får man ta det onda med det goda. Jag lämnade något som jag alltid kommer ha kvar en bit av i mitt hjärta. Något vackert vars minne för alltid kommer fylla mig med värme och ett uns av saknad. Här visar jag lite av min forna oas, nämligen mitt drömväxthus. Där odlade jag blommor och övervintrade växter. Men det var också en plats för avkoppling, livsnjutning, måltider, kaffestunder och umgänge. Allt detta till en hänförande utsikt. Bilderna är inte av bästa kvalitet, men jag hoppas att dom ändå kan förmedla känslan jag hade av fullständig harmoni och tillfredsställelse.

Jag har alltid älskat blommor. Jag brukade kallas ”hon med blommorna” när det var någon som inte visste vad jag hette.

Här syns växthuset i bakgrunden av bilden. Det byggdes på högsta punkten på tomten, med utsikt över både trädgården och bygden.

Växthuset ser lite tomt och övergivet ut inför vintern.

Livet går alltid vidare, och nu har jag så mycket annat som är fint att glädjas åt. En del av detta kommer också bli till vackra minnen en dag.

Nu går det för fort igen!

Nu går det för fort igen!

Tiden är verkligen ett knasigt fenomen. När man vill att den ska gå fort, går den så sakta att klockorna nästan stannar. När man vill att den ska gå långsamt rusar den fram i sån fart att man inte hinner med. Den här årstiden vill jag få ut så mycket som möjligt av, och när sommaren kommer kan tiden gärna sakta av så den nästan stannar.

Senaste tiden har jag varit ännu tröttare än vanligt – trots solsken och allt ljusare kvällar. Det har visat sig att mina blodvärden inte direkt är på topp. Jag vill ha lika mycket ork som lust. Det skulle sitta finfint det! När jag ändå ligger här som Kronblom på soffan och fantiserar om energi, kan jag lika gärna ta i från tårna och önska mig fritt: Att bubbla av så mycket energi att den nästan sprutar ur öronen!😆 Hursomhelst bubblar naturen av energi nu. Det är en ren njutning att vara utomhus. Jag kan inte se mig mätt, och kan inte sluta fota!😄 Jag har nästan 14000 foton i mobilen trots upprepade rensningar! Ljus är något som fascinerar mig väldigt mycket.

Nedan syns solsken genom köksfönstret😊

Mina små plantor badar också i ljus på fönsterbrädorna när solen skiner in. Dvs så mycket solsken som tar sig igenom väldigt oputsade fönsterrutor😆 Nedan syns sålådan med Jättetagetes. Jag bör kanske nämna att plantorna inte slokar av uttorkning. Dom hade dragit sig mot fönstret, och jag vände på lådan.

Glädjande nog ser Lobelian ut att börja blomma när som helst. Så jag gjorde ett tappert försök att fota de pyttesmå knopparna, vilka bör kunna urskiljas med hjälp av bra läsglasögon!😆

Jag har konstaterat att det inte blir något ”riktigt” växthus i tid för mitt odlande innan sommaren. Så efter dagens vårdbesök införskaffade jag ett par miniväxthus som tillsammans rymmer ganska mycket. Nu återstår bara att montera ihop dessa. Hoppas bara att dom inte blåser bort!😆

Det har också varit en del fixande med ridbanans staket. Efter några varv med harven kommer den se riktigt proper ut. Synd att det inte råder efterfrågan på stora tallkottar!😆

Såhär kan det se ut när man vistas på ridbanan på kvällen.

Men nu är det dags att runda av, och jag önskar alla en fortsatt härlig vecka!😊

Så jag ställde till det!

Så jag ställde till det!

Att vara trött och tankspridd kan ha sina konsekvenser. Jistanes vilken cirkus jag ställde till med! Det tog en god stund att rätta till situationen…

Frukosten var klar i stallet, och jag skulle släppa ut hästarna. En daglig rutin som man dock får ändra lite på när Busfröken brunstar. En av grabbarna har nämligen varit hingst lite längre och vet vad man kan göra. En annan är inte så kunnig på området, men vill gärna lära sig. När jag släppte ut gänget ihop blev det rena cirkusen. Jag hade inte märkt de vanliga tecknen på brunst, men när damen kom ut i hagen fanns inga tvivel. Det var ingen lätt sak att dela på fresterskan och de uppvaktande kavaljererna, för ingen ville låta sig fångas. Nej minsann, dom sprang iväg utom räckhåll och fortsatte med uppvaktningen tills jag hunnit ikapp dom. Då sprang dom iväg igen. Så höll det på, och jag var både svettig och frustrerad. Men så kom jag på att Busfröken är väldigt glupsk, så jag chansade på att gömma grimskaftet i en höpåse. Till min stora förvåning avbröt hon sina umgängesinviter, och kom för att äta ur påsen. Då sa det ”klick” och hon var fångad😆 Jag hade förstås inte tid att fota spektaklet, men nedan finns färska bilder på yrvädret med vårkänslor!😅

Nedan är en bild som togs på mig och Busfröken innan hon blev skadad och jag blev  sjuk. Inte världens bästa foto, men vid de sällsynta tillfällen någon fotar mig får jag ta det som det blir😆

Annars har jag försökt att ta det lugnt, vila mig och pyssla med trädgården. Det finns hur mycket som helst att rensa och klippa, och det går i snigeltakt. Men det får det göra. Bättre att göra lite än inget, och så länge det går framåt är jag nöjd! Självklart kommer här några blombilder som jag tog under fredagen😆 Blåsten gjorde som vanligt sitt bästa för att förstöra mitt fotande, och påskliljorna var väldigt svårfångade på bild!😬

Frösådden tycks tro att den har all tid i världen på sig. Jistanes att det ska ta sån tid innan frön gror! Tänk om sommaren är slut innan plantorna är klara… Nu har iallafall äntligen några Zinniafrön grott också, nämligen dessa (har en annan sort också).

Så till ett ovälkommet vårtecken. En stirrig fluga har vaknat! Så snart lär den få sällskap att störa min nattsömn😩

Nu är det bäst att jag rundar av för den här gången. Jag önskar alla en härlig helg!😃

%d bloggare gillar detta: