Browsed by
Kategori: Hästar

Fem tips: Så förstör du din nattsömn!

Fem tips: Så förstör du din nattsömn!

Efter en natt som innehöll betydligt mera vakenhet än sömn, fick jag för mig att skriva det här inlägget. Egentligen finns det ju nästan flera goda råd hur man kan sova bättre, än det finns sömnproblem. Men här kommer iallafall en liten lista på hur man kan bära sig åt för att skrämma John Blund på flykten!😆

1) Ät eller drick (varför inte båda) något vattendrivande innan läggdags. Täta och frekventa besök på wc garanterar mycket vakenhet!

2) Ge dig ut och rör på dig precis innan läggdags! En ridtur i blåst bland blodtörstiga insekter piggar upp. Alla har ju inte den möjligheten, men man kan ju t ex ge sig ut och jogga med hunden. Eller i brist på hund ta sig en rejäl powerwalk.

Lilla Mannen pigg och alert ute med matte på nattsudd!😆

3) Ta dig dagens ”vad kan jag ha glömt idag-funderare” vid läggdags. Här gäller det att rådbråka sin hjärna ordentlig, om man t ex kan ha glömt betala en räkning eller boka en viktig tid. Med lägg för sjuttsingen inte papper och penna på nattduksbordet! Då kan du frestas att skriva upp det du kommer på, istället för att kämpa med att komma ihåg det.

4) Ta en extra ”jag ska bara-runda” när rumpan äntligen har landat på sängen. Alltid hittar man något som snabbt kan fixas varesig det behövs eller ej.

5) Lys dig djupt och länge i ögonen med telefonen eller paddan när huvudet har landat på kudden. På så sätt får tallkottkörteln vila sig lite från att producera sömnframkallande Melatonin, och du kan vara vaken lite längre.

Vart och ett av tipsen är tillräckligt effektivt för att hålla dig vaken en god stund efter läggdags, och i kombination törs jag nästan garantera att du klarar att nattsudda ända framåt morgonkvisten!😆

Jag vet inte om Lillkillen eller jag var tröttast imorse. Vi gäspade ikapp hos hovslagaren, och gjorde nästan slut på syret i lokalen!😂

Vad sägs om min lilla lista?😁

Tveksamheten smyger sig på

Tveksamheten smyger sig på

Att känslor är rörliga till sin natur är välbekant, och ibland gör dom tvära lappkast. Igårkväll gjorde mina ett sådant när himlen efter ett par dagars soligt men blåsigt väder plötsligt blev mörkgrå. Jag hade börjat packa in saker i husbilen i godan ro, och när regnet började falla spelades plötsligt en hel serie av gråtrista och blöta dagar upp i min fantasi. ”Tänk om-tankarna” drog igång för fullt, och plötsligt såg jag mig packa resväskan för en restresa till sydliga nejder istället!😆

Men regnet behövs verkligen. Betet hade börjat bli torrt, och trädgården likaså. Den sistnämnda ska ju dock ingen äta. Ett torrt bete utan återväxt är inte kul när man har hästar, så jag är samtidigt väldigt glad att det regnar.

En som inte är glad är Lilla Mannen. Han avskyr regn och ser djupt olycklig ut. Gänget stod inne ett tag på förmiddagen, och när dom släpptes ut igen ville han inte gå ut, utan försökte genast komma in igen.

Idag får det nog bli att greja vidare med husbilen en stund. Det är inte riktigt dags att åka än, så vädret hinner vända. I väntan på avfärd är det för tillfället pysselväder, så jag har knåpat ihop ett armband åt mig av halvädelstenar😊

Finns det någon mer än jag som får lite vädervånda när det regnar på semestern?😆

Stämmer det att ombyte förnöjer?

Stämmer det att ombyte förnöjer?

Njaa, det beror nog på vad det gäller. Just nu är ombytligheten total på vissa områden. Kläder åker av och på. Temperaturen åker upp och ner. Solsken och regnskurar avlöser varandra, och under en och samma dag kan jag byta mellan regnkläder och tunna sommarkläder. Ofta med dålig tajming, så att jag svettas i regnkläderna när regnet krampartat klamrar sig fast i dom tunga molnen. Eller blir dyngsur i sommarkläderna, när regnet plötsligt vräker ner från en himmel som nyss var blå. Förkylningen verkar iallafall få den näring den behöver, för jag snörvlar, nyser och hostar om vartannat. Kanske borde jag betraktas som en sanitär olägenhet?😆 Frågan är vem som i lönndom hällde betong i mina bihålor någon natt när jag sov hårt och intet ont anande?

Men men, dagarna går och det händer små saker i mitt stillsamma liv. Jag berättar en skvätt då och då i mina utkast som samlas på hög. Det pysslas med fyrfota vänner och trädgårdens växter. Blommorna torkar och dränks i sina krukor om vartannat, och dom flesta åker fortfarande ut och in i huset. Nätterna kan vara både kalla, blåsiga och regniga. Men som man säger – inget ont som inte har nåt gott med sig! Grönskan växer, och förhoppningsvis slipper man hutlösa ockerpriser på hö i år!

Det har också blivit ett antal turer till lasarettet. Förutom tester och ny behandling, så blev min hand sämre igen av den senaste olyckshändelsen. Dom tidigare skadorna har slagits upp lite, och återigen har jag fixerade fingrar för att läka ligamenten. Men den här gången har jag åtminstone fått bättre hjälpmedel som både sitter fast ordentligt, och är hyfsat bekväma. För nu tänker jag banne mig inte avstå från ridning ett bra tag igen.

Så för att avrunda lite positivt när jag skriver så sällan, så sjunger fåglarna lika fint som vanligt utanför sovrumsfönstret. Solsängen är skön några minuter ibland mellan gårdssysslor och regnskurar. Jag får träning på rivstarter då dynan fort måste in under tak. Semestertiden ligger framför mig istället för bakom mig, och jag har investerat i hela tre par nya shorts! Snart ska jag införskaffa nya badkläder, vilka endast kommer bli blöta i tvättmaskinen om kylan håller i sig!😆

Jag önskar alla en härlig dag!

Utsikt från solsängen kort innan rivstart undan regnet.
Premiär

Premiär

Så sitter jag för första gången år 2019 i kortbyxor igen, och hjälper solen att lysa upp trädgården med mina vita ben. Det är hett i lä mot den solstekta husväggen, och fåglarnas glada sång är en smula sövande att lyssna på. Det är äntligen premiär både för att fika ute, och att sitta i sommarkläder. Jag tänkte skriva några rader medan jag avnjuter en kopp kaffe och några kex. Det var ju några dagar sen jag skrev sist, men det har inte funnits en gnutta ork till övers när jag har gjort mina dagliga sysslor. Så jag har vilat mitt trötta huvud i hopp om att piggna till snart.

På fönsterbrädorna sker det små framsteg iallafall. Solen värmer rejält, så det gäller att inte glömma att vattna. Då kan man få se trötta små plantor i krukorna. Dom är i nuläget i väldigt olika stadier. Några har börjat blomma, som Petunian nedan, medan andra precis har grott. Törs knappt tänka på hur många det blir när jag börjar plantera isär dom…😆

Några Lobeliaplantor såg rätt så rejält hängiga ut av törst häromdagen, men har repat sig fint nu. Det finns fullt av små knoppar som är redo att slå ut!😃

Jättetagetesen växer så det knakar, och det är dags för omplantering nu.

Det har också varit premiär för en kvällstur i sommarjacka. Varma och ljusa kvällar var det ett tag sen man var bortskämd med, och det var helt underbart att få uppleva en sån igen!

Så är det ju påskhelg nu också, och även om jag inte firar denna högtid lika intensivt som julen, så går den ju inte obemärkt förbi. Idag blev det ett litet påskpynt på fikabrickan. Min syster gjorde den lilla hönan med sina kycklingar. Den är gjuten i gips och målad. Väldigt gullig tycker jag!😊

Jag önskar alla en riktigt glad och härlig påsk!😃

Så jag ställde till det!

Så jag ställde till det!

Att vara trött och tankspridd kan ha sina konsekvenser. Jistanes vilken cirkus jag ställde till med! Det tog en god stund att rätta till situationen…

Frukosten var klar i stallet, och jag skulle släppa ut hästarna. En daglig rutin som man dock får ändra lite på när Busfröken brunstar. En av grabbarna har nämligen varit hingst lite längre och vet vad man kan göra. En annan är inte så kunnig på området, men vill gärna lära sig. När jag släppte ut gänget ihop blev det rena cirkusen. Jag hade inte märkt de vanliga tecknen på brunst, men när damen kom ut i hagen fanns inga tvivel. Det var ingen lätt sak att dela på fresterskan och de uppvaktande kavaljererna, för ingen ville låta sig fångas. Nej minsann, dom sprang iväg utom räckhåll och fortsatte med uppvaktningen tills jag hunnit ikapp dom. Då sprang dom iväg igen. Så höll det på, och jag var både svettig och frustrerad. Men så kom jag på att Busfröken är väldigt glupsk, så jag chansade på att gömma grimskaftet i en höpåse. Till min stora förvåning avbröt hon sina umgängesinviter, och kom för att äta ur påsen. Då sa det ”klick” och hon var fångad😆 Jag hade förstås inte tid att fota spektaklet, men nedan finns färska bilder på yrvädret med vårkänslor!😅

Nedan är en bild som togs på mig och Busfröken innan hon blev skadad och jag blev  sjuk. Inte världens bästa foto, men vid de sällsynta tillfällen någon fotar mig får jag ta det som det blir😆

Annars har jag försökt att ta det lugnt, vila mig och pyssla med trädgården. Det finns hur mycket som helst att rensa och klippa, och det går i snigeltakt. Men det får det göra. Bättre att göra lite än inget, och så länge det går framåt är jag nöjd! Självklart kommer här några blombilder som jag tog under fredagen😆 Blåsten gjorde som vanligt sitt bästa för att förstöra mitt fotande, och påskliljorna var väldigt svårfångade på bild!😬

Frösådden tycks tro att den har all tid i världen på sig. Jistanes att det ska ta sån tid innan frön gror! Tänk om sommaren är slut innan plantorna är klara… Nu har iallafall äntligen några Zinniafrön grott också, nämligen dessa (har en annan sort också).

Så till ett ovälkommet vårtecken. En stirrig fluga har vaknat! Så snart lär den få sällskap att störa min nattsömn😩

Nu är det bäst att jag rundar av för den här gången. Jag önskar alla en härlig helg!😃

På tur samt fyndat igen!

På tur samt fyndat igen!

Tur är ju något som man kan ha, och något man kan ta. Jag har haft och gjort båda delarna de två senaste dagarna, och känner mig nöjd som en katt som slickat sig mätt på grädde!😆

I förrgår tog vi en tur på Omberg. Det var en helt perfekt dag att lasta hästarna, åka iväg och rida ut i naturen. Soligt, vindstilla och vackert! Att rida längs Vättern och på vindlande skogsstigar var verkligen ett balsam för själen. Det går knappt att beskriva känslan av frid när man såg blänkande vatten och mängder av blåsippor, medan fåglarna sjöng och hovarna klapprade mot marken. Jag hade dock på mig för tjocka kläder. Luften var kylig då vi åkte hemifrån, och det kan vara kallt vid Vättern. Men termobyxor, långkalsonger, täckjacka och tjock säkerhetsväst värmde mer än nödvändigt😆 Nedan står jag och sadlar Lilla Mannen.

Lilla Mannen och Tempis står påklädda och klara för att ge sig ut på tur. Jag älskar den förväntansfulla blicken!😄

Nu märks det verkligen att ljuset stannar kvar allt längre på kvällarna. Bilden nedan tog jag från bilen på väg hem kl 19. Solen strålade fortfarande för fullt! När vi kom hem var min sista energignutta slut. Jag somnade som en stock och sov hårt i många timmar.

Så till tisdagens fynd!😄 Efter besöket på vårdcentralen skulle jag bara åka och handla lite. Ingen storhandling, utan bara några nödvändiga saker att ha i kylskåpet och skafferiet. Men vad hände? Jo, det råkade säljas trädgårdsväxter och fröer i affären, och jag hade sån tur att det var häpnadsväckande låga priser! Att låta bli att köpa något var lika omöjligt som när man står vrålhungrig vid godiset i affären!😆 Så nedan kan beskådas mina fynd till trädgården! Som medpassagerare i bilen syns en Klematis vid namn Justa.

Jag har ju insett att det kommer ta tid innan fröna jag sått är färdiga plantor, så för att få se några blommor i närtid köpte jag några Petunior och Lobelior för hela 3,50 kr/st. Det tyckte jag var riktigt billigt!😄

Sen släppte köpspärrarna totalt! Fröpåsar för 2 kr/st gick inte ens med bästa vilja att motstå, och jag fick med mig inte mindre än tio påsar hem! Man kan ju faktiskt så bara några stycken frön ur varje påse…😆 Vilka sorter det blev kan beskådas nedan.

Kvällen har gått i vilans tecken, och nu hoppas jag på en fortsatt bra vecka!

Jag önskar alla en härlig onsdag!😃

Det ska va gött å leva

Det ska va gött å leva

Det sägs att man inte saknar hästen förrän spiltan är tom, och tyvärr är det nog ofta sant. Något som man verkligen saknar när den försvinner är hälsan. Tänk så lätt det är att ta den för given.

Sedan början av förra året har jag fått lära mig att verkligen vara rädd om mig. Att inte förbruka mer energi än vad jag har, och att vila när kroppen eller hjärnan säger ifrån. En sak som är viktig är att göra sånt som ger glädje. Det kan vara enkla saker, som att njuta av en kopp kaffe i solen.

Det kan också vara att drömma och fantisera om sommaren. När jag var frisk och tvingades jobba på tok för mycket fanns inte tiden. Det packades i all hast när det äntligen var klart att det gick att åka iväg. I år står valet mellan husbilen som kan beskådas i trädgården nedan, eller någon annan sorts resa. Det underbara med husbilen är att leva i fullständig frihet, och att kunna se havet utanför fönstret när man vaknar!

Det är också underbart att resa lite längre bort och bada i varmt vatten, när man är en badkruka som jag är!😆

Att pyssla med trädgården är oerhört avkopplande. Finns det förresten någon som ser vad den gröna tussen nedan är för något? Jo, det är en av flera tussar med midsommarmat som växer för fullt nu, nämligen gräslök! Jag råkade trampa på nåt strå, och det luktade så starkt, att jag plötsligt blev sugen på sill och potatis!😂

Det finns en risk att jag överdoserar blombilderna, men jag kan inte låta bli!😆 Det är helt magiskt att se vårblommorna bli fler och fler i trädgården!

Så hur går det med frösådden? Jodå, det går sakta framåt, och jag stoltserar med ännu en bild som kräver god syn för att se de små underverken!😆

Sist men absolut inte minst kommer tiden jag tillbringar med hästarna! Ett riktigt balsam för själen!

Vad ger dig avkoppling eller glädje i livet?😊

Bättre sent än aldrig

Bättre sent än aldrig

Visst är det väl fantastiskt bra att det talesättet finns? Inte för att jag vill uppmuntra till att aldrig göra saker i tid, utan för att man får möjligheten att känna sig så härligt ursäktad när man inte har lyckats göra det man ska när man skulle ha gjort det. Allt är ju relativt förstås, men för det mesta är ju sent bättre än aldrig – förutom när det är för sent förstås!😆

Torsdagen bjöd på ännu en strålande och varm dag. Som gjord för att vara ute pyssla med något av allt som behöver göras. Jag hade gärna fortsatt att klippa buskar, men handen var totalt överansträngd. Stel och värkande som den var fick den ledigt från sekatören😬 Den som undrar vad som hänt med handen kan läsa om det i länkar längst ner i inlägget. Så det blev först att fota lite, vilket inte ville sig. Blommor som fladdrar i vinden är svårfångade på bild, men fina att titta på iallafall.

Det blev förstås umgänge och mys med mina fyrfota vänner också. Lilla Mannen skulle få jobba avsuttet på ridbanan, vilket han tycker är jätteroligt medan jag känner mig lite som en cirkusdirektör😆 Men det ville sig inte riktig som det var tänkt. Han brukar jobba på så energiskt, för han älskar att visa sig duktig inför matte. Men denna dag var han lite slö, och dessutom nyfiken på grävmaskinen precis intill ridbanan. Men vi hade det trevligt tillsammans ändå.

Så till det som ÄNTLIGEN blev gjort – bättre sent än aldrig!😄 Årets första fröer är nu sådda. Inte alla, utan första sålådan som finns att beskåda nedan. När jag hade bestämt mig för att börja odla lite igen efter åren som gått sen jag slutade, så blev det ingen snabb start. Jag köpte fröer och såjord. Men glömde planteringsjorden. Sen visade det sig att någon elak liten mus hade tagit sig in i flygeln och gnagt hål lite här och där på sålådorna. Så irriterande!😬 Men efter mycket rotande hittade jag några som var användbara tack och lov. Det var pilligare än vad jag hade tänkt mig att så de små fröna med hjälp av en hand som inte har full motorik, men skam den som ger sig. Jag vet inte hur andra brukar göra, men om någon undrar varför jag behöver planteringsjord när jag sår fröer så är det för att jag börjar med att lägga sådan i krukorna innan såjorden. Det är den som syns nedan. Därefter lägger jag i lite såjord, placerar fröerna på jorden, och täcker med lite såjord (de som ska täckas förstås). Jag tycker att plantorna blir kraftigare på det här sättet innan det är dags för delning, för dom får ju lite mera näring underifrån när rötterna växer ner i planteringsjorden. Nu återstår att så resten av fröerna. Hoppas bara att jag inte har gjort bort mig när jag köpte så billiga fröer av ett fabrikat som jag aldrig tidigare har använt. Förr använde jag mig ofta av egna fröer också, och dom brukade ha bra grobarhet.

Idag är det mulet och förskräckligt blåsigt, men det är dags för månadens loppisbesök igen! Det ska bli roligt, och jag hoppas förstås på att hitta något riktigt bra fynd.

Jag önskar alla en härlig fredag!😃

 

https://varapavag.se/2018/09/17/nar-olyckan-ar-framme/

https://varapavag.se/2018/09/18/en-dag-med-undersokningar/

https://varapavag.se/2018/09/19/precis-det-jag-inte-ville/

Lite blodvite

Lite blodvite

Ibland funkar det att vara lat, och ibland straffar det sig. Det sistnämnda hände mig i helgen, då min lathet orsakade att jag fick ett antal blödande och svidande sår på händerna!😬 Det var så att jag plötsligt upptäckte att några rosbuskar hade börjat växa, och insåg att det redan var dags att beskära dessa buskar. Upptäckten gjordes när jag under torra grenar och vissna löv såg några klosterliljor som jag ville fota.

Jag hittade snabbt en sekatör som hade legat bortglömd på bänken på farstukvisten hela vintern. Mirakulöst nog hade den inte blivit uppäten av rost. Vad jag dessutom borde ha gjort var att gå in och hämta ett par handskar, men nej det orkade jag inte. Jag lovade mig själv att vara försiktig, och skred raskt till verket med att beskära. Kort därefter satt den första taggen som ett blodprov i mitt ena pekfinger, och den följdes snart av andra taggar här och där.

Tillsist – några buskar senare – avbröt jag stolleprovet. Det sved, blödde och gjorde ont i händerna, och det var dags att försöka fota blommorna. Blåsten var så hård att jag nästan fick stoppa stenar i fickorna för att inte virvla iväg över bygden, och blommorna fladdrade omkring näst intill hysteriskt. Det var nästan omöjligt att fota med skärpa, och där jag lagt mest jobb med sekatören blåste det värst. Men här kommer iallafall några blandade blomsterbilder från trädgården.

Jag hittade även ett par krokusar bland skrumpna gamla äpplen under ett äppelträd, och förevigade dessa i blåsten.

Som tur var blev det även en ridtur på söndagen, och den var lyckligtvis behagligare än trädgårdsarbetet – trots blåsten!😆 Lilla Mannen poserade snällt för en bild efter en tur i mycket kuperad terräng.

Jag fick förresten sovmorgon också, och det gillade inte John Blund som gav sig iväg på rymmen. Så det blir att räkna får ett tag i hopp om att bli sömnig.

Jag önskar alla en härlig ny vecka!😊

Att njuta så länge det varar!

Att njuta så länge det varar!

Så här grönt är det på fälten nu! Är det inte otroligt att det känns som att årstiderna växlar mitt i vintern? Just nu känns det verkligen som våren har kommit. Solen strålar och fåglarna kvittrar. Det är lätt hänt att tankarna vandrar iväg till funderingar på när nästa snöväder ska komma, för än är det ju bara februari. Men jag tänker njuta av nuet, och tar vara på vårkänslorna så länge dom varar. Det är jätteviktigt att kunna njuta i nuet då tillfällen uppstår.

Dagar som har gått får vi inte tillbaka – på gott och ont. Det som var bra kan man sakna, men å andra sidan är en dålig dag för alltid förbi. Det som var roligt eller kändes bra kan man kanske upprepa idag eller i framtiden. Det som kändes dåligt kan man göra sitt bästa för att slippa uppleva igen eller fortsättningsvis. För det är ju i nuet som framtiden skapas. Efter dessa filosofiska funderingar kan jag berätta att under helgen har jag tillbringat en del tid i skogen. Det var som alltid så skönt att det tog emot att åka hem igen. Jag längtar  så otroligt mycket efter att tillbringa långa ljusa kvällar utomhus. Men men, den som väntar på nåt gott väntar alltid för länge – eller hur?😜

Det är inte bara jag som njuter av att livet på landet går mot ljusare tider!😄

%d bloggare gillar detta: