Vara på väg

Jag har ibland skrivit om meditation, och hur mycket den betyder för mitt välbefinnande. Idag tänkte jag dela med mig lite av min kunskap om ämnet, nämligen vad forskningen har bevisat om meditationens fördelar. Då jag studerade ämnet handlade en av mina inlämningsuppgifter om att beskriva de effekter och intressanta fynd som modern forskning har kunnat befästa i evidens. Så jag har använt mig av skrivuppgiften som jag lämnade in för att göra det här inlägget:

Att läsa forskning om meditation är för mig såväl intressant som upplyftande, för forskningen har så mycket positivt att förmedla om ämnet. I ett samhälle där såväl stress, stressrelaterad ohälsa som psykofarmaka har blivit en lika vardaglig del av livet för många som mat och vatten, känns det glädjande och hoppfullt att meditation kan råda bot på så många problem. Jag redogör här för de effekter av meditation som jag personligen anser vara intressanta forskningsfynd.

I Sara Hoys bok ”Yoga, vetenskap och fakta” står att läsa att när forskare har sammanfattat det som studerats kring hur meditation påverkar hjärnan, återkommer åtta av hjärnans ”arbetsplatser”. Det är de som engagerar och hjälper till att hantera bl a uppmärksamhet, minne, reglering av känslor, kroppsmedvetenhet, samt hur olika delar av hjärnan länkar till varandra.

I en stor systematisk undersökning där forskare har summerat resultat från 3320 deltagare från 47 studier, har det visat sig att meditation är extra verksamt för kronisk smärta, depression och ångest. Vissa studier har rentav visat att meditation har motsvarande effekter som antidepressiva medel. Min personliga reflektion är, att eftersom meditation inte har några negativa biverkningar såsom antidepressiva medel i regel har, så talar resultaten för att meditation kan vara ett bättre alternativ än sådana.

Forskare har även kunnat se en antydan till att våra telomerer – änden på våra kromosomer vars längd har kunnat kopplas till vår hälsa och livslängd – kan påverkas positivt av meditation. Hypotesen är att enzymet telomeras aktiveras och gör våra telomerer längre, och längre sådana har kunnat kopplas till ökad hälsa och livslängd.

Forskare har också vid scanning av 100 äldre personers hjärnor med magnetkameror, kunnat se att människor som mediterat länge och regelbundet har större grå massa i hjärnans hippocampus. Det är en hälsofördel eftersom hippocampus är otroligt viktig för vårt minne, och fungerar som en bromskloss för stressreaktioner i hjärnan och kroppen. Så det är inte endast fysisk aktivitet, utan även meditation som kan stärka hippocampus.

Vidare har forskningen bevisat att meditation har effekt på tre olika områden av vår uppmärksamhet. Alerting attention: att rikta uppmärksamheten mot något speciellt. Orienting attention: att sätta det som uppmärksamheten riktas mot in i en kontext. Executive functioning: att kunna se de olika stegen av en handling, och att ha en förståelse för vad som krävs för att uppnå ett mål.

I ”Stillhetens styrka” av Daniel Goleman och Richard J. Davidson beskrivs studier av meditationens påverkan på den elektriska aktiviteten i hjärnan, samt dess påverkan på hjärnans åldrande. Laboratorietester utfördes på totalt 21 yogier, och i boken beskrivs testerna av munken Mingyur Rinpoche som är expertutövare av meditation. Då testerna inleddes hade han mediterat mer 62000h under sin livstid. Mingyurs hjärnvågor mättes med EEG. Då han mediterade över medkänsla registrerades en kraftig stegring av elektrisk aktivitet i hjärnan. Magnetkameran, vilken framställer tredimensionella filmbilder av hjärnans aktivitet, visade att Minguyrs kretssystem för empati stegrades till en aktivitetsnivå som låg 700-800 procent över nivån i vila. Det överstiger allt som kunnat observeras i studier av ”vanliga människor”.

Forskarna undersökte också åldersrelaterade minskningar i den grå hjärnsubstansen, vilken krymper i takt med att vi åldras. Det visade sig att Mingyurs hjärna åldrades långsammare än de inom en kontrollgrupp, och vid 41 års ålder motsvarade hans hjärna en ålder av 33 år.

Studierna har således visat vad avsiktlig och regelbunden meditation kan betyda för att omforma neurala kretssystem, att meditation påverkar hjärnans neurala prestationer positivt, och att den kan fördröja hjärnans åldrande.

Jag hoppas att någon tyckte att det här var intressant. Det finns tyvärr fördomar och felaktiga uppfattningar om hur meditation går till, och de hindrar många från att ens vilja försöka. Det är inte ovanligt att de som säger ”det är inget för mig” har bestämt sig för det på helt felaktiga grunder. Det tycker jag är väldigt synd med tanke på att hälsofördelarna man kan få är så stora. Det behöver faktiskt inte vara svårt att meditera, och det behöver inte ta mer än några minuter.

Ha det så gott!