Browsed by
Kategori: Trädgård

Har jag hamnat i ett flow?!

Har jag hamnat i ett flow?!

Ja det vete sjutton om det inte är så! Kors i taket – eller vad säger man nuförtiden?? För säkerhetsskull tar jag ut mitt eventuella flow i förskott. För om jag har fel har jag iallafall fått suga på känslan en stund. Så vad handlar detta spekulerande om? Jo, det gäller mitt skrivande. Att få till två inlägg på lika många dagar är inte illa pinkat när det gäller mig nuförtiden. När man driver en blogg som är torrare än Saharas öken, är denna prestation nästan som en idrottsseger. Eller njaa, nu tog jag nog i liiite välan mycket!?

Så vad fick proppen att gå ur måtro? Jo det var helt enkelt kul att blogga igår. Jag hade riktig sommarfeeling, och jag har ju vanligen varit hyfsat aktiv med skrivandet på somrarna. Visst, när vi är ute och rullar med husbilen finns det ju lite mer än vanligt att berätta om. Men ändå – allt är lite lättare och roligare på sommaren.

Hursomhelst så kändes det som högsommar igår. Jag stod ute i hettan och vattnade och blev nästan stekt av solen. I brist på regn var jorden lika ökentorr som min blogg, så ni kan ju räkna att det tog sin tid att ge grönskan en riktig rotblöta. Som om det inte var varmt nog hade jag en mörk T-shirt på mig, så upplevelsen blev onödigt svettig. Men jag blev allt lite (svagt) rosig om kinderna, och blank som ett polerat äpple. När jag var klar gick jag in och sträckte ut mig på soffan, och solen fortsatte steka mig genom fönstret. Denna vilsamma men svettiga stund förevigades med en selfie som jag tveksamt delar med mig av?

Nu återstår att se om mitt flow håller i sig, eller torkar ut som en sinande brunn. Jag önskar alla en riktigt härlig dag!?

0
Vårkänslor och sommarlängtan

Vårkänslor och sommarlängtan

Tänk att det äntligen är vår på riktigt nu! Som jag har längtat! Dessutom är påsken så nära att man nästan kan lukta på den? Igår var jag ute och pysslade på tomten utan att ha jacka på mig, och det kändes varmt och skönt. Jag vattnade på gräsfröna jag har sått, och lyckades även blöta ner mig själv från topp till tå. Är man klantig så är man. Men vad gör väl det när solen strålar och fåglarna sjunger!

Idag blåser det för fullt igen, och när jag vaknade fick jag plötsligt lust att åka och äta lunch någonstans. Men så kopplade minnet upp sig, och idén skrotades. Det kommer bättre tillfällen någon gång framöver. Jag vet att det finns många som beklagligen struntar blankt i restriktionerna, men jag är inte en av dessa. När vården går på knäna, och det finns människor i riskgrupper som riskerar att  mista livet, anser jag personligen att man ska ta sitt ansvar och göra vad man kan för att hindra smittspridning. Det finns mindre dåliga tider att vara självisk för den som så önskar.

Hursomhelst har suget efter att ge sig iväg med husbilen börjat ge sig till känna ordentligt. Så fort solen börjar värma drar det igång. I dessa tider är jag extra tacksam för husbilen, som gör det möjligt att njuta av sommaren och semestra som vanligt. I år var jag förvisso supersugen på att rulla iväg utomlands, men det får bli något annat år. Världen försvinner ju inte, och det finns så många fina platser i Sverige. Det bästa av allt är att det finns så mycket natur att vistas i. Vi brukar ju undvika campingplatser i mesta möjliga mån även i ”virusfria” tider.

En bild från förra sommaren med husbilen?

Jag önskar alla en härlig dag med mina bilder som jag lyckats ta trots att telefonkameran inte  samarbetar, så man får ta dom som dom är?

0
När det sjunger på sista versen

När det sjunger på sista versen

Just nu är det en väldigt kluven tid. Det är färgglatt och vackert samtidigt som det är blött och lerigt. Himlen växlar mellan gyllene och smutsgrått ljus. När det är fint ute vill jag inte gå in, och när det är ruskigt ute vill jag inte gå ut. Vissa dagar betraktas bäst genom fönstret, men så blir det ju aldrig när man har djur. Nej hur regnigt och blåsigt det än är, så är det bara att trampa fötterna i gummistövlarna och ge sig ut. Men det är de kära fyrfotingarna värda förstås.

Nu sjunger naturens skönhet på sista versen, och det är en riktigt vacker sådan. Hur mycket jag än avskyr det dagliga regnandet, så blir det iallafall ännu vackrare de stunder när solen tittar fram. Blommorna jag planterade har tyvärr frusit ihjäl under några kalla nätter, men några rosor blommar ihärdigt fortfarande.

Det är inte så gott om frukt i år som det var förra hösten. Då dignade trädens grenar av så mycket frukt, att det var ett under att dom inte gick av. Men det finns tillräckligt för att både två- och fyrfotingar ska kunna höstfesta lite. Hästarna äter gladeligen frukten som den är, medan vi föredrar den i en pajform. Naturligtvis med stora mängder vaniljsås! 😀

Ibland har jag svårt att slita blicken från utsikten genom fönstren. I såna stunder brukar jag nästan förundras över att jag har lyckan att få se ut på så mycket skönhet. Och bäst av allt – att jag kan gå ut och befinna mig mitt i allt det vackra. Det gäller att suga i sig ordentligt av alla fina intryck, för snart har skönheten bytts ut mot mörker, smutsbrunt och kyla. Sånt som jag verkligen avskyr. Men snart är inte nu, så jag klamrar mig envist fast i nuet av den sista versen.

Jag önskar alla en härlig dag! 😀

0
Celebert besök hemma hos mig :)

Celebert besök hemma hos mig :)

Det har varit en ovanlig vecka på gården. Det är nämligen inte ofta vi har besökare som stannar så länge. Men den här veckan har vi haft besök av Länka med kärleks lilla maskot Gunnel. Hon har varit ute på turné ett bra tag och hälsat på hemma hos olika bloggare, och nu var det min tur att få besök. Jag hade precis börjat plocka fram ingredienser för att laga mat, när jag hörde någon utanför. Jag visste att Gunnel skulle dyka upp vilken dag som helst, och nu kom hon mycket riktigt. Hon var så snäll och erbjöd sig genast att hjälpa till med matlagningen. Men först fick hon vara med på ett gruppfoto med grönsakerna. Se så fint hon poserar vid änden av gurkan! 😀

På tisdagar tittar jag på Hollywoodfruarna, och den vanan ändrar jag ogärna ens om jag får besök! Men Gunnel ville som tur var också se på fruarna, och hon fick en hedersplats framför rutan 😀

 

Jag är ingen frukostmänniska, men en rejäl kopp kaffe är ett måste på morgonen. Jag såg på Gunnel att hon tyckte jag var snål som inte bjöd på frukost, men jag lugnade henne med att hon snart skulle få något att äta! 😀

Här på gården kretsar mycket kring hästar, så Gunnel fick bekanta sig med dom alla. Hon hade absolut inte lust att mocka i stallet, för hon var rädd att smutsa ner sin röda fina päls. Men att servera hö och sällskapa lite vid måltiderna gick bra. Tempis som är en mycket matglad kille, blev dock väldigt skeptisk när Gunnel satt på nätet. Han frågade mig förskräckt om han skulle tvingas dela med sig till henne?

Busfröken tog däremot Gunnels närvaro med större ro. Hon hade inget emot att bjuda på några strån, och var glad att få sällskap till maten 😀

Gunnel fick syn på att vi har hallonbuskar, och ville genast frossa loss bland bären. Först blev jag lite orolig att hon skulle kaläta grenarna, men det blev några bär över åt mig också! 😀

Eftersom det är nyttigt att röra på sig, fick Gunnel följa med mig ut och promenera med Lilla Mannen. När vi kom tillbaka passerade vi trädgården, och där finns det äpplen på marken. Gunnel ville plocka åt sig ett gäng och ta med sig. Lilla Mannen tyckte dock inte att besökare ska få ta hans äpplen, och åt upp alla – mitt framför näsan på Gunnel. Gissa om hon gillar honom nu?

När Gunnel tyckte att det blev lite för mycket friskluft gick vi in och pysslade lite. Hon ville vara med och göra ett halsband, men jag tyckte att hon rörde till det bland pärlorna. Så hon fick sitta på fönsterbrädan och titta på istället 😀

Så på veckans sista dag bestämde jag mig för att rida igen. Ryggskottet känns fortfarande, men jag stod inte ut att låta bli längre. Så det blev en stark karamell och upp i sadeln! Gunnel tog mod till sig och ville få provsitta på Lillkillen. Så nu är hon mäkta stolt att hon har suttit på en fullblodsarab, som dessutom är stor som en bjässe! 😀

Tiden går fort när man har roligt, och på söndagskvällen reste Gunnel vidare. Jag önskar min nya lilla vän en fortsatt trevlig resa! 😀

0
Bland det vackraste som finns

Bland det vackraste som finns

Det är tur att man inte är tvungen att välja ut vad som är det allra vackraste som finns, för det vore helt omöjligt! Min lista över vad som är vackert är hur lång som helst, men högt upp kommer rosor. Det är något väldigt speciellt med dessa skönheter, och jag är lika glad varje sommar att få se dom blomma. Än har inte alla slagit ut, och jag väntar otåligt på att få se mängder av knoppar öppna sig. Idag tänkte jag visa några av de rosor som lyser upp trädgården än så länge!?

Hoppas att mina kära rosor kunde sprida lite glädje till någon annan också. Vad tycker du är vackert att se??

Jag önskar alla en fortsatt härlig dag!??

0
Tveksamheten smyger sig på

Tveksamheten smyger sig på

Att känslor är rörliga till sin natur är välbekant, och ibland gör dom tvära lappkast. Igårkväll gjorde mina ett sådant när himlen efter ett par dagars soligt men blåsigt väder plötsligt blev mörkgrå. Jag hade börjat packa in saker i husbilen i godan ro, och när regnet började falla spelades plötsligt en hel serie av gråtrista och blöta dagar upp i min fantasi. ”Tänk om-tankarna” drog igång för fullt, och plötsligt såg jag mig packa resväskan för en restresa till sydliga nejder istället!?

Men regnet behövs verkligen. Betet hade börjat bli torrt, och trädgården likaså. Den sistnämnda ska ju dock ingen äta. Ett torrt bete utan återväxt är inte kul när man har hästar, så jag är samtidigt väldigt glad att det regnar.

En som inte är glad är Lilla Mannen. Han avskyr regn och ser djupt olycklig ut. Gänget stod inne ett tag på förmiddagen, och när dom släpptes ut igen ville han inte gå ut, utan försökte genast komma in igen.

Idag får det nog bli att greja vidare med husbilen en stund. Det är inte riktigt dags att åka än, så vädret hinner vända. I väntan på avfärd är det för tillfället pysselväder, så jag har knåpat ihop ett armband åt mig av halvädelstenar?

Finns det någon mer än jag som får lite vädervånda när det regnar på semestern??

0
I längtans tider

I längtans tider

Tänk om man kunde bromsa in tiden så att varje dag blir jättelång. Nu när sommaren äntligen är här, vill jag hålla fast den så att knogarna vitnar. Det har varit en ombytlig tid med såväl praktfulla oväder som jättevarma dagar, och trädgården har fått uthärda såväl torka som slagregn och rejäla rotblötor. Men de långa och ljusa kvällarna gör att man får ut så mycket mera av en dag.

Idag har jag suttit i solsängen och latat mig en stund. Jag har solat mig medan jag lyssnat på surrande insekter och fågelkvitter. Gräset som nyss var nyklippt hade återigen blivit vildvuxet, och som alltid när så är fallet får det sällskap av små blommor. Men nu är det klippt igen, så de små blommorna finns bara kvar på bild. Humlan på bilden nedan fotade jag en annan dag, och den får vara med för att den är söt?

Just nu går jag i längtans tider. Husbilen står parkerad på gården, och jag funderar dagligen på vart färden ska gå i år. Visst finns det favoritplatser att komma tillbaka till, men vädret är också med och påverkar. En bra sak med att vara i rullning är att man kan åka dit det är vackert väder. Man måste inte befinna sig på en viss plats i ur och skur för att man har bokat in sig där, utan man rör sig som man känner för. En av våra turer gick till Frankrike, och nedan strosar jag omkring på slottet Fontainebleau. Än är det inte dags att ge sig av, men det närmar sig?

Jag önskar alla en fortsatt härlig dag!?

0
Stämmer det att ombyte förnöjer?

Stämmer det att ombyte förnöjer?

Njaa, det beror nog på vad det gäller. Just nu är ombytligheten total på vissa områden. Kläder åker av och på. Temperaturen åker upp och ner. Solsken och regnskurar avlöser varandra, och under en och samma dag kan jag byta mellan regnkläder och tunna sommarkläder. Ofta med dålig tajming, så att jag svettas i regnkläderna när regnet krampartat klamrar sig fast i dom tunga molnen. Eller blir dyngsur i sommarkläderna, när regnet plötsligt vräker ner från en himmel som nyss var blå. Förkylningen verkar iallafall få den näring den behöver, för jag snörvlar, nyser och hostar om vartannat. Kanske borde jag betraktas som en sanitär olägenhet?? Frågan är vem som i lönndom hällde betong i mina bihålor någon natt när jag sov hårt och intet ont anande?

Men men, dagarna går och det händer små saker i mitt stillsamma liv. Jag berättar en skvätt då och då i mina utkast som samlas på hög. Det pysslas med fyrfota vänner och trädgårdens växter. Blommorna torkar och dränks i sina krukor om vartannat, och dom flesta åker fortfarande ut och in i huset. Nätterna kan vara både kalla, blåsiga och regniga. Men som man säger – inget ont som inte har nåt gott med sig! Grönskan växer, och förhoppningsvis slipper man hutlösa ockerpriser på hö i år!

Det har också blivit ett antal turer till lasarettet. Förutom tester och ny behandling, så blev min hand sämre igen av den senaste olyckshändelsen. Dom tidigare skadorna har slagits upp lite, och återigen har jag fixerade fingrar för att läka ligamenten. Men den här gången har jag åtminstone fått bättre hjälpmedel som både sitter fast ordentligt, och är hyfsat bekväma. För nu tänker jag banne mig inte avstå från ridning ett bra tag igen.

Så för att avrunda lite positivt när jag skriver så sällan, så sjunger fåglarna lika fint som vanligt utanför sovrumsfönstret. Solsängen är skön några minuter ibland mellan gårdssysslor och regnskurar. Jag får träning på rivstarter då dynan fort måste in under tak. Semestertiden ligger framför mig istället för bakom mig, och jag har investerat i hela tre par nya shorts! Snart ska jag införskaffa nya badkläder, vilka endast kommer bli blöta i tvättmaskinen om kylan håller i sig!?

Jag önskar alla en härlig dag!

Utsikt från solsängen kort innan rivstart undan regnet.
0
Loppisfynden kommer till användning

Loppisfynden kommer till användning

Milde tid vad jag har känt mig mörbultad idag!  Det har inte varit lätt att ta sig ur soffan. Jag vet inte om det är så för dig, men det onda brukar börja kännas värre någon dag efter att jag gjort mig illa. Gårdagens möte med bilen och asfalten var inget undantag. Men trots min onda lekamen fick jag lust att pyssla med något en stund, och beslutade mig för att låta ett av loppisfynden komma till sin tänkta användning. Jag var ju på loppis i slutet av mars (jistanes vad tiden går fort?) och letade ytterkrukor till farstukvisten. Men i brist på krukor köpte jag kopparkärl: https://varapavag.se/2019/03/31/nya-loppisfynd-och-ett-framsteg/

Idag fyllde jag ett av kärlen med blommor? Förutom Petunia och Lobelia blev det även Tagetes, men knopparna på dessa är så små att dom knappt syns ännu. Sen ställde jag ut blommorna en kort stund. Det blåste ordentligt, och kallt var det. Solen gömde sig ovan de mörka molnen, och det var verkligen inget fotoväder. Jag gissade att blommorna kände sig lika frusna och vindpinade som jag gjorde, så vi återvände in i värmen tillsammans.

Blommorna fick flytta till vedspisen i väntan på skonsamt väder, och jag återvände till soffan och mina lurviga filtar. Jag har varit yr i huvudet idag, och mitt ena öra är lite missfärgat. Så jag har förmodligen slagit i lite mer än jag minns. Hoppas att det känns bättre imorgon.

Jag önskar alla en fortsatt bra vecka!?

 

Ifall någon undrar vad jag råkat ut för den här gången, så berättar jag här: https://varapavag.se/2019/05/06/sa-var-olyckan-framme-igen/

0
En tid av stora kontraster

En tid av stora kontraster

Visst är väl livet fyllt av kontraster ibland? Naturen nästan exploderar av växtkraft och energi, medan jag själv försöker minnas hur det kändes att vara pigg. Ögonen njuter av den allt vackrare vårgrönskan, medan huvudet värker av välfyllda bihålor. Jag har haft svårt att slå mig till ro vid skärmen ett tag, och inläggen jag sporadiskt har påbörjat har inte blivit avslutade. Jag har istället fastnat i en slags hänförelse över allt som pågår omkring mig i nuet. Solen strålar från en klarblå himmel, och såväl trädgården som huset badar i dess gyllene sken. Det är så vackert att jag inte kan se mig mätt, och jag vill stanna tiden samtidigt som jag längtar efter sommaren. Att få vakna till fåglarnas muntra sång genom sovrumsfönstret är ett balsam för själen, som kommer att få åtnjutas i månader framöver. Färgglada blommor avlöser varandra i trädgården, och de nyligen kala träden fylls med lysande gröna löv och vackra blommor. Årets frukter och bär har börjat skapas på grenar som sakta rör sig i den vind som susar i trädkronorna. Kraft och energi blandas med frid och harmoni, och åtminstone de sistnämnda smittas jag av.

I rabatterna blommar tulpaner, påskliljor och pingstliljor, och annan växtlighet är på gång. Vinden gör det svårt att fota för motiven rör sig hela tiden.

Gräset är klippt för första gången i år! Doften av nyklippt gräs är ett riktigt sommartecken för mig. Ett annat sådant är att stommen till paviljongen snart ska kläs i tyg. Det är alltid lika mysigt att sitta i den när det ska ätas – oavsett om det är fika eller mat 🙂

Bland plantorna sjuder det av växande liv, och medan vissa blommar för fullt, ligger andra på efterkälken. Än så länge står alla på fönsterbrädor runtom i huset, men nu börjar det bli dags att ta växthustälten i bruk.

Jag hoppas att alla har en riktigt härlig vår, och att det finns tid att njuta av allt det fina som händer. Livet är alltför ofta välfyllt av förpliktelser som får dagarna att springa förbi. Dagar blir till veckor som blir månader och år. Plötsligt sitter man där med sin långa näsa och inser att alla dagarna som kom och gick var ju faktiskt livet. Vissa saker kommer man inte undan hur gärna man än vill. Andra saker borde man se till att göra hur liten möjlighet man än verkar ha. En sådan sak är att stanna upp i nuet, och att se, andas och njuta. För vad som än har hänt, och hur många tankar man än har om sin framtid, så är det i nuet och i det ögonblick vi befinner oss som livet pågår. När vi tar vara på stunden tar vi vara på livet.

0