Browsed by
Kategori: Trädgård

Utmaningar, livsnjutning och tacksamhet

Utmaningar, livsnjutning och tacksamhet

Kommentarer 32 kommentarer

Det har ekat tomt här inne i bloggen ett tag, vilket i och för sig inte är helt ovanligt. Det har hänt en hel del sen jag skrev senast, så det vore orimligt att räkna upp allt i ett inlägg. Men det kan bli så att jag framöver delar upp saker i lagom stora portioner som inte söver mina läsare. Hursomhelst har det varit fullt upp ett tag, och nu när långhelgen är här har jag fokuserat på att vila, skapa, fixa lite utomhus och njuta av det underbara vädret.

När det är så härligt ute som det är nu, vill jag helst bara vara utomhus så mycket jag kan. På kort tid har nakna trädgrenar fyllts av grönska och en överdådig blomsterprakt. Det är så lummigt och grönt ute att det känns som om sommaren är här. Fåglarna sjunger från morgon till kväll, hästarna frustar i hagen och små fjärilar dansar lättsamt förbi i luften då och då. Tvätten hänger på tork utomhus, och luktar sådär sommarfriskt när jag tar in den. Måltider äts utomhus och smakar extra gott under himlen och trädkronorna.

Nu är den äntligen här – den här tiden som jag längtar så intensivt efter varje lång, mörk och kall vinter. Jag har blivit solbränd när jag har suttit ute och läst i solstolen, och kortbyxorna används flitigt igen. Jag njuter i nuet medan jag drömmer om sommarens äventyr. Livet må bjuda på allehanda utmaningar och svårigheter, men de släpps inte in i mina stunder av livsnjutning. Här och nu känns det så bra, och jag känner tillfredsställelse och tacksamhet.

Jag hoppas att alla har en härlig vår, och kan njuta av solsken, värme och grönska 🙂

0
Ombytliga dagar

Ombytliga dagar

Kommentarer 36 kommentarer

Det är helt otroligt vad våren kommer och går från dag till dag. Valborgsmässohelgen var inget undantag, utan det har sannerligen varit ombytliga dagar. Den innehöll allt från helt fantastiskt ridväder, till så starka iskalla stormvindar att paviljongen fick kläs av sitt tyg igen. Det var enda sättet att rädda den från att blåsa sönder. Men före det hemska vädret hann jag lyckligtvis med en ridtur i skogen. Med på färden fanns en kaffetermos, vars smakliga innehåll avnjöts både före och efter skogsturen. Dock utan kakor till Lilla Mannens stora förtret. Han tigger värre än en hund, så om man råkar ha någon fika med sig får man knappt ingen själv ändå;)

Det blev också en väldigt kreativ helg med mycket målande. En av oljemålningarna jag höll på med var mormors ängel som jag skrev om i ett annat inlägg.

Det blev också en del pyssel i trädgården när det inte blåste alltför hårt och kallt. Trädgården är rejält eftersatt sedan förra året då min man låg så länge på sjukhuset, och sen kom hem i så dåligt skick. Jag hade varken tid eller ork att sköta om växtligheten, så det är desto mera att göra nu. Det ser ut som om ingen har bott här på ett par år. Men jag får röja lite i taget helt enkelt. Med tiden kommer det att bli fint igen 🙂

Sist men inte minst så har jag fått ta fram täckjackan igen för att slippa frysa mig fördärvad. Bilden nedan togs i mars, men skulle ha kunnat vara rykande färsk. Då satt jag vid husväggen när solen sken, och nu när paviljongen är avklädd får jag göra detsamma – men med jackan knäppt.

Ja det var Valborg det, och nu är det maj. Jag har börjat månaden med att bli genomsur av dagens regn, och ska snart ut i vinande vind.

Jag önskar alla en härlig vårmånad! 🙂

0
Från täckjacka till kortbyxa

Från täckjacka till kortbyxa

Kommentarer 32 kommentarer

Här sitter jag i kortbyxor med kritvita ben och avnjuter en kopp kaffe i solsken och fågelsång. Jag har dock valt att skona mina läsare från åsynen av mina bländande vita ben, och visar istället upp min kaffekopp.  Solen skiner genom slöjtunna moln, och det känns nästan som åskvärme i luften. Känslan är lite overklig med tanke på att jag fortfarande använde min täckjacka till och från för bara ett par dagar sedan. Det är förvisso ingen tjock och fluffig dunjacka som håller permafrosten stången, utan en tunnare sådan. Men ändå – från täckjacka till kortbyxa gick det mycket fort.

Samma sak kan sägas om grönskan. För några enstaka dagar sen var trädens och buskarnas grenar kala, och tulpanerna såg jag knappt skymten av. Men nu blommar äntligen åtminstone de röda tulpanerna, och trädens löv har börjat spricka ut. Nästa månad är det juni, men först nu har jag börjat få en känsla av att sommaren är riktigt nära. Så nu hoppas jag att det är färdigt med årstidsväxlingar för denna vår.

Något annat jag hoppas slippa är strul med bloggen. Den har inte funkat, och de två senaste dagarna har webbhotellets tekniker jobbat med att hitta och åtgärda felen. Så om detta inlägg publiceras i läsbart skick har det nog lyckats. Det är verkligen tur att det finns hjälp att få när det ställer till sig, för när det gäller WP sträcker sig mina kunskaper endast till att kunna skriva. Dock ska jag inte skriva mer än såhär för den här gången ifall det återstår någon liten rest av strulet.

Jag önskar alla en fin dag och strålande vårsol!

0
Vårkänslor och skrivlust

Vårkänslor och skrivlust

Kommentarer 42 kommentarer

Så har jag återigen kravlat mig över den höga tröskeln och börjat skriva. Min avhållsamhet från sociala medier har varat från bitande kall vinter till blommande vår. En lång frånvaro kan man tycka, och det var nära att den blev permanent. Jag har väl i ärlighetens namn aldrig varit den flitigaste när det gäller att uppdatera sociala medier. Men det fanns en tid då jag åtminstone underhöll bloggen lite bättre. Jag har ju trots allt alltid skrivlusten med mig i bakhuvudet. Men att blogga innebär (åtminstone för mig) att även vara mera aktiv på sociala medier som FB. Har man lust och ork med det är det väl finemang, men jag har så mycket annat att ägna tankarna åt. Det finns inte utrymme för att engagera mig i allt som alla gör, tycker och tänker.

Men hursomhelst börjar blogglusten att göra sig kännbar. Kanske är det vårkänslor och den spirande grönskan som har satt igång den. Den bästa tiden av året har börjat, och det så efterlängtade ljuset dröjer sig kvar allt längre om kvällarna. Blommor har slagit ut i gräset och i de rufsiga rabatterna, som än så länge härbärgerar såväl ny grönska som fjolårets torra stjälkar och löv. Jag drömmer och fantiserar om den annalkande sommaren, och årets tur med husbilen. Ännu ett år är jag extra tacksam över att ha den, för hur nedsmittat landet än må vara med det uttjatade viruset så kan man ändå semestra i avskildhet. Men visst vore det roligt om någon sevärdhet vore öppen. Lite händelsefattigt blir det faktiskt när allt man vill se är stängt, och man alltid måste akta sig för folk.

Men men, allt är lättare och roligare om våren och sommaren. Så förhoppningsvis blir det lite mera skrivande framöver för min del. Det blir också förhoppningsvis lite lättare att fota om vinden ger med sig lite. Blommorna flaxar stundtals omkring helt frenetiskt i vindbyarna, så det är ett under att inte nästan varenda bild är helt suddig. Men det är som det är, så de får duga! 😀

Men nu är det dags att runda av detta inlägg, och jag önskar alla en härlig vårdag! 😀

0
Göra det bästa av hösten

Göra det bästa av hösten

Kommentarer 32 kommentarer

Vid det här laget vet nog alla som känner mig hur ovilligt jag lämnar den ljusa tiden bakom mig. Men den här hösten känns det annorlunda på något sätt. Kanske för att jag har bestämt mig för att stå emot mörkrets påverkan på mig så mycket jag bara kan. Hur jag lyckas återstår att se. Det är fortfarande ganska varmt och grönt ute, och när solen strålar är det både rofyllt och somrigt att plocka frukt och bär i trädgården. Hallonbuskarna dignar av så mycket bär att grenarna knäcks om man inte plockar av dom regelbundet. Ibland äter jag mig proppmätt på nyplockade bär, och ibland blir det en paj såsom kan beskådas nedan. Dock var det inte jag som bakade den, utan jag fick den serverad nybakad och rykande varm med vaniljsås häromkvällen?

I år måste jag ha ätit rekordmycket äppelkräm. De senaste krämkoken har jag smaksatt med vaniljsocker istället för kanel. Det är riktigt mumsigt! Nedan kan beskådas det senaste koket som resulterade i hela fem liter kräm?

Men tro nu inte att jag har blivit hur huslig som helst, för så är det inte? Jag har helt enkelt fått en känsla av att komma ännu närmare naturen och dess växlingar då jag skördar och tillreder godsaker. Det ger en slags känsla av tillfredsställelse. Men jag får väl erkänna att den känslan kan också uppnås med köpta godsaker – såsom morotskakan nedan. Den förtärdes under en utflykt till Omberg med utsikt över Vättern och solnedgången. Det gäller att passa på att fika utomhus så länge vädret är behagligt nog. Vid det här tillfället blåste det dock ganska kallt vid vattnet, men den vackra utsikten kompenserade för den kyliga temperaturen. Jag kan ju tillägga att vi satte oss i bilen och åkte så fort vi hade ätit klart – med värmen på fullt ös i bilen, och stolsvärmen på max!?

Men för att berätta om något annat än mitt evinnerliga ätande, så njuter jag förstås av vackra turer till häst i skogen när tillfälle bjuds – dvs när det inte stormar ute. Vilket det gör oftare än inte. Men de där gyllene tillfällena då man inte behöver stoppa stenar i fickorna för att slippa virvla iväg i vinden – ja då får man passa på att ge sig ut!

Jag har också lite annat jag pysslar med för att hålla höstgnistan uppe, och göra det bästa jag kan av hösten. Men det får jag berätta om i ett annat inlägg. Det kan ju bli lite sövande att läsa om jag skriver spaltmeter pga glesa uppdateringar?

Så jag rundar av här, och önskar alla en fin dag!

0
Skördetider i trädgården

Skördetider i trädgården

Kommentarer 28 kommentarer

Idag kände jag mig nästan som Ernst när jag plockade äpplen i trädgården. Sådär nästan lite barnsligt förtjust och upprymd över allt det goda som träden slösar med i överflöd. Det må vara hänt att en pandemi pågår i världen, men här på gården går livet sin stilla gång som vanligt. Om det är något som utmärker dessa skördetider så är det rikligheten av det goda, och även storleken på frukterna. Det är som om träden tar i lite extra för att kompensera för de begränsningar som råder i världen utanför.

Idag har jag plockat fallfrukt trots att grenarna dignar av mogna äpplen. Det gäller att hinna ta hand om äpplena som landar i det mjuka gräset innan småkrypen får sig ett skrovmål. En del frukt äts som den är, en del går till bakverk och kräm, en del kalasar hästarna på, och det som inte hinner tas om hand får de vilda djuren äta upp. Vi brukar också ge bort frukt och bär om det är någon som hälsar på och vill ha.

Nu ska dagens skörd tas omhand. Det blev visst några fler äpplen än jag hade tänkt mig när jag gick för att hämta några stycken. Jag är riktigt sugen på något bakverk med äpplen i. Jag är väl förvisso alltid sugen på bakverk som den snaskråtta jag är? Så nu ska jag skrida till verket, och jag önskar alla en skön dag! (Ernst brukar ju använda ordet skön rätt så ofta?).

Jag delar också med mig av några rosor. De flaxade omkring i vinden på en förväxt buske i närheten av ett äppelträd?

0
Har jag hamnat i ett flow?!

Har jag hamnat i ett flow?!

Kommentarer 36 kommentarer

Ja det vete sjutton om det inte är så! Kors i taket – eller vad säger man nuförtiden?? För säkerhetsskull tar jag ut mitt eventuella flow i förskott. För om jag har fel har jag iallafall fått suga på känslan en stund. Så vad handlar detta spekulerande om? Jo, det gäller mitt skrivande. Att få till två inlägg på lika många dagar är inte illa pinkat när det gäller mig nuförtiden. När man driver en blogg som är torrare än Saharas öken, är denna prestation nästan som en idrottsseger. Eller njaa, nu tog jag nog i liiite välan mycket!?

Så vad fick proppen att gå ur måtro? Jo det var helt enkelt kul att blogga igår. Jag hade riktig sommarfeeling, och jag har ju vanligen varit hyfsat aktiv med skrivandet på somrarna. Visst, när vi är ute och rullar med husbilen finns det ju lite mer än vanligt att berätta om. Men ändå – allt är lite lättare och roligare på sommaren.

Hursomhelst så kändes det som högsommar igår. Jag stod ute i hettan och vattnade och blev nästan stekt av solen. I brist på regn var jorden lika ökentorr som min blogg, så ni kan ju räkna att det tog sin tid att ge grönskan en riktig rotblöta. Som om det inte var varmt nog hade jag en mörk T-shirt på mig, så upplevelsen blev onödigt svettig. Men jag blev allt lite (svagt) rosig om kinderna, och blank som ett polerat äpple. När jag var klar gick jag in och sträckte ut mig på soffan, och solen fortsatte steka mig genom fönstret. Denna vilsamma men svettiga stund förevigades med en selfie som jag tveksamt delar med mig av?

Nu återstår att se om mitt flow håller i sig, eller torkar ut som en sinande brunn. Jag önskar alla en riktigt härlig dag!?

0
Vårkänslor och sommarlängtan

Vårkänslor och sommarlängtan

Kommentarer 37 kommentarer

Tänk att det äntligen är vår på riktigt nu! Som jag har längtat! Dessutom är påsken så nära att man nästan kan lukta på den? Igår var jag ute och pysslade på tomten utan att ha jacka på mig, och det kändes varmt och skönt. Jag vattnade på gräsfröna jag har sått, och lyckades även blöta ner mig själv från topp till tå. Är man klantig så är man. Men vad gör väl det när solen strålar och fåglarna sjunger!

Idag blåser det för fullt igen, och när jag vaknade fick jag plötsligt lust att åka och äta lunch någonstans. Men så kopplade minnet upp sig, och idén skrotades. Det kommer bättre tillfällen någon gång framöver. Jag vet att det finns många som beklagligen struntar blankt i restriktionerna, men jag är inte en av dessa. När vården går på knäna, och det finns människor i riskgrupper som riskerar att  mista livet, anser jag personligen att man ska ta sitt ansvar och göra vad man kan för att hindra smittspridning. Det finns mindre dåliga tider att vara självisk för den som så önskar.

Hursomhelst har suget efter att ge sig iväg med husbilen börjat ge sig till känna ordentligt. Så fort solen börjar värma drar det igång. I dessa tider är jag extra tacksam för husbilen, som gör det möjligt att njuta av sommaren och semestra som vanligt. I år var jag förvisso supersugen på att rulla iväg utomlands, men det får bli något annat år. Världen försvinner ju inte, och det finns så många fina platser i Sverige. Det bästa av allt är att det finns så mycket natur att vistas i. Vi brukar ju undvika campingplatser i mesta möjliga mån även i ”virusfria” tider.

En bild från förra sommaren med husbilen?

Jag önskar alla en härlig dag med mina bilder som jag lyckats ta trots att telefonkameran inte  samarbetar, så man får ta dom som dom är?

0
När det sjunger på sista versen

När det sjunger på sista versen

Kommentarer 56 kommentarer

Just nu är det en väldigt kluven tid. Det är färgglatt och vackert samtidigt som det är blött och lerigt. Himlen växlar mellan gyllene och smutsgrått ljus. När det är fint ute vill jag inte gå in, och när det är ruskigt ute vill jag inte gå ut. Vissa dagar betraktas bäst genom fönstret, men så blir det ju aldrig när man har djur. Nej hur regnigt och blåsigt det än är, så är det bara att trampa fötterna i gummistövlarna och ge sig ut. Men det är de kära fyrfotingarna värda förstås.

Nu sjunger naturens skönhet på sista versen, och det är en riktigt vacker sådan. Hur mycket jag än avskyr det dagliga regnandet, så blir det iallafall ännu vackrare de stunder när solen tittar fram. Blommorna jag planterade har tyvärr frusit ihjäl under några kalla nätter, men några rosor blommar ihärdigt fortfarande.

Det är inte så gott om frukt i år som det var förra hösten. Då dignade trädens grenar av så mycket frukt, att det var ett under att dom inte gick av. Men det finns tillräckligt för att både två- och fyrfotingar ska kunna höstfesta lite. Hästarna äter gladeligen frukten som den är, medan vi föredrar den i en pajform. Naturligtvis med stora mängder vaniljsås! 😀

Ibland har jag svårt att slita blicken från utsikten genom fönstren. I såna stunder brukar jag nästan förundras över att jag har lyckan att få se ut på så mycket skönhet. Och bäst av allt – att jag kan gå ut och befinna mig mitt i allt det vackra. Det gäller att suga i sig ordentligt av alla fina intryck, för snart har skönheten bytts ut mot mörker, smutsbrunt och kyla. Sånt som jag verkligen avskyr. Men snart är inte nu, så jag klamrar mig envist fast i nuet av den sista versen.

Jag önskar alla en härlig dag! 😀

0
Celebert besök hemma hos mig :)

Celebert besök hemma hos mig :)

Kommentarer 68 kommentarer

Det har varit en ovanlig vecka på gården. Det är nämligen inte ofta vi har besökare som stannar så länge. Men den här veckan har vi haft besök av Länka med kärleks lilla maskot Gunnel. Hon har varit ute på turné ett bra tag och hälsat på hemma hos olika bloggare, och nu var det min tur att få besök. Jag hade precis börjat plocka fram ingredienser för att laga mat, när jag hörde någon utanför. Jag visste att Gunnel skulle dyka upp vilken dag som helst, och nu kom hon mycket riktigt. Hon var så snäll och erbjöd sig genast att hjälpa till med matlagningen. Men först fick hon vara med på ett gruppfoto med grönsakerna. Se så fint hon poserar vid änden av gurkan! 😀

På tisdagar tittar jag på Hollywoodfruarna, och den vanan ändrar jag ogärna ens om jag får besök! Men Gunnel ville som tur var också se på fruarna, och hon fick en hedersplats framför rutan 😀

 

Jag är ingen frukostmänniska, men en rejäl kopp kaffe är ett måste på morgonen. Jag såg på Gunnel att hon tyckte jag var snål som inte bjöd på frukost, men jag lugnade henne med att hon snart skulle få något att äta! 😀

Här på gården kretsar mycket kring hästar, så Gunnel fick bekanta sig med dom alla. Hon hade absolut inte lust att mocka i stallet, för hon var rädd att smutsa ner sin röda fina päls. Men att servera hö och sällskapa lite vid måltiderna gick bra. Tempis som är en mycket matglad kille, blev dock väldigt skeptisk när Gunnel satt på nätet. Han frågade mig förskräckt om han skulle tvingas dela med sig till henne?

Busfröken tog däremot Gunnels närvaro med större ro. Hon hade inget emot att bjuda på några strån, och var glad att få sällskap till maten 😀

Gunnel fick syn på att vi har hallonbuskar, och ville genast frossa loss bland bären. Först blev jag lite orolig att hon skulle kaläta grenarna, men det blev några bär över åt mig också! 😀

Eftersom det är nyttigt att röra på sig, fick Gunnel följa med mig ut och promenera med Lilla Mannen. När vi kom tillbaka passerade vi trädgården, och där finns det äpplen på marken. Gunnel ville plocka åt sig ett gäng och ta med sig. Lilla Mannen tyckte dock inte att besökare ska få ta hans äpplen, och åt upp alla – mitt framför näsan på Gunnel. Gissa om hon gillar honom nu?

När Gunnel tyckte att det blev lite för mycket friskluft gick vi in och pysslade lite. Hon ville vara med och göra ett halsband, men jag tyckte att hon rörde till det bland pärlorna. Så hon fick sitta på fönsterbrädan och titta på istället 😀

Så på veckans sista dag bestämde jag mig för att rida igen. Ryggskottet känns fortfarande, men jag stod inte ut att låta bli längre. Så det blev en stark karamell och upp i sadeln! Gunnel tog mod till sig och ville få provsitta på Lillkillen. Så nu är hon mäkta stolt att hon har suttit på en fullblodsarab, som dessutom är stor som en bjässe! 😀

Tiden går fort när man har roligt, och på söndagskvällen reste Gunnel vidare. Jag önskar min nya lilla vän en fortsatt trevlig resa! 😀

0