Nattliga tvivel…
Är det inte konstigt att något som kan verka vara en bra idé, plötsligt kan kännas lite tveksamt. Eller att nåt kan vara jättekul en dag, och inte alls lika roligt nästa dag. Låter jag velig? Det tycker jag iallafall, och det är jag väl också. Det jag funderar på just nu i nattens mörker i – väntan på den förrymda sömnen – är mitt skrivande. Jag skrev ju för ett par dagar sen om någon minns att jag brinner för att skriva. Och det har jag inte ändrat mig om. Men jag måste erkänna att det dagliga strulet med att blogga tar udden lite av glädjen.
Det har börjat bli samma visa varenda dag när jag ska dela inlägget jag har skrivit. Vips så är det borta! Så jag försöker några gånger och väntar emellan – med rädslan i halsen eftersom jag är medveten om att jag kan bli avstängd i veckor igen. Ofta får jag hjälp av någon snäll och vänlig person att dela. Ibland funkar det inte för andra heller som vill hjälpa mig.
Är jag löjlig och känslig när jag tar illa vid mig av att bli bortsorterad som spammare varenda dag? Är det bara jag som tycker att det är nervärderande?
Jag har pga min sjukdom en väldigt begränsad energireserv i hjärnan, och det tar mig jättemycket tid att skriva jämfört med hur det var när jag var frisk. Jag skriver blogginläggen för att göra något jag tycker är roligt. Men det känns som att fejjan tycker att jag skriver en massa skit som omvärlden måste skyddas från att behöva se.
Hursomhelst – det som skulle ge mig en daglig dos av glädje ger mig också en start på dagarna i irritation. Ja faktiskt också i besvikelse. Det må vara hänt att jag är överkänslig, men vad ska jag göra åt det. I ett friskare skick är jag det inte, men nu är nu.
Tankarna vandrar vidare. Vad spelar det för roll om jag bloggar egentligen? Vad håller jag på med? Ska jag fortsätta? Varför? Jag ska fundera på det.
Jag vet inte om någon har märkt det, men bloggen har ny adress. Det var allt möjligt som krånglade med den förra som blev fel redan vid starten, så hela installationen är nu flyttad till en annan domän.
