Tänk att den äntligen är här
Tänk att den äntligen är här – den underbara tiden då kvällarna och nätterna är ljusa. Tiden må ha sprungit ifrån mig den här våren och sommaren, men nu njuter jag av ljuset i fulla drag. Jag som är aktiv utomhus om kvällarna året runt både älskar och behöver ljuset av rent praktiska skäl. Det här att kunna gå ut när som helst och se allt omkring sig, är för mig en lyx som stadsbor kanske inte ens tänker på. Gatubelysning gör ju världen utanför bostaden synlig året runt. Jag är dock inte ute efter att klaga, för livet bortom belysningar är självvalt. Men ljuset är ändå något som jag verkligen törstar efter en stor del av året.
Den här tiden skulle jag vilja vara vaken dygnet runt, och ta vara på så mycket jag kan av ljuset. Jag vill njuta av de ljumma sommarnätternas stillhet och magi. För även om livets sysslor börjar på morgonen, så är jag en kvälls- och nattmänniska. Det är något speciellt med natten. Det är så fridfullt ute när andra människor sover. Inga ljud hörs från bilar på vägen eller från bullrande maskiner och gräsklippare. Ej heller hörs människor som spelar hög musik, gallskriker i poolen, eller pratskriker i mobiltelefonen på andra sidan trädgårdshäcken. Känslan av att vara ensam i världen för en stund när dagens ljudmatta har lagt sig är befriande. Det låter kanske paradoxalt, men jag älskar ljuden som finns i tystnaden. Nattens ljud är vilsamma, avkopplande, njutbara och ofta subtila.
Idag visar jag några bilder som jag har tagit under en väldigt sen kvällspromenad. Åh så jag njöt av vyerna omkring mig:)
Jag önskar alla en fortsatt härlig sommar!





























































