Frid, lugn och förundran

Frid, lugn och förundran

Senaste tiden har jag funderat lite extra på vilken speciell känsla det ger att vara ute när solen går ner. Jag far ju ut och in från morgon till kväll, och upplever alla sorters ljusförhållanden – och även mörkret förstås. Men det är något väldigt speciellt med ljuset den här tiden. Bortsett från dagar och kvällar då det stormar över slätten, så känns det nästan som om naturen håller andan. Eller som om den i stilla ro förbereder sig för att somna inför natten. Fast sover gör den ju inte helt och hållet. Många djur är aktiva om natten, och ibland hör jag t ex ugglan hoa i mörkret.

Den här tiden av året går solen som bekant ner tidigt. Det brukar börja märkas när jag har serverat hästarna eftermiddagshö, och Luna ska ut på promenad. Först färgas slätten av ett varmt ljus, som kan ha olika nyanser varje dag. Det är ett mjukt och magiskt ljus, som får känslor av inre frid och lugn att växa till sig inombords. Vartefter tiden går så blir himlens färger allt starkare och intensivare, och min förundran växer. Varje solnedgång och skymning ser olika ut, men skönheten är alltid hänförande.

Även dagar då jag kanske helst egentligen skulle ha velat sitta inomhus och kura, känner jag denna stora förundran. Jag älskar att vara ute i naturen med djuren, men man kan ju ändå ha sina ruggiga dagar. Men att vara utomhus i friska luften och beskåda himlens vackra skådespel tillsammans med mina fyrfota vänner, gör mig alltid väl till mods.

Jag tänker med tacksamhet på att jag numera har möjlighet att uppleva naturens magiska stunder. Under många år var det nämligen inte alls så.



Tyvärr har jag knappt inga bilder på Luna i solnedgången, för mobilkameran lyckas inte fånga denna lilla svarta buse med skärpa när hon far omkring. Men den här bilden får duga:)


Hursomhelst tänkte jag bara dela med mig av några tankar om solnedgångs- och skymningsljuset, och så några bilder förstås. Det känns bra att under årets mörkaste tid ägna tankar åt ljuset, frid, lugn och förundran.

Jag önskar alla en fortsatt härlig upptakt mot julafton:)

0

14 svar på ”Frid, lugn och förundran

  1. Oj, så fina bilder. Nu är det bara några dagar kvar, sen går vi mot ljusare tider igen. OM några veckor märker man tom hur dagarna blir längre. Så skönt!

  2. Jag håller med om att ljuset denna tiden på året är något extra med. Det är därför som jag uppskattar att gå till jobbet hem och dit. Just för att jag också får se det fina ljuset då på ett annat sätt. fina bilder du lägget ut.

    1. Tack så jättemycket! Ja det kan jag förstå. Det är ju dessutom uppiggande med en morgonpromenad, och även på hemvägen.

  3. Naturen är underbar och otroligt vacker tycker jag. Den kommer med ett lugn som inget annat kan ge en, eller jo, djuren kan det. Att kombinera dessa två blir det lycka.

  4. Reagerar också mycket på ljus. Visst sken kan få en att tappa andan nästan. Ser det ofta då jag åker till jobbet. Vill bara stanna och fotografera, men det går inte.

    1. Tack så jättemycket! Ja det får man verkligen göra. Ja det är synd att det är så svårt. Mina gamla mobiltelefoner tog mycket bättre bilder, och även på svarta djur. Det är nästan så jag vill få liv i min gamla IPhone4, för den kameran var helt suverän. 13PRO som jag har nu är en sorg att jag köpte.

  5. Jag är som dig, Älskar solnedgångar/skymnings ljus & soluppgångar. Kanske är så att det ger lugn. Därför vi gillar det.
    Härligt för dig att du får se detta med dina förbenat djur. Jag får ofta se det via ett fönster på buss eller taxi. Men inte så dumt det heller.
    Fina alla dina bilder på solens uppgång/nedgång. Första & sista bilderna är Såå fina!

    Ta hand om dig och va rädd om dig❣️

    1. Tack så jättemycket!<3 Ja det ger helt klart ett lugn att se solen gå upp och ner, och det är fantastiskt att se även när man är ute och åker:)

  6. Vackra foton! Så fint ljus när solen går ner! Det kan vi ha här också, vissa dagar, men jag tycker att det är jobbigt att det blir mörkt så tidigt. Det känns som att det är natt och det tar emot att gå ut och göra något … 😉

    1. Tack så jättemycket! Ja jag känner detsamma. Jag ogillar dessutom starkt att ställa om klockan så att det blir mörkt en timma tidigare. Jag använder pannlampa när det är mörkt ute, för att överhuvudtaget kunna göra allt som måste göras. Utan den är det kolsvart ute.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *