Browsed by
Kategori: Hund

Lite välbehövlig vila

Lite välbehövlig vila

Kommentarer 28 kommentarer

Så har det gått ett par veckor sen förra inlägget. Det har egentligen funnits hur mycket som helst att skriva om, men jag har inte haft tid. Senaste tiden har det varit hårt arbete från morgon till sen kväll bl a för att hålla en viktig deadline. Jag visste att det skulle vara väldigt mycket att göra, men som vanligt uppstod det ännu mera saker på listan. Planeringen har varit övermäktigt fullspäckad, och det kommer den fortsätta vara ett bra tag till. Nya deadlines och milstolpar står på tur, så det blir att ligga i ordentligt ett bra tag framöver. Hittills har saker blivit färdiga när dom ska, men det har tagit på krafterna.

Så igår hade jag en väldigt stillsam dag. Milde tid så skönt det var med lite välbehövlig vila. Det var äntligen varmt och skönt väder, så först blev det att slappa stund i solsängen på balkongen med en guidad meditation i hörlurarna. Den här meditationen tycker jag är underbar att lyssna på för den gör mig så upprymd, så jag delar en länk i slutet av inlägget. För att toppa livsnjutningen tände jag en favoritrökelse, och låg och njöt intensivt mycket i solskenet. När balkongen föll i skugga tog jag med mig min bok ut på trappen och läste med Luna som bokstöd. Hon tog sin uppgift på stort allvar, och satt nästan lite högtidligt med boken på ryggen. Det kanske är bäst att tillägga att hon inte är tvungen att agera bokstöd, utan hon tycker om att sitta tätt intill när jag läser 😉

Det blev förstås också att sällskapa med Lilla Mannen och Pari ute i hagen, vilket är en skön avkoppling. Dom har en förmåga att sprida sånt lugn omkring sig att det nästan känns som om tiden stannar i deras närhet. Men ibland – som igår – är dom väldigt lekfulla, och nedan kan beskådas när dom busar i hagen.

Idag har jag dock återgått till allt som planeringen bjuder, men tänker ha en lugn och skön kväll.

Här kommer meditationen om någon vill lyssna på den. Den är på engelska, men jag upplever den som lättlyssnad. Man behöver inte nödvändigtvis lyssna på den på morgonen, men den är ett skönt sätt att få en bra start på dagen om man så vill 🙂

https://youtu.be/Sq4t4BXlSL0

Nu rundar jag av detta inlägg, och jag önskar alla en härlig helg! 🙂

3
Gult så långt ögat kan nå

Gult så långt ögat kan nå

Kommentarer 26 kommentarer

Idag tänkte jag visa hur det ser ut i omgivningarna kring gården där jag bor. Det är nämligen gult så långt ögat kan nå. Det verkar som att raps är årets modegröda – iallafall här. Hursomhelst är det väldigt vackert att se de gula fälten. Jag får erkänna att jag oftast tycker åkerlandskapet är tråkigt att se. Det är platt, enformigt, och brunt en alldeles för lång del av året. Dessutom låter det vinden härja fritt, vilket inte alltid är så behagligt. Men då det odlas raps istället för något sedvanligt spannmål, livar fälten upp och blir lysande av glad gul färg. Då passar jag förstås på att njuta av fägringen så länge den varar.

 Jag brukar ofta fota när jag går på promenader med Luna i havet av gula blommor. Det är sköna stunder av avkoppling och umgänge, som avbrott under och efter slitsamma dagar. Det är så himla skönt att komma ut och röra på sig, och man får ny välbehövlig energi efter en stund i friska luften. Bilderna jag visar i inlägget är tagna vid olika tillfällen och dagar, så ljuset och vädret skiljer sig en del.


Nedan syns några rapsblommor som växer vid bäcken. De väckte Lunas nyfikenhet på både lukt och smak.


Ja det blev nästan en bildbomb av det här inlägget. Men nu sätter jag punkt och önskar alla en fin kväll:)

3
En riktig tråkfia

En riktig tråkfia

Kommentarer 22 kommentarer

När man har en valp i huset kan det stundtals gå ganska vilt till. Luna vill förstås leka och busa, och eftersom jag är rätt så barnslig kan vi liva om ordentligt ibland – ja eller rättare sagt varje dag;) Men senaste dagarna har jag varit en riktig tråkfia. Jag är sjuk, och det har bl a kläggat igen luftvägarna. Så jag kan inte springa omkring och leka, för jag får inte luft. Husse kan inte springa överhuvudtaget pga olyckan, så det är jag som brukar bidra med den nu saknade fartfyllda underhållningen.

Men vårat lilla busfrö gör förstås sina egna försök att skapa lite action i tillvaron. Ett sätt är att fara omkring och tuta med sina leksaker. Ett annat sätt är att gosbusa. Då ligger man på rygg och omväxlande kramas och sparkar hej vilt. Så kan man också försöka pricka in ett och annat bett i mattes fina foppatofflor. Jag brukar försöka avstyra vandalismen av alla sorters tofflor med att påtala att dom är antika. Denna upplysning hjälper dock inte alltid;)


Nu ska jag fortsätta att försöka vila mig frisk, så jag kan sluta att vara en tråkfia.

Jag önskar alla en fortsatt trevlig helg!

 

2
Som en kraxande kråka

Som en kraxande kråka

Kommentarer 14 kommentarer

Så tittar snörvlande jag in här och tänkte oja mig lite. Jag har nämligen råkat ut för vad man lite skojsigt kan kalla en riktig mansförkylning, och låter som en kraxande kråka. Det här att ge sig iväg och roa sig kan bjuda på mer än nöjen. Iallafall då det råkar finnas riktigt genomförkylda personer i folksamlingen – vilket det gjorde. Så jag har känt mig lite sämre för varje dag, och skulle helst bara vilja bädda ner min värkande lekamen. Men det går ju förstås inte för sig – inte på heltid iallafall.

Lyckligtvis är husapoteket välutrustat. Så jag kan lindra värken i huvudet, kroppen och halsen samt få skaplig bukt med hosta och megasnuva. Emellanåt pälsar jag på mig ordentligt mot den iskalla blåsten, och går ut och serverar hästarna hö samt rastar Luna. Även om jag känner mig riktigt risig och trött, så gör det gott att gå ut en liten stund ibland. Friskluft mår man bra av, fast jag får väl erkänna att vindarna är onödigt friska. Hårda och bitande är väl en sanningsenligare beskrivning.

Luna spanar på hästarna som äter en bit bort där det inte blåser lika mycket.

Nu ska jag bädda ner mig i soffan under den lurviga filten.

Jag önskar alla en fin ny vecka!

Godnattstund i stallet.
Sista kvällsrastningen i fullmånens sken.
0
En intensiv vecka och tre premiärer

En intensiv vecka och tre premiärer

Kommentarer 18 kommentarer

Så är det måndag igen efter en strålande fin helg. Förra veckan var intensiv och prövande, så jag hoppas att den här blir lite lugnare. Vissa milstolpar i livsprojektet är större än andra, och förra veckan skulle en stor sådan gå i hamn enligt planeringen. Men det här att göra affärer är inte alltid det smidigaste, när någon hela tiden i sista stund kommer med nya krav. Lägger man sedan till diverse fulknep som man får upptäcka vartefter, har man alla ingredienser som behövs för en praktfull huvudvärk. Men i fredags blev förhandlingarna klara för den här gången. Så nu vill jag se att saker rullar vidare utan nya överraskningar. Dock har jag högerarmen i bandage efter en skada, så vissa saker går inte som jag tänkt mig.

Lyckligtvis var det iallafall äntligen vår i helgen. Det är redan kallare igen, men det har varit härligt och livgivande att få njuta av solsken, naturens dofter, vårblommor och fågelsång. Den här helgen blev det tre mycket efterlängtade premiärer. Att dricka kaffe samt att läsa bok utomhus i solstolen, och att ha på mig sommarjacka (mitt på dagen). Den här boken började jag läsa förra året, men det tog stopp efter 250 sidor – trots att jag tycker om den. Så nu kör jag vidare. Det är 752 sidor kvar, så den lär räcka ett tag till;)


Jag har förstås i sedvanlig ordning dokumenterat vårens framåtskridande, så idag bjuder jag på några bilder från helgen. Än är det snödroppar och vintergäck som blommar frikostigt i trädgården. De växer lite överallt, och den här våren är Luna med och fotar blomsterprakten. Hon är nu 5 månader gammal, och jag försöker med varierande framgång få henne att förstå att man inte ska trampa ner blommorna:D


Nu ska jag fortsätta med dagens sysslor, och idag blir det inte i sommarjackan.

Ha det så gott tills jag dyker upp här igen 🙂

2
Liten börjar bli stor

Liten börjar bli stor

Kommentarer 20 kommentarer

Födelsedagar behöver ju inte bara handla om år, utan de kan ju vara månader också. Igår fyllde Luna 4 månader, och milde tid vad det har hänt mycket sen hon flyttade hit. Liten börjar bli stor! Hon är inte längre en valp som man kan bära omkring i famnen, utan hon börjar bli ganska stor och tung för sin ringa ålder. På vissa sätt är hon precis som valpar är, dvs av och på med vilt bus, gos och sömn. Men hon är också väldigt lillgammal på vissa sätt som kan förvåna oss ibland. Det är nästan som att hon har två sidor. Stundtals är hon en vanlig valp, och stundtals kan hon vara som en vuxen hund. Vi brukar säga att man kan nästan tro att Molly är återfödd i henne, för hon gör saker som var väldigt typiska för vår gamla trotjänare.

På den här bilden är Luna ca 3,5 månader gammal, men jag tog med den ändå:)

Mellan lek- och sovstunderna vill hon gosa, och hon anser sig fortfarande vara en knähund. Hon är väldigt lättlärd, och tycker om att få lära sig saker. Hon vet vad hon brukar bli belönad för, så hon gör ofta spontant saker som hon har lärt sig för att få en godbit. Men så kan hon förstås även slå dövörat till ibland, och då kan man tro att hörseln har försvunnit på riktigt:D Men hon är ju väldigt ung än, och framförallt utomhus finns det mycket som fångar uppmärksamheten.

Lyckligtvis är lilla fröken i stort sett rumsren nu, och hon brukar ge till känna när hon vill gå ut och göra ifrån sig. Hon ger i stort sett alltid sina tecken i tystnad, för hon är såsom American Akita brukar vara en väldigt tyst hund. Man hör sällan ett ljud från henne förutom när det kommer någon. Då kan det komma ett eller två skall. Det tycker jag är jättebra. För jag får erkänna att jag har svårt för hundar som skäller för allt och ingenting, men uppskattar när dom håller vakt. Nedan kan Luna beskådas när hon lapar i sig regnvatten från ett stuprör efter en av dagens lekstunder:)

Ja det var allt för den här gången 🙂 Ha det så bra tills vi ses igen!

1
Att känna var gränsen går

Att känna var gränsen går

Kommentarer 24 kommentarer

Milde tid så trött jag har varit ett par dagar. Jag har en akilleshäl, och det är min sömn. Den är så otroligt ömtålig, och har så alltid varit. Jag har nästan alltid svårt att somna när jag går och lägger mig, och vaknar av minsta lilla ljud. Då jag vaknar kan det ta lång tid att somna om. När sömnen börjar lysa med sin frånvaro flera timmar varje natt får det snart konsekvenser. Det första jag märker är förstås en tilltagande trötthet, och sedan yrsel då och då. Efter ett tag börjar humöret att naggas i kanten, och går det tillräckligt långt så kommer hjärntröttheten tillbaka. Så det är väldigt viktigt att jag får ihop tillräckligt med sömn.

Nu har det gått sex veckor med alldeles för lite av både sömn och återhämtning, och det känns. Jag visste att det skulle bli såhär, för det är inte första gången som en liten lurvboll har flyttat in. Dessutom har den lilla varit sjuk i omgångar, och då har det blivit ännu mindre sömn och vila. Men hur medveten man än är i förväg om vad som väntar, så kommer de där stunderna då tröttheten lägger sig som en tung filt över en. Hur mysigt och gosigt man har det så är sömnbrist något mycket kännbart.

Så det gäller verkligen att känna var gränsen går, så att orken får möjlighet att räcka till. Igår blev det att endast göra det som var absolut tvunget. Nu känns det lite bättre även om energin inte har hunnit återvända än. Observera att jag skriver inte för att klaga av mig. Jag konstaterar bara att jag hamnade i en dipp som jag visste skulle komma. Ibland är det så att det man vill kommer med ett pris. Jag visste att den här gången skulle priset – för en begränsad tid – bli min sömn och ork.

Nu ska jag försöka samla ny energi. Idag satte jag mig och skapade en stund mellan sysslorna medan lillpluttan sov. Det var så välbehövligt. Skapandet – oavsett om det är med pärlor eller penslar – ger mig sådan inre frid. Och om det är något som gör en uthållig så är det just att känna sådan. När känslor av stress sätter klorna i en så går det lätt utför. Så jag ska även se till att försöka meditera mera, för det gör väldigt stor skillnad för måendet. Jag brukade göra det en stund varje dag, men det har ramlat mellan stolarna mellan dagens alla sysslor.

Jag är tacksam för att jag numera både lyssnar till kroppens signaler, och gör något åt dom. Jag vet att saker kommer bli både lättare och jobbigare på olika sätt än vad dom är nu. Men sömntimmarna kommer tack och lov bli flera, likväl som de ljusa timmarna blir det – lite för varje dag.

Jag önskar alla en fin vecka! 🙂

Världens sötaste Lunabus gäspar stort efter en mycket livlig stund. Valpar är verkligen 100% av eller på 😀

 

 

 

0
En symbolisk brytpunkt

En symbolisk brytpunkt

Kommentarer 28 kommentarer

Så har det nya året rullat igång, och det känns skönt. Inte för att något har blivit direkt annorlunda efter årsskiftet, förutom att vintern har kommit. Men det är en speciell känsla att ett nytt år ligger framför en, redo att fyllas med livets innehåll i smått och stort. Det nya året känns som en symbolisk brytpunkt, med nya möjligheter att infria sina intentioner. Eller för att faktiskt fullt ut infria det som startades igång förra året. Jag har inte ens tänkt tanken på något nyårslöfte i år. Det var först igår som jag kom att tänka på det. Men så insåg jag lika snabbt att jag behöver inte lova mig själv något. Jag gör det mesta jag vill och behöver i sinom tid.

Hursomhelst så finns det trots alla livets utmaningar och prövningar så mycket tacksamhet att ta med in i det nya året. Vi har vad vi behöver av livets nödvändigheter, och därtill våra kära fyrfota vänner. Vetskapen om prövningar som väntar, vägs upp av vetskapen om att det finns stora saker att se fram emot också. Jag vet att det snart väntar tider när jag kommer vara helt slut, och när jag undrar hur ska få ihop all ork jag behöver för att ro runt allt. På vintern är det extra tungt att sköta allt själv, och min man ska opereras två gånger i närtid. Men jag försöker att se allt det slitsamma som en transportsträcka. Vi går äntligen mot ljusare tider, och nu är det våren man får se fram emot istället för hösten. Bara den vetskapen gör livet lättare.

Soliga och vackra dagar gör också gott och ger energi. Året började med värsta ruskvädret, men nu är det strålande fina dagar. Även om jag inte är en vintermänniska så njuter av hur ljust det är när vi har fått snö. Alla fyrfotingarna verkar älska snön och blir extra lekfulla, och dessutom håller dom sig rena. Före årsskiftet smutsade dom alla ner sig för det var så lerigt.

Men nu ska jag återgå till dagens sysslor. Jag önskar alla en God Fortsättning och en trevlig helg! 🙂

0
Dagen före Dopparedagen

Dagen före Dopparedagen

Kommentarer 20 kommentarer

Så är det dagen före Dopparedagen, och just för stunden njuter jag av en kort stund i ryggläge mellan alla bestyr. Här har varit full rulle som vanligt, men inte endast med julbestyr. Vad det gäller sådana brukar jag ta det väldigt lugnt, och pynta i godan ro. Nej här har det stuvats om i möblemanget, för att få till en mera praktiskt lösning för lilla Busfröets skull. När senaste valpen före Luna flyttade in här, nämligen vår käre Baloo som vandrade över regnbågsbron innan jag startade den här bloggen, hade vi ett sovrum på bottenvåningen. Det var praktiskt när han som var en mycket stor och tung Leonbergervalp behövde gå ut om natten. Nedan sitter jag och Baloo på sängen, och på bilden var han 16 veckor gammal <3

Men när valptiden var över fick rummet en annan användning. Nu kändes det dock att vi behöver ha ett sovrum på bottenvåningen igen. Detta beslut drog med sig ommöbleringar i ytterligare några rum. Det är tur att vi har ganska många rum så man kan vara flexibel. Mitt bland alla bestyr skapades en ny plats för granen, så att den kunde kläs och stå skyddad från busattacker. Så nu känns det så härligt att kunna njuta av fullskalig julstämning igen 😀

Jag har också fått ett nytt arbetsrum på ovanvåningen, och det känns bra. Jag hittade en gammal julduk till bordet, och ska snart ställa en ljusstake även i det fönstret 🙂 Kan tillägga att jag har en rejäl kontorsstol. Men den väger rätt så mycket, så för stunden orkar jag inte släpa den uppför trappan.

Som avslutning vill jag önska alla mina läsare en riktigt God Jul, och Luna hälsar också förstås 😀

2
Mysgos, kisskaos och nygamla drömmar

Mysgos, kisskaos och nygamla drömmar

Kommentarer 22 kommentarer

Hej och hå vad dagarna flyger iväg. De brukar gå fort, men inte i den här rasande farten. Men det beror nog mest på att det är rena cirkusen här hemma mellan alla gårdssysslor, med en mycket busig valp i huset 😀 Dessutom har Luna varit sjuk, och då har det varit passning dygnet runt och sömnlösa nätter. Man blir väldigt orolig när ett litet liv som inte ens är tre månader gammal blir så dålig. Hon fick plötsligt urinvägsinfektion och började kräkas. Så det har varit kisskaos här, och att torka upp både det ena och det andra mellan de oräkneliga turerna ut. Vi fick dock mycket snabbt en tid hos veterinären. Men det har också blivit mycket mysgos mitt i alltsammans, för hon var extra kelig när hon var sjuk. Nu har antibiotikan tack och lov verkat, och hon är sitt vanliga mycket livliga lilla jag – och lite till faktiskt. Det gäller ju att ta igen förlorat bus 😀

Jag får erkänna att de senaste dygnen har gjort mig trött så att det snurrar i huvudet. Man är ju inte 25 år längre, även om det i vanliga fall oftast känns så 😀 Men jag är nog snart ikapp igen. Lite sömn kan göra underverk. Nedan har jag fått på mig min nya, tjocka och mycket gosiga pyjamas.

Något annat jag tänkte skriva om är nygamla drömmar. För en tid sedan började jag känna att jag vill komma igång och skriva betydligt mera igen, ja som jag gjorde förr. Jag var en betydligt flitigare bloggare än vad jag är nu, men skrivandet har kommit i skymundan när målandet och smyckestillverkningen mm har tagit över. Dygnet har ju bara 24 timmar, hur otillräckliga de än må vara. Men plötsligt har även tanken på att skriva färdigt min bok vaknat till liv. Den har legat i vila så länge att det lär bli att börja om. Men när jag ska få tid är en annan fråga. Snart blir det ännu mera fullt upp när min man genomgår ännu en jättestor operation.

Nåväl, jag tar en dag i taget. Allt sker i sinom tid. Jag behöver iallafall aldrig sitta och ha det tråkigt 😀

Snart är det helg igen, och jag önskar alla en härlig 4:e advent!

0