Nu frasar löven under skorna när jag går över gårdsplanen. Den hårda vinden får kläder att fladdra och håret att virvla omkring. Solens strålar silar genom glesnande trädkronor, medan löven lossnar från vajande grenar.  Fönstret är stängt om natten, och inga fåglar sjunger på morgonen. Nu är den här – den vackra tiden jag aldrig längtar efter. Plötsligt är det dags att ha jacka på sig, och shortsen är undanstuvade för lång tid framöver. Jag vet att jag tjatar om det varje år, men jag saknar redan sommaren med sitt ljus och sin värme.

För en kort tid är naturen så färgsprakande och vacker. Jag vill suga i mig alla nyanser av varenda lysande färg, och spara dom alla till kommande färglösa dagar. Till alla regniga och gråa dagar då inte dagsljuset lyser upp varken utomhus eller i mitt hem. Jag vill att minnet av färgerna ska ge energi som räcker ända till nya färger tittar fram igen. Vårens starka och muntra färger som sjuder av allt liv som vaknar omkring mig.

Ta vara på det vackra och ha en fortsatt härlig höst!