Om det är något jag tycker är svårt att få tag på så är det riktiga ullsockor. Jag vet inte hur många gånger som bedrägliga etiketter och produktbeskrivningar på nätet har utlovat just sådana. Men dom visar sig nästan alltid vara av syntet i varierande men ofta hög grad. Jag får erkänna att jag är less på att det ska vara syntet i allt, och polyester verkar dominera starkt. Jag vill inte ha plastkläder, och blir nästan förbannad när det står ”ulltröja” på ett plagg, och det visar sig innehålla minst 80% polyester. Kinatrasorna har tagit över världen.

Men i somras hade jag tur. Det var utförsäljning i en skinnbutik i Malung, och istället för att köpa mig en jacka lämnade jag affären med en hel kasse ullsockor. Riktiga sådana av alpackaull! Åh så glad jag var, och det är jag fortfarande. Nu har sommarfynden kommit till användning för att hålla fötterna varma i mina rancherstövlar, och de är så sköna. Ska börja använda dom i ridskorna nu också. Känns underbart att lådan fyllts upp med varma sockor inför vintern:)

Jag får erkänna att jag har tjocka sockor på mig inomhus också bara för att det känns mjukt och skönt. Nedan kan beskådas Fenrisulvens stora intresse för mina fynd. Han älskar allt som är gjort av ull, så en gång fick jag byta ut tröjorna i min väska när jag skulle åka bort. Han hade nämligen rotat runt i väskan och snuttat på mina tröjor så dom var alldeles blöta av dregel. Så gissa om han blev glad att återbekanta sig med ullen på mina fötter. Sen jämförde vi vem som hade störst fötter, och jag vann 😉

Nu rundar jag av här. Ha det så jättebra tills vi ses igen!