Browsed by
Kategori: Tankar om livet

När botten är nådd

När botten är nådd

Hur vet man egentligen när botten är nådd? För varje gång jag har tänkt att orkeslösare än såhär kan man väl inte bli, så har jag blivit ännu tröttare. Tillsist har jag nästan blivit för trött för att orka andas. Varken vila, friskluft, promenader, hälsosam mat, hälsokost eller något annat har hjälpt, utan det har blivit sängläge varierande lång tid efter allt jag har gjort. Sömnen har funkat uselt, och dessutom har huvudvärk, andfåddhet, stelhet, frusenhet och en hel rad andra besvär blivit allt värre.

Men så har provtagningar visat att min sköldkörtel inte är så produktiv som den borde  vara. Det har resulterat i medicinering mot hypotyreos, och när jag har ätit medicinen i en månad ska jag ta prover igen. Men jag känner tack och lov redan en viss förbättring. Förut blev jag andfådd så lätt att jag började undra om jag skulle få hjärtsnörp snart. Men nu börjar det gå lite lättare att andas. Jag fryser inte riktigt lika mycket, och huvudvärken är inte riktigt lika tung. Stelheten känner jag av än och mycket annat, men äntligen efter så lång tid har något gått åt rätt håll! Yippii!! Om jag kunde skulle jag hjula ett varv eller två!!?

Hursomhelst satte dessa små förbättringar genast igång drömfabriken uppe i knoppen. Tänk att kunna återuppliva sin utrotade kondition! Eller att kunna röra sig utan att flåsa och flämta som en strandad fisk! Och vilken dröm att kunna aktivera sig fysiskt en stund utan att bli sängliggande ett bra tag efteråt! Ja det är riktigt gottiga tankar det minsann!? Den dagen hjärntröttheten ger med sig dessutom ska jag sannerligen fira storslaget. Även om det är flera saker än sköldkörteln som måste bli bättre, så har det blivit många drömmar och fantasier efter dessa små enkla framsteg. Dessa tänker jag klamra mig fast vid så att knogarna vitnar!

Jag ute på cykeltur i Frankrike. Bilden är tagen ett par mobiltelefoner bakåt i tiden med beklagansvärd skärpa, men den visar en tid då jag hade den ork jag ska återerövra?
Med bättre ork ska ridturerna bli längre. Det ser både jag och pållarna fram emot!?

När botten är nådd ska det ju vända uppåt och bli bättre igen. Har du varit med om att det har varit så?

9 tips på hur man kan meditera enklare

9 tips på hur man kan meditera enklare

Att meditera kan vara en ovärderlig hjälp i livet av olika anledningar. Det kan handla om att man vill vara närvarande i nuet, finna ett inre lugn eller sova bättre. Det kan också handla om att man vill komma i kontakt med sin inre röst, och genom den få viktiga personliga insikter om sig själv, sitt liv och sina vägval. Meditation har många goda hälsoeffekter för såväl kroppen som själen, men tyvärr är det inte alltid så lätt för alla att komma igång.

När jag själv skulle börja meditera hade jag inte en aning om hur man gör. Det kan också vara svårt att få hjärnan att koppla av, och många har svårt för att vara stilla och fokusera på sin andning. Att “göra ingenting” kan kännas nästan omöjligt för många. Personligen har jag större delen av livet haft huvudet fullproppat med tankar som bara måste fram och göra sig hörda. I dagens stressade och prestationsinriktade samhälle går många hjärnor på högvarv på grund av allt som ska åstadkommas, hinnas och hållas i minnet. Det gör att de som kanske skulle behöva meditationen allra bäst samtidigt kan ha svårast för den. Men meditation är ofta en träningssak, och den som inte vet det kanske snabbt ger upp i onödan. Därför tänkte jag dela med mig av mina personliga tips på hur man kan meditera enklare. Jag har gjort en lista med nio punkter.

1) Välj ditt syfte

Börja med att bestämma dig för varför du vill meditera. Syftet kan nämligen vara avgörande för hur det fungerar bäst att göra. Om du t ex vill meditera för att vara närvarande i nuet kanske det passar dig bättre att sitta. Men om du vill varva ner för att lyckas somna passar det bra att ligga ner. Att blunda kan ofta funka bra, men om jag sitter på en vacker plats som t ex vid havet och vill känna in allt det vackra och platsens energier vill jag gärna ha ögonen öppna.

2) Krångla inte till det

Man måste inte ha en viss “rekvisita” för att meditera. Vissa behöver ingenting mer än en hyfsat tyst och lugn stund för att komma till ro. Andra kopplar av lättare t ex genom att tända ljus, lyssna på meditationsmusik, tända rökelse eller omge sig med kristaller. Känn efter inombords vad som får dig att känna ett välbefinnande. Gör det till en mysig stund!

3) Gör det bekvämt för dig

Man måste inte vara vig och sitta på krångliga sätt som t ex i en lotusställning. Vissa rekommenderar t ex att man ska korsa benen, medan andra säger att man inte ska göra det. Du kan sitta på en stol, stubbe, kudde eller vad som finns till hands. Sitt rak från huvudet och ner genom ryggen, fötterna i golvet/marken och låt armarna hänga avslappnat medan händerna vilar på låren. Eller ligg raklång på t ex soffan, sängen eller en filt på gräset.

4) Se till att vara ostörd

Avsätt en stund för din meditation då det är som mest sannolikt att du inte blir avbruten. Kanske behöver det följande inte nämnas, men jag gör det ändå. Sätt mobilen på ljudlöst, och lägg ifrån dig den så långt bort att du inte ser aviseringar på skärmen. Många är lika mobilberoende som ett barn kan vara av sin napp, men det kommer inte fungera att meditera om mobilen ligger och surrar och blinkar bredvid dig.

5) Släpp “meditationsprestations-kravet”

En hjärna är gjord för att tänka. Det naturliga tillståndet är inte att den är tyst och tom. Tankar kommer att dyka upp när du som bäst försöker låta bli att tänka. Förvänta dig inte att det ska gå perfekt från första försöket. Ha tålamod och försök om och om igen. Du kommer att märka skillnad med tiden.

6) Hantera dina tankar

Tankar försvinner ytterst sällan för att man tänker att man inte får tänka. Jag har två knep för att hantera mina tankar. Det ena är att se tankarna som fjärilar som fladdrar förbi. Jag ser dom och låter dom försvinna. Om tankarna är envisa tänker jag “släpp det!” innan dom hinner spinna iväg. I början kan det vara bra att ha papper och penna bredvid sig, och anteckna när något som man inte vill glömma envist biter sig fast. När du skrivit klart börjar du om och fokuserar på andningen (se punkt 9).

7) Håll inte på för länge

Som med all träning gäller det att starta på en lagom nivå. Här handlar det inte om att sätta upp ambitiösa meditationsmål för sig själv. Om du har ett huvud som det snurrar för fullt i, kan tre minuter vara tillräckligt att börja med. När det går bra kan du öka tiden till fem minuter osv. Med tiden kanske du klarar en halvtimma – om det är det du vill.

8) Ta hjälp om du behöver

Man måste inte uppfinna hjulet själv, och det finns ingen prestige i att lyckas på egen hand. Om du känner att det inte vill sig så finns det enorma mängder guidade meditationer att lyssna på för alla tänkbara syften. Jag söker på Youtube och har hittat olika meditationer som jag verkligen tycker om. Om man dessutom inte har något emot att lyssna på engelska så är utbudet helt fantastiskt stort. Man får provlyssna på olika så man hittar röster och innehåll man trivs med. Du kan också gå kurser i meditation eller gå med i en meditationsgrupp. Kolla vad det finns för utbud i ditt närområde. Ibland går det lättare att meditera i gemenskap – åtminstone till att börja med.

9) Var inte rädd att prova olika sätt

Som med de flesta saker så finns det olika sätt att meditera. I sin enklaste form tar man några djupa och långsamma andetag – in genom näsan och ut genom munnen. Därefter fortsätter man att under en stund fokusera på sin andning, men andas “normalt”. Men om du t ex mediterar kring livets syfte eller självkärlek kan visualisering under meditationen vara till hjälp. I det sistnämnda fallet kan jag verkligen rekommendera att börja med guidade meditationer.

 

Det finns jättemycket att skriva om det här ämnet, men jag har försökt att summera det som jag ser som enkla grunder. För den som vill har jag länkat två guidade meditationer nedan, med syften som jag har sett att många behöver. Jag hoppas att mina tips kan vara till glädje för någon, och om du har ytterligare något tips att dela med dig av så lämna det gärna i en kommentar!

https://youtu.be/4EaMJOo1jks

https://youtu.be/zBFEqDRMi-0

 

 

Det här med nyårslöften

Det här med nyårslöften

Så är det återigen ett nytt år, och som alltid vid ett årsskifte funderar jag på vad det nya året kommer att bära med sig. I skrivande stund dånar vinden utanför huset, och hagel piskar mot fönsterrutorna. Jag borde sova, men råkade börja fundera på det här med nyårslöften. Medan många har lovat sig själva mycket och satt upp ambitiösa mål, har jag knappt ägnat ämnet en tanke. Först funderade jag på att strunta i nyårslöften. Det är ju tyvärr lätt hänt att de glöms bort ganska snabbt. Men så tänkte jag att det kanske kan bero på vad jag lovar mig själv. Om man lovar sig saker bara för sakens skull, spelar det ju inte så stor roll om man bryter löftena. Dessutom är det ju så att varje dag är ett nytt oskrivet blad, oavsett om det är nyår eller inte. Så varför ska man lova saker just på nyårsafton?

Hursomhelst kom jag fram till att jag står fast vid de två löften jag lever efter året runt. För även om de inte innebär något nytt under solen, så är det viktiga sådana.

Löfte nr 1:

Jag ska inte ge upp om att min hälsa ska bli bra igen. Oavsett hur långsamt det går och hur lång tid det tar, ska jag fortsätta att tro att jag ska blir frisk igen. Förhoppningsvis kommer min nya medicin att hjälpa till att pigga upp mig. Alla framsteg oavsett storlek är guld värda.

Löfte nr 2:

Jag ska fortsätta att känna tacksamhet, för det finns alltid saker att vara tacksam för. Jag anser att förmågan att kunna känna denna känsla är en förutsättning för att kunna vara lycklig. Allt måste inte alltid vara perfekt eller ens bra. Livet är som en sinuskurva. Det går upp och ner, och ibland riktigt djupt ner. Man måste (som jag ser det) kunna glädjas åt och vara tacksam för de saker som faktiskt är bra – hur små de än må vara. Livet går också uppåt, vilket också bör uppmärksammas och inte bara tas för givet när det sker. Det gäller att kunna glädjas och njuta när saker faktiskt går bra.

Just nu är jag t ex väldigt tacksam för att vi går mot ljusare tider. Inläggsbilden visar årets första solnedgång utanför mitt hem. Fönsterbilderna tog jag när jag till min glädje upptäckte att det fortfarande var lite ljust ute vid en tid då det har varit kolsvart ett tag. Nu börjar det äntligen märkas så smått att vi går mot ljusare tider! 😀

Med dessa filosofiska tankar önskar jag alla en God Fortsättning på det nya året!

 

Batteriladdning på en kraftplats

Batteriladdning på en kraftplats

Vad gör man när man blir tröttare och tröttare för varje dag som går? Mörkret är urjobbigt, och det känns som det är evigheter till ljuset återvänder. Eftersom varken sömn, friskluft, grönsaker eller hälsokost piggar upp mig, åkte vi i helgen med fyrfota vänner för att besöka min favoritplats som också är en kraftplats. Jag har berättat tidigare att jag regelbundet brukar besöka kraftplatser. Förra gången berättade jag om Ales Stenar och en upplevelse jag var med om i somras. Jag länkar till inlägget i slutet av detta. Den här gången fick färden till Omberg. Det är en mytomspunnen plats som jag sedan åratal har oerhört stark dragning till. Jag skulle gladeligen flytta dit om någon där har lust att sälja sin gård.

Denna kraftplats är 10 km lång och som mest 3 km bred. Naturen är verkligen storslagen med sin rejält kuperade trollskog och hisnande utsikt över Vättern. Varje gång jag kommer dit känns det som att komma till en annan värld. Platsen är inte endast vacker, utan har en helt magiskt stark energi. Hur trött jag än är när jag åker hemifrån, så känner jag mig helt normal när jag kommer dit. Det senaste besöket var inget undantag. Jag har känt mig ännu mera orkeslös än vanligt ett tag, och förklaringen fanns att hitta i proverna jag var och tog. Jag är ofta så trött att det till och med känns tungt att andas. Därför är det fantastiskt att kunna åka till en plats där jag verkligen känner kraften, och får en sån härlig känsla av välmående.

Det var gråmulet även på Omberg, men det regnade inte tack och lov. Lilla Mannen och Tempis var väldigt pigga och glada, och vi njöt i fulla drag när vi tog oss fram på stigarna. Det blev inte många bilder tagna, men jag visar några som jag tog dels där vi parkerade ovanför slalombacken, och dels från bilen när vi åkte hem.

Det finns ett antal sägner och myter om Omberg, och flera av dessa handlar om drottning Omma. Enligt legenderna ska hon ha levt på berget under förkristen tid. För den som tycker om att läsa om gamla sägner länkar jag till Ödeshögs hembygdsbok. I den finns ett intressant och läsvärt projektarbete som några elever gjorde 1995. Det handlar om Drottning Omma, troll och jättar som ska ha levt på platsen för längesedan?

http://hembygdsbok.odeshog.se/uploads/entry_documents/1225/sagner_och_myter.pdf?1486317068

Nedan är länken till inlägget om kraftplatsen Ales Stenar:

https://varapavag.se/2019/08/21/upplevelse-vid-fullmane-pa-en-kraftplats/

Har du någon favoritplats som får dig att må bra eller bättre?

Ett sätt att finna livets grundläggande syfte

Ett sätt att finna livets grundläggande syfte

Är du en av alla som någon gång har funderat över vad livets grundläggande syfte är? Det har iallafall jag gjort. Beroende på den livssituation jag befunnit mig i när jag funderat, har syftet framstått som allt från tydligt till obegripligt. Idag tänkte jag berätta om något som har intresserat mig i många år, men först den senaste tiden har jag börjat söka lite mer kunskap om ämnet. Det handlar om numerologi – en uråldrig metod att finna svar på livets frågor. Jag har köpt intressant och lättbegriplig bok som heter Din kosmiska livskod, och tänkte berätta lite om den.  Boken handlar om att varje människa har en egen unik 5-siffrig kosmisk livskod. Den avslöjar ingående detaljer om ditt liv, såsom din livsväg, ditt öde, din utveckling, din personlighet, din potential, dina hinder, vilket arbete som är optimalt för dig, vilken partner du fungerar bäst med och mycket annat.

Modern numerologi är ett system. Boken handlar om följande delar av detta: Livsvägstalet, ödestalet, själstalet, personlighetstalet och mognadstalet som tillsammans skapar din unika kosmiska livskod. Vart och ett av talen är speglar för det inre jaget och vår person, och kommer från talen: 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 11, 22, 33. De tre sista talen är så kallade mästartal, vilket betyder att de omfattas av särskilt stark potential. Enligt boken anser de flesta numerologer att livsvägstalet väger tyngst. Jag har dock valt att skriva om ödestalet i det här inlägget.

Ödestalet

Det tal som relaterar till livets djupare underliggande syften – dess mening och mål – kallas ödestalet. Det handlar om de delar, aspekter och sidor som du är här på jorden för att utforska och utveckla. Talet baserar sig på ditt fullständiga födelsenamn så som det står i födelseattesten, dvs för-, mellan- och efternamn. För att räkna ut talet omvandlar man bokstäverna i alla namnen till siffror enligt följande: AÅÄJS=1, BKT=2, CLU=3, DMV=4, ENW=5, FOÖX=6, GPY=7, HQZ=8, iR=9. Man kan välja om man vill räkna ut för- och efternamn för sig och sedan lägga ihop dessa, eller om man vill räkna ihop namnen i en enda lång sträng. Om man får tvåsiffriga tal adderas dessa till ensiffriga tal – förutom mästartalen. I boken används exemplet Anna Andersson, se nedan.

Förnamn: A=1 N=5 N=5 A=1     1+5+5+1=12     1+2=3

Efternamn: A=1 N=5 D=4 E=5 R=9 S=1 S=1 O=6 N=5     1+5+4+5+9+1+1+6+5=37    3+7=10    1+0= 1

Tillsist adderas talen för för- och efternamn, och då får man fram ödestalet: 3+1=4

Mitt eget livs grundläggande syfte

I mitt fall fick jag fram ödestalet 7. Såhär säger boken om det talet: mitt livs grundläggande syften har att göra med att finna svaren till livets alla frågor, att ifrågasätta, undersöka och analysera. Mitt absolut främsta redskap för att fullfölja mitt öde är min analytiska och logiska sida.

Den bästa möjligheten för mig att skapa ett liv i samklang med mitt öde är att verka i en miljö där min säregna observations- och reflektionsförmåga kan utvecklas, och där dessa sidor ses som ett odelat positivt bidrag och ett värdefullt inslag.

Mitt öde är att förmedla kunskap och visdom på alla nivåer och i alla miljöer, och att åstadkomma detta utan att detta åtföljs av cynism och subtil irritation. Kan det finnas något vackrare öde än att bli upplyst och manifestera det högsta. Mitt öde är att söka sanningen och finna den.

Jag tycker att boken är jätteintressant, och kan varmt rekommendera den intresserade att läsa den 🙂

Oavsett om du tror på numerologi eller inte – upplever du att du känner till ditt livs grundläggande syfte?

Boken Din kosmiska livskod är skriven av Niclas Thörn och Ulf Andersson, och utgiven av LivsEnergi. Inlägget är inte ett samarbete, utan har tillkommit på eget initiativ.

 

Att pigga upp sig i höstmörkret

Att pigga upp sig i höstmörkret

Milde tid så trött jag blir denna tid av året. Som om inte mörkret är sövande nog, så smattrar regnet återigen mot såväl taket som den vattendränkta marken. Medan andra verkar vara så myslyriska och äntligen får gotta sig med sina efterlängtade stearinljus, önskar jag nästan att jag kunde få stryka november ur almanackan.  Eller varför inte gå i ide åtminstone en månad. Sen kunde jag vakna till när adventsljusstakarna ska tas fram. För det är då det mysiga börjar på riktigt.

Hursomhelst ska transportsträckan med namnet November upplevas varje år, så det gäller att försöka utvinna lite energi ur vad som står till buds. Något som är superviktigt för mig är att gå ut och röra på mig varje dag. Utan friskluft blir jag segare än ett tuggummi, och samma sak gäller för dagsljuset. En daglig promenad vill jag tipsa alla som har möjlighet att se till att ta, för det mår man mycket bättre av. När solen skiner brukar jag försöka titta mot ljuset så gott det går. Jag brukar också lägga märke till sånt som är fint att titta på, för det ger positiva känslor?

Något annat som piggar upp är att äta ordentlig mat. Det viktigaste för mig är att äta bra mat, men jag vill också äta gott. Jag har dragit ner på socker ganska ordentligt, och ju mindre socker jag äter desto mindre sugen blir jag. Numera köper jag nästan aldrig godis. Men ibland skriker det till i snasktarmen, och då händer det att jag äter nåt smaskigt. Jag har för ovanlighetens skull bakat lite, och det blev riktigt gott (för att vara gjort av mig?). Så därför delar jag lite stolt med mig av en bild på de två underverken?

Känner du av mörkret? Hur gör du isåfall för att få energi?

Vemod och längtan

Vemod och längtan

Nu frasar löven under skorna när jag går över gårdsplanen. Den hårda vinden får kläder att fladdra och håret att virvla omkring. Solens strålar silar genom glesnande trädkronor, medan löven lossnar från vajande grenar.  Fönstret är stängt om natten, och inga fåglar sjunger på morgonen. Nu är den här – den vackra tiden jag aldrig längtar efter. Plötsligt är det dags att ha jacka på sig, och shortsen är undanstuvade för lång tid framöver. Jag vet att jag tjatar om det varje år, men jag saknar redan sommaren med sitt ljus och sin värme.

För en kort tid är naturen så färgsprakande och vacker. Jag vill suga i mig alla nyanser av varenda lysande färg, och spara dom alla till kommande färglösa dagar. Till alla regniga och gråa dagar då inte dagsljuset lyser upp varken utomhus eller i mitt hem. Jag vill att minnet av färgerna ska ge energi som räcker ända till nya färger tittar fram igen. Vårens starka och muntra färger som sjuder av allt liv som vaknar omkring mig.

Ta vara på det vackra och ha en fortsatt härlig höst!

Tyst på dig gnällpotta!

Tyst på dig gnällpotta!

Hoppas att ingen satte kaffet i halsen nu, eller nåt annat lika obehagligt. För den gräsliga rubriken är vad jag sa åt min egen hjärna igår. Den började spinna iväg med en massa sura tankar som för en stund var lite svåra att tygla. För hur tålmodig jag än lägger mig vinn om att vara, så kan faktiskt tålamodet tryta någon gång.

Hösten verkar helt enkelt inte vara min tid. Ännu en höst har jag råkat för ut nåt skit rent ut sagt, dvs en skada. Förra hösten var jag opererad efter flygturen nerför trappan. Den här hösten är det ryggen. Det ska ätas tabletter och vilas till leda. Men så sa jag åt min gnälliga hjärna på skarpen att ryggen börjar ju faktiskt bli bättre. Den här hösten kommer jag inte gå som en enarmad bandit i månader. Så min bångstyriga hjärna gav motvilligt med sig efter ett tag?

Hursomhelst, för att muntra upp mig åkte vi på en söndagsutflykt i det vackra vädret. Det blev en tur till Övralid och Verner von Heidenstams hem. Tyvärr var det ingen visning när vi kom dit. För den som inte känner till det kan jag berätta att han fick nobelpriset i litteratur 1916. Min trilskande hjärna ville först ogärna släppa tanken på hur underbart det kunde ha varit att gunga fram i sadeln på en fyrfota vän bland färgskiftande träd. Men jag fick tyst på den, och vi fick en skön dag. Det blev picknick med toscabullar till ljudet av bräkande får. Utsikten var så hänförande att det var oundvikligt att njuta.

Idag delar jag med mig av några bilder från utflykten, och önskar alla en härlig dag!?

Fåren hördes bättre än dom syntes? Fick zooma bilden rejält för att mina kära läsare ska slippa leta efter ett förstoringsglas att hålla mot skärmen.
Detta var Verner von Heidenstams hem 1925-1940. Han köpte gården Övra Lid 1923, ritade själv huset, och ändrade gårdens namn till Övralid.
Här framför huset satt Heidenstam gärna och njöt under varma sommarkvällar, av utsikten och solnedgångar över Vättern.
Vi passade på att njuta av bullar på Heidenstams utsiktsplats. Plötsligt mindes jag att fota innan bullen var helt uppäten!?
Här vid Heidenstams gravvård utdelas på hans födelsedag Övralidspriset till en svensk författare eller forskare.
I närheten av Heidenstams hem finns ett jättegulligt café. Det var tyvärr stängt för säsongen.

Att kunna se tillbaka

Att kunna se tillbaka

Gissa vad jag plötsligt kom att tänka på! Nåväl, det är nog inte så lätt att pricka rätt, så jag ska genast berätta? Nu kan jag liksom så många andra gå tillbaka i bloggen och se vad jag skrev om samma datum för ett år sedan! Förutsatt att jag skrev något den dagen förstås. Bloggen fyllde nämligen ett år i somras, men eftersom jag inte varit så flitig med att uppdatera den senaste tiden gick födelsedagen obemärkt förbi. Alltså inget tårtkalas för Vara på väg?

Det har iallafall varit intressant att se tillbaka på vad jag gjorde och tänkte för ett år sedan. Förra året var verkligen bedrövligt på så många sätt, för livets käftsmällar verkade nästan tävla om att få klappa till mig på truten. Men även ett hemskt år har sina ljusa stunder, och jag biter mig hellre fast vid minnena av dessa. Så vad skrev jag om den 28:e september 2018? Jo, jag skrev ett inlägg om mina tankar om vänlighet. På väg hem från sjukhuset stannade jag till för att ta en promenad. Jag hade högerhanden i paket efter min störtdykning nerför trappan. Det var en strålande vacker dag, och jag hittade en liten skylt med ett mycket fint budskap i en blomrabatt. Jag länkar till inlägget nedan?

https://varapavag.se/2018/09/28/en-liten-tanke/

När jag ändå tittade på minnen i bloggen, passade jag också på att se tillbaka i fotoalbumet i min knökfulla telefon. Bland de drygt 20.000 bilderna hittade jag fotona jag tog under promenaden. Det är mängder av bilder fyllda av solsken, men jag minns hur stelfrusen jag var när jag gick omkring och fotade? Jag delar med mig av några bilder nedan.

Men nu är det dags att återgå till nuet! Jag önskar alla en härlig dag med en färsk bild på årets begynnande höst. Jag är min vana trogen, och har som varje år fotat utsikten genom sovrumsfönstret?

Bland det bästa som finns

Bland det bästa som finns

Tänk om man ändå kunde bromsa in tiden! Jag tycker att den går alldeles för fort på sommaren. Nu har det gått ett par veckor sen jag skrev, för jag valde att göra en paus. Jag har bara haft telefonen att blogga med, och mottagningen har ofta varit dålig. Vi har sökt oss bort från civilisationen så mycket vi har kunnat, och har ofta vistats på så ensliga platser som möjligt. Att vistas i naturen är ett balsam för själen, men det blir inte lika verksamt om man fingrar på sin sega telefon för jämnan? Men jag kommer att skriva lite i efterhand om vad vi har haft för oss.

Det har iallafall varit sköna och avkopplande dagar. Om det vore upp till mig skulle sommaren inte tillåtas att ta slut. För min del handlar den inte endast om värme och grönska, utan också om frihet! För mig har friheten alltid varit dyrbar, och bland det bästa som finns. Att under en fjuttig månad av tolv få slippa dignande krav och göra vad man vill. För även om man inte ställer ett enda krav på sig själv, så har man ändå nästan alltid yttre ofrånkomliga krav på sig att rätta sig efter. Man styrs av klockan och allehanda förpliktelser vare sig man vill eller begriper det. Nu är jag förvisso sjuk, så ekorrhjulet har inte sin forna galna fart. Men jag har varken lust eller ork att ge mig iväg med husbilen på egen hand, så mitt sällskap måste ha sin tid av årlig frihet.

Slappar medan regnet trummar på taket.

Hursomhelst är sommaren ännu i full gång!? Jag njuter för fullt av sköna dagar i tunna sommarkläder. Än får jag vakna till fåglarnas sång, och det finns tid kvar att gå barfota i sanden. Det är förhoppningsvis inte färdigbadat, och solbrännan kan ännu bättras på. Flera sköna promenader står på tur, och ännu flera stora glassar och goda sommarmåltider återstår att äta. Det sista regnet lär inte ha fallit, och jag kommer som alltid bli glad när solen tittar fram igen. Nuet må variera, men oavsett vad som sker i stunden är det riktigt gött! Sommaren och friheten är tveklöst bland det bästa som finns!

Jag önskar alla en härlig dag med några bilder från en kvällspromenad i Mölle?

%d bloggare gillar detta: