Så är det snart är dags att visa upp mitt skapande igen, dvs både tavlor och smycken. Dagarna går med stormsteg mot deadline, och om jag ska vara helt ärlig så känns det både superroligt och lite läskigt samtidigt. Det sistnämnda för att jag egentligen skulle ha behövt ha mera tid på mig. Det kan man förvisso säga om det mesta. Men det har inte blivit så mycket målande sedan förra hösten. Det har varit mycket annat som jag måste prioritera för att få livet att rulla vidare.

Men målandet är också min avkoppling och återhämtning i livet när saker är tuffa, så visst har jag målat. Jag har behövt lugnet jag känner inombords när jag slår mig ner vid staffliet, med penslar och färger och sakta låter ett motiv växa fram.

Detsamma gäller smyckena som jag gör. Jag får ro i själen när jag sätter mig med pärlorna och låter mina skapelser ta form. Så har det varit ända sen jag var ett litet barn. Jag har skapat på ett eller annat sätt sen jag kunde hantera en penna, krita, sax eller synål mm. Skapandet är en del av mig. Nedan kan en näve Rosenkvartspärlor beskådas.

Nu börjar iallafall några tavlor bli klara, och planeringen är gjord med ramverkstaden. Lokalen hemma på gården gjordes iordning till förra höstens utställning, så den ska bara städas innan allt riggas upp. Jag skulle behöva snygga till lite i blomrabatterna också, för de ser bedrövligt rufsiga ut. Inläggsbilden är tagen när lokalen höll på att göras iordning förra året.
Det kluriga är att bestämma sig för hur tavlor och smycken ska hängas och läggas fram. Presentationen är en viktig del i det hela. Men jag får suga på den karamellen lite. Om två veckor är det dags och det ska bli så roligt och spännande att visa upp resultaten av min kreativitet 🙂

Nedan kan den som vill se hur min förra utställning såg ut:

https://varapavag.se/2023/09/27/min-utstallning-av-tavlor-och-smycken/

Ha det så bra tills vi ses igen!