Den här helgen blev jag minsann riktigt glad när jag tittade ut! Snödropparna hade äntligen tittat fram utanför köksfönstret, och var en synnerligen välkommen syn till kaffekoppen. Solen strålade, och jag blev så ivrig att fota att jag knappt hade tålamod att klä mig ordentligt innan jag for ut med telefonen i högsta hugg. Det såg ju så skönt ut, att jag förväntande mig att det skulle vara det också. Men tji fick jag, för milde tid så kallt det var i blåsten. Fingrarna blev fullständigt stelfrusna medan jag försökte föreviga de små blommorna som flaxade omkring i den hårda vinden. Ja det blåste faktiskt så kallt att jag blev snörvlig dessutom. Men skam den som ger sig. Ett stort antal suddiga bilder senare, hade hade jag äntligen lyckats ta några hyfsat dugliga sådana. Tre av dessa delar jag nu med mig av.

Jag har sedan många år haft som tradition att dokumentera vårens framskridande. Så varje gång jag ser att en ny sorts blomma har slagit ut fotar jag den. Jag tycker att det är roligt att kunna jämföra från år till år hur den så efterlängtade årstiden utvecklas. Det ger alltid så stor glädje att se olika sorters blommor slå ut, och det är så fint när bilderna kommer upp som minnen i telefonen.

Brukar du fota vårblommorna när de tittar fram?