Den som väntar på nåt gott

Den som väntar på nåt gott

Jag brukar säga att den som väntar på nåt gott väntar alltid för länge. För personligen upplever jag det så. Men i år blev inte väntan på husbilslivet olidligt lång iallafall.  Livet i rullning brukar ytterst sällan börja innan juli, men i år blev det en tidig premiär. Dock beror det huvudsakligen på att jag arbetar vidare med livsprojektet från bilen. Även om mina dagar inte består av semestervila så är det ändå väldigt mysigt att bo i husbilen, och jag sover så gott om nätterna. Det blir ett miljöombyte som kan behövas för att få förnyad energi och orka hålla igång med allt.

På köksbordet har jag en bra belysning, och även ett par färgglada krukväxter. Med i bilen finns även dator och wifi, samt dagboken där jag dokumenterar vad som sker. Dock ligger jag lite efter med skrivandet i den.


Vissa saker känns som semester, som t ex måltiderna. Oavsett om det är frukost, lunch eller middag som tillagas och äts, så har jag semesterkänsla i de stunderna. Nedan kan beskådas framdukning av frukost inför förväntansfulla ögon, tillagning av en enkel omelett, och förtäringen av densamma ute i den lummiga grönskan.

Så blir det förstås promenader vilket är skönt, även om jag arbetar väldigt mycket fysiskt. En sak är säker – att något gymkort behöver jag inte lägga pengar på;)

Jag rundar av det här inlägget med en blomsterbild. Det är verkligen en helt underbar tid nu, och jag önskar alla en fortsatt fin sommarvecka på väg mot midsommar! 🙂

3
En dålig start på sommaren

En dålig start på sommaren

Det må vara en trist inledning på ett inlägg om årets bästa tid, men idag blev det en dålig start på sommaren. När jag steg upp och började göra mig iordning för dagen hittade jag nämligen en vidrig äcklig fästing som bitit sig fast på mig. Jag finner knappt ord att beskriva hur förfärad jag blev av denna upptäckt. Den måste ha gett sig på mig precis innan jag vaknade, för den hade inte hunnit snylta i sig av mitt blod. Helt otroligt att man inte slipper undan dessa parasiter, hur många försiktighetsåtgärder man än vidtar 🙁

Men hursomhelst är det juni idag, och den så hett efterlängtade sommaren är här. Dagens sysslor har utförts medan vädret har växlat mellan solvärme och regn. Lite som i Skottland vill jag minnas, och blev genast sugen på att åka dit – trots det växlande vädret. Men frågan är om det blir någon resa i år, förutom en sväng med husbilen. Just nu känns det som om den bästa årstiden springer iväg alldeles för fort. Jag påminner mig om att allt det hårda slitet syftar till en livsförändring, som ska göra livet desto njutbarare på andra sidan berget av arbete. Det är inte så att jag klagar, utan jag önskar bara att sommaren kunde gå lika långsamt som november gör.

Nu har det iallafall äntligen börjat blomma lite i rabatterna, och ögonen har fått ännu mera att njuta av. Veckan som kommer blir extremt intensiv. Men genom att stanna upp i nuet små stunder då och då – när något vackert eller njutbart dyker upp i medvetandet – blir det lättare att orka. I skrivande stund har jag jobbat färdigt för dagen, och sitter vid ett öppet köksfönster och skriver till ljudet av fågelsång. Ljummen luft kommer in genom fönstret och en humla surrar utanför. Här och nu är det riktigt njutbart. Luna sover vid mina fötter, och vi ska snart gå ut till betet och umgås med hästarna.

Jag önskar alla en fin ny vecka!

0
Lite välbehövlig vila

Lite välbehövlig vila

Så har det gått ett par veckor sen förra inlägget. Det har egentligen funnits hur mycket som helst att skriva om, men jag har inte haft tid. Senaste tiden har det varit hårt arbete från morgon till sen kväll bl a för att hålla en viktig deadline. Jag visste att det skulle vara väldigt mycket att göra, men som vanligt uppstod det ännu mera saker på listan. Planeringen har varit övermäktigt fullspäckad, och det kommer den fortsätta vara ett bra tag till. Nya deadlines och milstolpar står på tur, så det blir att ligga i ordentligt ett bra tag framöver. Hittills har saker blivit färdiga när dom ska, men det har tagit på krafterna.

Så igår hade jag en väldigt stillsam dag. Milde tid så skönt det var med lite välbehövlig vila. Det var äntligen varmt och skönt väder, så först blev det att slappa stund i solsängen på balkongen med en guidad meditation i hörlurarna. Den här meditationen tycker jag är underbar att lyssna på för den gör mig så upprymd, så jag delar en länk i slutet av inlägget. För att toppa livsnjutningen tände jag en favoritrökelse, och låg och njöt intensivt mycket i solskenet. När balkongen föll i skugga tog jag med mig min bok ut på trappen och läste med Luna som bokstöd. Hon tog sin uppgift på stort allvar, och satt nästan lite högtidligt med boken på ryggen. Det kanske är bäst att tillägga att hon inte är tvungen att agera bokstöd, utan hon tycker om att sitta tätt intill när jag läser 😉

Det blev förstås också att sällskapa med Lilla Mannen och Pari ute i hagen, vilket är en skön avkoppling. Dom har en förmåga att sprida sånt lugn omkring sig att det nästan känns som om tiden stannar i deras närhet. Men ibland – som igår – är dom väldigt lekfulla, och nedan kan beskådas när dom busar i hagen.

Idag har jag dock återgått till allt som planeringen bjuder, men tänker ha en lugn och skön kväll.

Här kommer meditationen om någon vill lyssna på den. Den är på engelska, men jag upplever den som lättlyssnad. Man behöver inte nödvändigtvis lyssna på den på morgonen, men den är ett skönt sätt att få en bra start på dagen om man så vill 🙂

https://youtu.be/Sq4t4BXlSL0

Nu rundar jag av detta inlägg, och jag önskar alla en härlig helg! 🙂

3
Gult så långt ögat kan nå

Gult så långt ögat kan nå

Idag tänkte jag visa hur det ser ut i omgivningarna kring gården där jag bor. Det är nämligen gult så långt ögat kan nå. Det verkar som att raps är årets modegröda – iallafall här. Hursomhelst är det väldigt vackert att se de gula fälten. Jag får erkänna att jag oftast tycker åkerlandskapet är tråkigt att se. Det är platt, enformigt, och brunt en alldeles för lång del av året. Dessutom låter det vinden härja fritt, vilket inte alltid är så behagligt. Men då det odlas raps istället för något sedvanligt spannmål, livar fälten upp och blir lysande av glad gul färg. Då passar jag förstås på att njuta av fägringen så länge den varar.

 Jag brukar ofta fota när jag går på promenader med Luna i havet av gula blommor. Det är sköna stunder av avkoppling och umgänge, som avbrott under och efter slitsamma dagar. Det är så himla skönt att komma ut och röra på sig, och man får ny välbehövlig energi efter en stund i friska luften. Bilderna jag visar i inlägget är tagna vid olika tillfällen och dagar, så ljuset och vädret skiljer sig en del.


Nedan syns några rapsblommor som växer vid bäcken. De väckte Lunas nyfikenhet på både lukt och smak.


Ja det blev nästan en bildbomb av det här inlägget. Men nu sätter jag punkt och önskar alla en fin kväll:)

3
Ett riktigt fynd

Ett riktigt fynd

Nu har jag gjort ett riktigt fynd minsann, nämligen en stor och rejäl dagbok. Jag har letat ett tag efter en skrivbok att dokumentera livsprojektet i, men det var inte lätt att hitta en bok som var precis vad jag ville ha. Men nu är den här. Det är en riktig bamsebok i format A4 med 330 numrerade sidor. Den har hårda pärmar, vilket är bra så att den inte blir sladdrig. Pappret är lagom tjockt, och avståndet mellan linjerna är perfekt för mig som vill kunna skriva mycket på varje sida. I början av boken finns några indexsidor, och i slutet av den några blanka sidor. Det enda jag saknar är att som förr kunna sätta foton i boken. Jag saknar tiden då jag ivrigt framkallade bilder och satte i album. Det enda som var synd på den tiden var att man fick betala för suddiga och fula bilder, som t ex när man omsorgsfullt tuggade en seg köttbit då någon knäppte ett kort en. Men nog om detta;)

Nu ska jag dokumentera allt som sker i livsprojektet. Jag får bara skärpa till mig så att mina kråkfötter går att läsa någon gång i framtiden. Jag tycker om att läsa i gamla dagböcker och minnas sånt som hände för längesen. Såvida det är ett roligt minne förstås, men de trista går ju att bläddra förbi om man så vill. Hursomhelst kan 300 sidor låta mycket, men om jag känner mig själv rätt lär det inte räcka med en bok innan allt är klart. Ibland är det knappt så jag får stopp på pennan. Men nu har jag nog uttömt detta ämne, så jag sätter punkt för detta inlägg här.

Jag önskar alla en fin ny vecka! 🙂

                                   *****

Ps! Om någon undrar vad livsprojektet handlar om, så finns det jag hittills har skrivit här:

Drömmar kan förverkligas

 

0
Drömmar kan förverkligas

Drömmar kan förverkligas

Idag skulle jag gärna ha velat fira, om det inte vore för att jag är för trött. Det blev en väldigt lång dag igår, efter på tok för lite sömn. Men det kommer ju flera dagar som tur är. Hursomhelst är nu den stora milstolpen jag skrev om tidigare i mål. En del av allt jag ägnat mig åt ett tag är en fastighetsaffär som nu äntligen är klar. Så nu är man ägare till fastigheten som ska leda vidare till nya efterlängtade möjligheter i livet. Mina drömmar kan nu förverkligas. För att komma vidare till dessa rullar livsprojektet vidare. Det återstår väldigt mycket att göra, men nu är grunden på plats att utveckla. Läget är fantastiskt fint och det finns gott om plats. Men först måste allt göras iordning, och det kommer att ta sin tid.

Igår var det möten med två av av alla företagen som ska utföra en del av jobben som måste göras. Men det kommer inte bli att jag kan rulla tummarna för den skull, för allt jag kan göra själv kommer jag också att göra. Men det är en fantastisk känsla när man kan gå från att fantisera om vad man vill göra, till att faktiskt skrida till handling. Allt kräver sina förutsättningar, och om man inte har dessa gäller det att skapa dom. Önsketänkande räcker sällan hela vägen – eller någonstans överhuvudtaget. Nu återstår att köra vidare enligt planeringen, som alltjämt är fullspäckad. Den leder bl a till något som jag har önskat mig ända sedan barnsben – ja redan då jag skolkade från lekis – nämligen frihet. Det är inte mycket som smakar godare, och jag kan redan känna smaken på tungan:)

En annan dröm är att jag vill driva en verksamhet som jag inte tänker berätta om just nu. Men den kommer jag att kunna ägna mig åt så småningom. Ytterligare en dröm är att bli så självförsörjande som möjligt på olika sätt. Som t ex att minska beroendet av el och bli helt fri från vissa andra tunga utgifter. Så kommer det att bli. Jag kommer inte att skriva en hel novell i detta inlägg, utan jag berättar bit för bit vartefter.

Ja det är en del av allt jag håller på med, och mycket annat är det också. Men det är andra milstolpar som står på tur. Nu får det bli en lugn kväll.

Jag önskar alla en härlig helg med en bild på Luna som nosat sig trött i skogen som man numera också äger:)

2
En lång väg till målet

En lång väg till målet

Det här att göra riktigt stora livsförändringar är helt klart otroligt arbetsamt. Ibland känns det som hela våren drunknar i arbete, och sommaren och hösten lär göra detsamma. Faktum är att det är väl så det är nu, och ett bra tag framöver. För hur mycket jag än bockar av i planeringen är det mycket mera kvar att göra. Men det är så planeringen ser ut. Det är en lång och bitvis otroligt krävande väg att vandra. Men jag har – som alltid när det gäller att driva riktigt stora projekt  – mitt sikte inställt på målet, och följer den röda tråden dit. Det jag behöver göra är att hålla koll så att inte hälsan tar stryk igen av så mycket arbete.

Men imorgon ska en av de största milstolparna gå i hamn, och klockan ringer innan ens tuppen har vaknat. Nu ska jag försöka somna, vilket borde vara lätt efter en så lång och slitsam dag. Men jag är väl som ett barn kvällen innan julafton. Jag får ställa stekpannan på nattduksbordet och tjonga till mig själv i huvudet med den om jag inte har somnat inom några minuter.

Nu önskar jag alla en god natt:)

3
En fas av rensning

En fas av rensning

Just nu är jag inne i en fas av rensning. Jag har alltid tyckt att det är en befrielse att rensa, men av någon anledning blir det sällan gjort. Lägger man då till att jag har samlat på allt möjligt genom åren, så finns det en hel del att röja i. Det största motståndet mot att rensa ligger hos mig i att det mesta kan vara bra att ha. Man vet aldrig när det och det kommer till användning, och vissa saker väcker minnen jag vill bevara. Jag har definitivt tröttnat på att spara på saker, men ändå är rensningen svår – trots att den är befriande. Motsägelsefullheten är uppenbar.

Jag har mycket saker som jag skulle vilja sälja, men i det fallet är det ännu svårare att få tummen ur. Det är allt från bra kläder som jag inte använder till hästutrustning som inte passar längre. Jag har rentav en väldigt fin bil som jag älskar, men som väldigt sällan kommer till användning. Men jag tycker det är sååå jobbigt och tråkigt att sälja saker. Därtill kan man behöva stå ut med väldigt besvärliga människor som hör av sig om annonserna. Vissa förväntar sig ett billigt nyskick på begagnade saker, och vad det gäller bilar har fräckheten inga gränser. Det är en skymf mot min fina Pärla om någon sniken människa hör av sig och ger skambud utan att ens ha sett den.

Men hursomhelst är det nödvändigt att göra den här rensningen. Jag har hela mitt liv haft en oerhörd längtan efter frihet, och en del i att skapa så mycket det bara går av sådan är just att rensa. Jag känner mig inte fri när det är belamrat i vartenda utrymme där det går att förvara något. Just nu håller jag på att rensa i mina bokhyllor. Jag har ett antal sådana, och planerade en gång i tiden att ha ett bibliotek. Men nu har jag skrotat den drömmen, och sparar endast böcker som jag inte har läst eller vill läsa om. Jag kommer också att spara en hel del böcker från mina studier, som t ex alla mina juridikböcker.

Men nu är det ryggläge på soffan som väntar en stund innan hästarna ska komma in. Kan tillägga att jag har valt bort att visa bilder på mina rensningar, för det är ingen vacker syn;) Jag önskar alla en fin fortsättning på veckan!

1
Det närmar sig

Det närmar sig

Milde tid så dagarna rusar iväg nu. Det närmar sig en av de stora milstolparna i livsprojektet, och det finns hur mycket som helst att göra. Därtill är inte energin riktigt återställd efter min långa sjukperiod. Men det är så spännande och jag känner väldigt stor förväntan. Våren och att solskenet har återvänt gör också sitt till för att komma igen och tillbaka på banan. Jag blir så upprymd av att se grönskans explosiva kraft, och höra fåglarnas muntra sång.

Huvudet är fullt av både planer och fantasier, och båda delarna behövs. Strategi och genuin vägledning från mitt inre samsas bra med varandra. Det som är unikt med den här av alla livets förändringar är att den sker helt utifrån den inre kompassen, och helt utan påverkan av yttre omständigheter. Vad andra anser att man kan, bör eller måste göra är 100% ointressant. Var och en har sin väg att vandra, och om man håller fokus på möjligheter istället för svårigheter så går det bättre. Kanske lättare sagt än gjort, men icke desto mindre sant.

Men jag är också en sann vän av livsnjutning, så mitt i allt som sker lägger jag in såna stunder också när tillfälle bjuds. Det är otroligt viktigt. En stunds bokläsning när solen värmer mot väggen ger avkoppling och inre frid. Något som det har blivit mindre av är mitt skapande. Men jag ska försöka ta mig tid med det också. För det är ett behov jag har, och som ger mig sånt välmående. Den största puckeln av arbete är inte ens här än, så det gäller att värna om sin energi långsiktigt. Det är en läxa som jag lärde mig den hårda vägen, och den vägen har jag lovat mig själv dyrt och heligt att inte vandra igen.

Nu ska jag köra vidare med resten av dagens sysslor.

Jag önskar alla en härlig helg! 🙂

1
Att fixa skavanker

Att fixa skavanker

Nuförtiden är det mycket som pågår med allt möjligt. En av dessa saker är att fixa skavanker, som t ex små skavmärken som har uppstått här och där på målade ytor i huset. Vi möblerar om rätt rejält ibland, och t ex dörröppningar och dörrar kan få sig en smäll när det blir trångt om plats. Därtill är dammsugaren en motsträvig klump som styr hursomhelst oavsett hur bestämt man drar den i en viss riktning. Det ryker en färgflaga då och då, men själv kan jag bli ganska hemmablind och ser knappt inte små skavanker. Nedan kan beskådas att trappstolpen har fått sig mer än en smäll.

Men nu har jag tvättat av målningen i övre hallen, och kommit igång med att fixa till sånt som både ovarsamhet och tidens tand har gjort åverkan på. Man kanske kan tycka att det vore smidigast att bara måla över allt rätt och slätt. Men det vill jag inte. Huset är väldigt gammalt, och jag vill att allt ska se ut som det gör, men i ett oskadat skick. Dessutom är det väldigt dyrt med färg nuförtiden. Så det blir finlir med penseln på små märken och skav här och där.

Det har visat sig svårt att köpa en färgkulör som passar perfekt, trots två försök att blanda en sådan i färgaffären. Men jag målar ihop den nya färgen med den gamla, så det blir inte fläckigt. Jag är ju trots allt väldigt van att måla, även om det annars mest är oljemålningar. En annan lite rolig detalj i detta gamla hus är att det är olika vita färger nästan överallt. Det syns allra bäst i övervåningen där två dörrar bredvid varandra har olika kulörer. Men då mycket i huset är i originalskick löser jag målandet från yta till yta så det passar in. Dörrar och dörrfoder nedan är i stort sett klara, men golvlisterna och golvklossarna har jag inte börjat med än.

I skrivande stund har jag hunnit måla mer än vad som syns på bilderna, och har just fått beröm för resultatet. Så det känns väldigt bra. Imorgon kör jag vidare ett tag igen mellan de övriga sysslorna. Nu ska jag lägga mig på soffan och slappa till någon deckare.

Jag önskar alla en skön kväll!

0