En årsdag som känns svår att minnas

En årsdag som känns svår att minnas

Årsdagar kan vara tillfällen att fira. Det finns många sorters årsdagar som kan ge anledning till att äta och dricka gott – kanske i goda vänners lag – och glädjas åt det som hände för x antal år sedan. Men så finns det årsdagar som är raka motsatsen. De väcker minnen, men inga angenäma sådana. Igår var det just en sådan dag – en årsdag som känns svår att minnas. Minnen av olyckan som skadade min man så illa att vårat  liv för alltid har förändrats, vaknade upp starkare än vad jag var beredd på. Detaljer ur händelseförloppet och sorgen som följde konsekvenserna i dess spår, gjorde det svårt att andas hela dagen.

Det är bara att konstatera att hur mycket man än bearbetar något traumatiskt som händer, så kan minnen ändå trigga igång starka känslor. Även när man har accepterat vad som har hänt, och konsekvenserna av det hela så kan tydligen flashbacks dyka upp. Jag går inte och ältar vad som har hänt. Jag grämer mig inte, och jag är inte bitter. Men det finns fortfarande en sorg inom mig, för att jag dagligen i så många situationer påminns om sånt som jag inte medvetet går och tänker på. Det finns ännu mycket saknad inom mig också. Dock är sorg en process som tar sin tid, och eftersom jag inte sitter fast i den eller låter den kontrollera mitt liv, så får den sakta blekna i sin egen takt.

Ur det svåra har det trots allt vuxit fram en tacksamhet. För även om min man numera har olika begränsningar, vilka vården tyvärr har spätt på, så lever han. Styrkan i tacksamheten över sånt som finns kvar i livet väger upp saknaden av det som gått förlorat. Jag har alltid känt glädje och tacksamhet över de små sakerna i livet, och den förmågan har förstärkts ytterligare. Nya insikter om vad som är det allra viktigaste i livet har vaknat, och med de insikterna har nya drömmar och planer tagit form och förverkligas. Vetskapen om hur ömtåligt livet är, och att det kan förändras fundamentalt från en sekund till en annan, har skapat en kompromisslös beslutsamhet att kommande dagar – så långt det är möjligt – ska levas enligt mina och våra drömmar. I linje med vad som känns rätt ända in i själen.

Livet är inte ett genrep. Dagarna går, och det är upp till en själv att ge dom ett meningsfullt innehåll som verkligen betyder något på riktigt. När man gör det, och känner tacksamhet för det man faktiskt har, växer lycka ur spillrorna av det som har varit.

För den som undrar vad det är för olycka jag skriver om så finns en länk här:

https://varapavag.se/2022/06/04/en-mardromslik-var/

 

2

31 svar på ”En årsdag som känns svår att minnas

  1. Årsdagar är hemska, mådde jättedåligt i måndags när det var ett år sedan Skilla blev överkörd framför mina ögon. Ett trauma jag kommer få leva med. Det där med att man skulle hantera det bättre för varje dag som vården gärna har som mantra är en sanning med modifikation, ja men överlever men man lever mer ärret.

    1. Ja fy så obeskrivligt hemskt. Ja vården har sina idéer och mantran har man fått konstatera.

  2. Hoppas att ni båda kan läka era sår och bearbeta det som hänt med tiden. Man vet aldrig vad livet har i beredskap och man skall inte spara saker till sedan, för de kan vara för sent.

    1. Tack! Ja du har så rätt i det. Vi har sett en hel del exempel på människor som väntade med att göra saker, och så plötsligt tog dagarna slut.

  3. Tänkvärt! Å det är precis därför vi förverkligar våra drömmar. Vi kan inte vänta, för man vet inte hur länge man lever och har chansen att göra precis det man vill. Vi har flera vänner som dött tidigt och vet att livet kan bli kortare än man tänkt. Å man får ju bara en chans.

    1. Tack! Det gör ni så rätt i. Hur mycket man än planerar sitt liv så har man ingen aning om hur många dagar man får eller hur de kommer att bli. Som tur är har vi tänkt likadant på många områden, så vi har hunnit göra och uppleva sånt som inte är möjligt längre. Resten av livet får lösa sig på andra sätt än hur det hade kunnat vara.

  4. Man är oftast mycket starkare än man tror. En inneboende kraft som hjälper en i de svåraste och tuffaste av tider. Det måste vara tufft vad ni gått igenom och samtidigt så härligt att du inte har stannat upp och fastnat i det negativa. Utan lever och går framåt även om det har begränsningar för din man. Att inte älta utan leva, det är starkt.
    Ta hand om er
    Kram Kajsa

    1. Tack så mycket! Ja när man verkligen sätts på prov så kommer den där inneboende kraften fram. När man i praktiken egentligen inte har annat att välja på än att reda ut situationen på bästa sätt. Jag är så tacksam att jag inte är sån att jag ältar och är negativ, för det ger ingenting.

      Kram!

  5. Kloka ord som vanligt. Livet är verkligen pågående hela tiden och att se glädje i det lilla är en styrka. Men sorgen behöver få ta plats också så klart. En extra kram!

    1. Tack så mycket! Ja livet går en dag i taget, och glädje och sorg kan finnas sida vid sida medan den sistnämnda sakta bleknar.
      Kram!

  6. Fina & tänkvärda ord!
    Det är nog lätt att glömma bort allt det vi kan vara tacksamma över, det som känns så självklart. Det som är självklart idag men som kan ryckas undan imorgon eller om en timme.

    1. Tack så mycket! Ja det finns otroligt mycket att vara tacksam över varje dag, och man vet inte inte hur länge saker varar.

  7. Visst är det så att årsdagar inte alltid har goda minnen.
    Men en dag mjuknar även de hemska onda minnena och man ändå kan se ljus och tacksamheten.

    Första årsdagar är alltid smärtsamma och de är av den karaktären.

    Kram till dig

    https://kamillaskamera.com/

  8. Vissa minnen är svåra att bära även om man inte aktivt går och tänker på det som hänt. Tycker att svåra händelser lämnar kvar en känsla av sorgsenhet, även om man inte tänker på det i vardagen. Kan tänka mig att erat liv tillsammans blev väldigt förändrat efter olyckan. Utöver sorg över det som hände tänker jag att det också blir en sorg över det man inte längre kan göra.

    1. Ja det är precis som du säger. Och livet har blivit väldigt förändrat, för det är mycket vi inte kan göra längre. Såna saker som var en stor del av vårat liv och som betydde väldigt mycket. De är en del i sorgen som sakta får blekna.

  9. Ja, visa händelser sätter sig fast på näthinnan fast man inte vill det. Man vill inte att dem minnena ska komma fram. Men det gör dem ändå.
    När något händer dramatiskt så ser jag det som en grej som finns bara i mitt bagage. Ingen annans. Ju mer dramatiska händelser som sker desto mer blir jag starkt av det????. En motgång blir inte ligga jobbig då. Jag vet att jag kommer klara mig igenom det.

    Å förändras livet efter en händelse så får man ta det därifrån. Vad kan man göra av det här. Kanske vänder om hela livet. Men det kan ju bli bra. Livet ska inte gå på en rak väg. Livet ska utmanas för att växa & bli stark. Tänka tillbaka på sitt liv när man bli gammal. Att det ska vara händelserikt. Se tillbaka på händelse & tänka ”Jag klara det”. Jag skulle inte vara den jag är idag om saker inte hänt i livet.
    Så tänker jag ????.

    Ta hand om dig och va rädd om dig❣️????

    1. Ja den som inte grottar ner sig och blir negativ och bitter av dramatiska händelser och svårigheter, utvecklas som människa och blir starkare. När livet förändras får man göra det bästa av framtiden utifrån sin nya situation.

      Ta hand om dig och var rädd om dig!<3

  10. Helt klart är sådant lätttriggat, och man kan få fram känslor genom att tänka på det. Min storebror gick ju bort förra sommaren och jag känner på ngt vis att känslorna jag hade då känns starkare nu att tänka på på ngt vis.

    Sorg och trauma är ju ngt som alltid kommer finnas med en

    1. Ja sorg och trauma finns med en i livet, och får ta sin sin att blekna. Vissa hemska saker som har hänt blir man påmind om ofta i olika situationer, och då lever de starka känslorna lättare kvar under längre tid.

  11. Du sätter verkligen ord på de där känslorna på ett jättebra sätt. När man helt plötsligt bara blir påmind om något utan att vara beredd på det… Det är fint att du ändå kan uppskatta livets fina stunder och ta vara på det som är skört <3 Jag övar på det varje dag och önskar att fler människor gjorde det istället för att bara ta allt för givet.
    Kram på dig!

    1. Tack så jättemycket! Ja det är väl bara sån jag är. Jag har alltid varit angelägen om att uppskatta de fina stunder i livet, och jag har alltid haft känslan av att vilja ta vara på mina dagar. Men efter vad som har hänt har den blivit konkret och min beslutsamhet har blivit orubblig.
      Det märks när jag läser din blogg att du också har förmågan att ta vara på och njuta av nuet, och sånt som du har omkring dig. Något säger mig att vi har en hel del likheter.

      Kram på dig!

  12. Förstår precis vad du menar, sån igenkänning i dina ord<3
    Har själv tuffa årsdagar, då jag påminns om hur livet blev. Men som jag skrev i mitt inlägg, jag hade heller inte varit den jag är idag om jag inte hade behövt gå igenom allt det, på gott och ont.

    Jag brukar tänka att livet blir det man gör det till, det är alltid upp till mig själv ( för det mesta ) hur jag vill att dagen eller veckan ska bli.
    Haft några tuffare dagar, men jag vet att inget varar för evigt-inte ens det som är riktigt jobbigt<3
    Du skriver så bra och klockrent, älskar att titta in här och läsa dina texter<3

    Massa kramar<3

    1. Åh tack så jättemycket snälla du!<3 Det glädjer mig att du tittar in hos mig och dina kommentarer värmer alltid att läsa<3 Ja det är (för det mesta) upp till en själv hur livet vecklar ut sig. Ibland är det motvind och branta uppförsbackar, men ingen av oss ger upp<3

      Många kramar!<3

  13. Du är så bra på att beskriva både sorg och glädje och dina inlägg är så tankeväckande. Det finns så mycket hopp hos dig trots allt det svåra ni båda gått igenom och att kunna känna tacksamhet för de små sakerna hjälper också till.

    Varm kram och hoppas ni får en fin vår.

    1. Åh tack så jättemycket för dina värmande ord<3 Ja hoppet hänger sig envist kvar på livets minst sagt skumpiga vägar, och tacksamhet är så otroligt viktigt att kunna känna. Utan den vore livet inte detsamma.

      Jag önskar dig en underbar vår!<3 Kramar!

      Jag tänkte också säga att jag har besökt din blogg och försökt att kommentera. Men det går inte, för blogger uppfattar det jag skriver som spam. Bara så du vet ifall det går att ändra i något filter.

  14. Vilken hemsk årsdag. När det är årsdag för någon som gått bort är det hemskt men då kan jag ändå vända det till att minnas allt kul man haft, men när det är en olycka finns inget positivt att vända sig till.
    Vissa trauman går nog inte att bearbeta bort helt. Man kan få livet att fungera bättre men minnena och känslorna finns kvar, och ibland behöver dom få komma fram för att man ska orka fungera igen. Så ser åtminstone jag det.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *