En däckad dag

En däckad dag

Tänk vilka stolleprover man kan ge sig på ibland! Men det finns ju inget lättare än att vara efterklok – eller hur! Med lite tur lär man sig något också. Tisdagen gick i vilans tecken efter att jag överansträngde mig i måndags. Somnade tidigt på soffan och vaknade mitt i natten. Lite retligt faktiskt. Jag hoppas få ut lite mera av onsdagen.

Jag har nämnt ibland att jag är sjuk, och det har jag varit sedan början av året. Det är därför jag har tappat all min kondis och mycket av mina muskler. Fallolyckan i september gjorde bara allt värre. Det har varit en nedåtgående spiral, och det är den jag kämpar för att vända. Men först måste jag lyckas bli frisk.

Hursomhelst så önskar jag alla en bra dag!

0

73 svar på ”En däckad dag

  1. Känner igen det där med att köra slut på sig själv om och om igen.

    Jag blir genuint ledsen när jag läser människors bloggar om sjukdomar som är stressrelaterade på ett eller annat sätt. Samhället kan inte fortsätta bränna ut vissa medan andra går arbetslösa.

    Mvh Ariella

    1. Tyvärr är det bara pengar som styr. Jag sa ifrån när jag fick mer och mer att göra, men det skulle inte anställas flera när någon slutade. Det blev bara surt, argt och tråkigt när jag sa ifrån.

  2. Ibland , när det känns som att allt negativt kommer på en gång så har jag en mental bild av att jag skriker upp mot himlen ”ÄR DET ALLT DU HAR ATT GE? GE MIG MERA, JAG KOMMER INTE ATT GE UPP!”. Jag vet att det låter helt galet men det är alldeles sant och efteråt så kan jag gå omkring och le får då är revanschlusten inflyttad!

    1. Det låter som en kraftfull mental bild, men bra att den hjälper! 😀 Jag är nog mera försiktig med att önska mig mera än vad jag redan fått detta år, för det räcker med bl a sjukdom, olycksfall, operation och flera dödsfall bland nära. Men det vänder. Det gäller bara att ha tålamod 🙂

  3. Det måste vara väldigt svårt att vara sjuk på det sättet. Det syns ju inte utanpå och det är lätt hänt att man blir missförstådd. Jag kan tänka mig att man fortfarande kan få höra: Men ryck upp dig nu! Förhoppningsvis blir det allt ovanligare eftersom utmattningssjukdom börjar bli mer och mer känt. Det är ganska fantastiskt att du kan skriva så bra inlägg här på din blogg mitt i allt detta. Tack för att du delar med dig.

    1. Tack så jättemycket snälla du! Ja det enda som syns är att jag kan se trött ut, men när jag pratar och är trött eller stressad så märks ofta talsvårigheterna ganska tydligt. Jag försöker skriva dagligen (även om det kan bli varannan dag) för jag ska träna tillbaka den biten. Kunde först varken läsa eller skriva, och när jag kom igång hade jag svårt att stava. Dessutom går det långsamt. Men nu skriver jag igen, och datorn/telefonen är till hjälp när det behövs 🙂

  4. Jag läste din uppdaterade bloggbeskrivning. Sorgligt att läsa om hur chefer indirekt tillåter sina anställda att krascha. Att de inte ser innan någon kraschar att belastningen är för hög.

    1. Jag berättade precis exakt hur dåligt jag mådde, och försökte frånsäga mig massor av arbetsuppgifter, men fick ändå flera för att det inte anställdes ersättare när någon slutade. När jag försökte slippa få mer att göra bemöttes jag med totalt oförstående och även ilska.

  5. Men hjälp, vad du gått igenom :O Hade ingen aning om att man kunde bli så fysiskt sjuk av att gå in i väggen, även fast jag själv sitter med neurologiska problem av stress. Men det där är ju på en helt annan nivå, fy så obehagligt. Skönt att det går åt rätt håll nu. <3

    1. Tack!<3 Ja det rör sig sakta framåt. Jag visste inte heller hur sjuk man kan bli. Men kände olika symtom innan, och protesterade envist mot att ha så sjukt mycket att göra.

  6. Åh nej, hatar att vända på dygnet. Bästa är att hålla sig vaken till den vanliga tiden man brukar lägga sig, då brukar det ordna upp sig

  7. Känner igen med så mycket i hur du beskriver dig själv före och efter sjukdomen. Jag fick diagnosen utmattningssyndrom för 2 år sen, det är så tufft att komma tillbaka när man har kraschat ordentligt. Jag är mycket bättre nu men långt ifrån frisk. Du kämpar på så himla bra! Hoppas att du får tid att läka. Styrkekram!❤

    1. Tack så jättemycket snälla du! <3 Jag hoppas att du också blir helt bra! <3 Jag inser hur mycket tid det tar. Det gäller att vara glad för framstegen. Jag är mest glad att jag kan läsa och skriva igen även om det går så sakta. Det vore väldigt skönt att få tillbaka minnet också. Jag glömmer tom vad jag skriver i mina egna blogginlägg.

  8. Det är så himla jobbigt att krascha efter att man överbelastat sig själv.. Känner igen mig en del i din berättelse som du länka. Det är så hemskt att ett jobb ska vara viktigare än en människas mående.. Hoppas det fortsätter åt rätt håll!

    1. Tack så mycket!<3 Ja det är verkligen hemskt att en människas mående kan vara helt beydelselöst bara jobbet blir gjort. Jag sa ifrån på så många sätt, men det hjälpte inte. Det fanns varken förståelse eller empati fastän jag fick jobba för flera personer. Att hamna på sjukhuset var hårt, och sen dess har det varit tufft. Men jag är glad för för de små framstegen.

  9. Känner igen det så väll men man kan ju inte alltid lyssna på sin kropp och då är det värt att köra slut på och så får man vila efterått 🙂 så länge det man gjort uppväger slutheten/smärta efteråt så är det värt det tycker jag 🙂 och ibalnd är det ju även svårt att inse sin begränsning. Kämpa på och låt inte din sjukdom/skada hindra dig i livet 🙂

    1. Tack!? Ja kör man inte slut på sig ända ner i botten så går det väl an. Den här gången blev det dock på tok för mycket, för jag är helt färdig fortfarande.

  10. Jag hade fått för mig att det ”bara” handlade om en omfattande utmattning, men så en stroke på det? Oj. Snacka om att din situation var ohållbar när det gick så långt. Vilken resa du gått igenom, och genomgår efter det. Vad gör du för att ta dig tillbaka, förhoppningsvis till den du var innan allt det här och bli frisk?

    1. Ja min situation var verkligen ohållbar på ett rent omänskligt sätt. Det jag gör är bl a att jag vilar, försöker röra på mig på sätt jag orkar när jag orkar. Promenader t ex. Jag skriver som träning (inte riktigt varje dag), lyssnar på avslappning, undviker stress. Orkar tyvärr inte mycket umgänge för jag blir fort väldigt trött. Om flera pratar samtidigt ”kopplar jag ur” efter en stund. Att umgås med djur är välgörande, för dom är mest tysta och jag behöver inte anstränga mig för att prata rätt.

  11. Jag läste hela, du har formulerat dig riktigt bra och informativt samtidigt som man får en känslan mer av vem du är som person också. Jag tror stenhårt på dig och att allt kommer bli precis som du vill ha det i slutändan ❤

    1. Tack så jättemycket snälla du!❤️ Det kändes väldigt utlämnande att skriva allt jag gjorde, men ger förhoppningsvis en liten bild av mig. Kanske kan jag hjälpa någon som är på väg att förstöras att bromsa upp. Det var bl a därför jag delade med mig av lite mera detaljer.

  12. Hatar när folk säger detta till mig, men du måste vara rädd om dig, du är den enda du har!! Vad fint du har gjort i fönstret, älskar allt julpynt!<3 kram!

  13. Klickade in mig på länken. Va roligt att få se dig på bild 🙂 Har funderat ibland vem det är som ligger bakom inläggen här 🙂
    Tycker du skriver så bra och målande!

    ha en fin kväll,

    kram kram

    1. Tack så jättemycket!? Ja det är inte så ofta jag är med på bild. Jag har några enstaka på fejjan?
      Ha det så bra!
      Kram<3

    1. Tack så jättemycket snälla du!<3 Jag vilar fortfarande tre dagar senare. Fy tusan så slut jag känner mig.
      Figurinen har jag haft i många år och tycker mycket om den 🙂

  14. Ja man lär så länge man lever och det är inte helt enkelt att veta sina gränser förrän man prövat. Tjofadderuttan så har man balanserat ut vissa saker och orkar något annat mer än man gjorde förut. Och det går inte att ta reda på förränen man provat sig fram, sedan går det såklart att göra i små eller större doser?

    Här har varit en alldeles för intensiv dag och kommenterar mellan omnattningarna av barnen. Hoppas du hittade någon återhämtning och hade en fin dag!♥️

    1. Tack så jättemycket!❤️ Jo det är ju så! Man får ju veta vad man klarar genom att prova saker. Den här gången blev det detfinitivt för mycket, för tre dagar senare är jag fortfarande helt slut.

  15. Vad jobbigt att du överansträngde dig i måndags, tur du vilade upp dig lite igår. Det är lätt hänt att man överanstränger sig ibland <3

  16. Jag kunde inte låta bli helt enkelt att trycka på länken för att läsa din historia.Kan inte föreställa mig hur jobbigt det måste ha varit för dig samt är fortfarande.Skönt att du har lyckas med att kunna börja skriva och läsa ige.?

  17. Jag är mästare på att köra på så jag får en kraschdag och måste ta det lugnt. Det är så frustrerande att inte klara av att ha en jämnare balans i livet.

    1. Ja usch ja! Jag har varit helt slut ända sen i måndags, så det var dumt av mig att köra orken i botten.

  18. Hoppas din dag idag har varit lite bättre & att du fått lite mer energi. Ta hand om dig och försök att inte köra slut på dig själv, kram vännen ❤️

  19. Jag behöver en smäll på käften för just nu är det väldigt nära bristningsgränsen här. Ibland känns det som att jag ska rasa och inte orka stå upp. Nä jag måste akta mig. Tack för att du påminner mig <3

    1. Tack så mycket fina du!❤️ Jag hoppas verkligen att du tar hand om dig! Om man rasar kan vägen tillbaka vara väldigt lång och svår. Snälla bromsa in medan möjlighet ännu finns!❤️

  20. Vad jobbigt det låter. Jag hoppas att det blir bra så att du kan komma tillbaka. Ett helt år är en lång stund att behöva lida. Det är ju typiskt att du skadade dig igen i september så att det förlängde din sjukdom ytterligare. Krya på dig 🙂 // Petra Elisabeth

  21. Ibland behöver man vila och är man inte frisk så ska man vila men förstår även dig att du vill ju röra på dig. Tyckte du gjorde helt rätt i att sova lite det behövde nog! kram 🙂

  22. Tog mig självklart tid att läsa den länkande länken då jag följt dig ett tag men inte förstått helheten i det hela.

    Till att börja med tyckte jag att Lilla Lena, var så underbart att höra att du kombinerar det med något mysigt och positivt.

    Men att du hade det så tufft, hade jag verkligen ingen aning om men vilken kämpe du är. Jag beundrar verkligen det. Ta hand om dig!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *