Har man rätt till sina känslor?

Har man rätt till sina känslor?

Den här frågan verkar enkel att besvara, men innan någon blixtsnabbt svarar “ja såklart” vill jag berätta varför jag frågar. Det känns nämligen inte så. För om det vore så – varför tillrättavisas känslor så ofta?

För närvarande mår jag egentligen rent ut sagt skit. Det här året kommer för min del att gå till historien som det sämsta ever. Jag har förlorat så många och så stora saker att det knappt går att ta in allt. Sjukdomen och olycksfallet är bara en del av vad som har hänt, och konsekvenserna av allt går inte ens att överblicka än.

Jag försöker vara positiv – det gör jag verkligen. Och så länge jag visar upp en glad och käck fasad så att min yta verkar vara samma lättsamma människa som förr, verkar jag leva upp till mänsklighetens förväntningar. Man ska se ljust på saker, och vara glad och nöjd. Man ska vilja och hoppas lagom mycket.

Men ibland när de äkta inre känslorna läcker ut, kanske det är skönt att få en liten gnutta medlidande. Eller åtminstone att få slippa bli “rättad”. Jag vet att det är svårt för många att veta hur man ska säga när någon mår dåligt, och att de allra flesta väljer sina ord med välmening. Men ibland kan det räcka att bara bli lyssnad på – utan att få något klämkäckt svar. När man saknar och längtar efter sånt man kunde göra förr – innan sjukdom och skador – blir inte längtan ett dugg mindre plågsam av att man får höra att man ska vara nöjd med det lilla man kan göra. När jag känner hopp på riktigt vill jag få befinna mig i den känslan den stunden den varar, istället för att bli påmind om att jag kanske aldrig kommer bli frisk – eller åtminstone inte bli den jag var igen.

Ibland känns det som att inget sätt att känna eller tycka är rätt. Nedstämdhet – och särskilt djup sådan – ska man rycka upp sig ur. Hoppfullhet ska begränsas så att man skyddas mot en framtida besvikelse. Människor som egentligen inte känner mig på djupet kan skölja mig i expertråd. Om jag inte hade några enstaka individer som låter mig få bada ifred i stundens känslor skulle jag nog bli knäpp tror jag.

Ibland är det enda man behöver ett par lyssnande öron, och någon som säger att “det är helt okey att du känner så”.

49 thoughts on “Har man rätt till sina känslor?

  1. Ett par lyssnande öron är bra att ha ibland, man vill ibland kunna berätta hur man mår, och man vill bli accepterad för det. Även jag! Ibland är det inte bra, men det är helt okej att det är så, vi är alla människor, vi kan inte styra över vårat mående. Men ibland känns det verkligen som att det inte är OKEJ! Men, kom ihåg! Det är okej! 🙂

  2. Man har ju absolut rätt till sina känslor, problemet är ju när det finns folk som du skriver som inte riktigt förstår det. Eller tror de lyssnar eller är välmenande. Trist bara om man inte råkar ha någon annan i sin närhet som lyssnar ordentligt.

    1. Tack! Ja vissa förstår inte, utan i värsta fall blir man helt överpratad och får knappt inte en syl i vädret. Så hamnar man i en situation då man ska försöka tillrättalägga personens alla felaktiga antaganden istället för att man själv får prata och berätta.

  3. Förstår precis vad du menar..
    Det kan vara skönt att boka tid hos en kurator på vårdcentralen, bara för att ha någon som faktiskt lyssnar och förstår! Man kan alltid boka tid hos dem för att gå igenom saker, man måste inte må på ett speciellt sett för att man ska kunna gå dit.

    Folk som säger att man ska tänka positivt, rycka upp sig eller liknande ska du inte lyssna på.

    1. Tack! Ja den som är utbildad på att lyssna, och har det som jobb, borde ju vara bra på det. Det där att man ska tänka positivt är som ett tjatigt mantra i samhället känns det som. Det verkar nästan förbjudet att inte göra det.

  4. Man har all rätt att må dåligt, att få bryta ihop och även bära sig lite illa åt om man behöver det. Men för sin egen skull bör man inte fastna i de känslorna.

  5. Vi har alla rätt att må dåligt. Eller rättare sagt: man kan inte undvika att må dåligt ibland som människa. Sedan är ju allting så ojämt och orättvist fördelat och vissa får så mycket av eländet.
    Att bara lyssna är bland det bästa man kan göra, tror jag. När man är så nere att man inte kan rycka upp sig är ju klämkäcka kommentarer som ”ryck upp dig” helt kontraproduktiva. Nej vi måste få må dåligt och kanske inte orka ta tag i saker. Det är som om vi ska vara lyckliga och supereffektiva hela tiden. Det går ju inte.
    Sköt om dig!

  6. Kan verkligen sätta mig in i det du skriver. Alla kan heller inte må bra alltid, det är helt omöjligt! Du har rätt precis som alla andra att uttrycka dina känslor hur du vill och jag stannar alltid kvar på såna här bloggar som är nakna och på riktigt.

  7. Verkligen superviktigt att man vet att det är okej att känna det man känner ibland! Finns så många som säger “hur man ska känna” osv. “man ska inte må dåligt” “man ska inte vara stressad” nej, men det händer ändå! <3 Kram till dig

  8. Att “bara” lyssna, kan verkligen vara precis det man ibland behöver. Folk tycker absolut att det är svårt att uttrycka sig ibland, och då kan det räcka gott och väl med att bara lyssna på den som är modig nog att faktiskt öppna sig för en!

  9. Det är svårt det där tycker jag… Så synd att man inte passar in i samhällets mall om man är negativ och ledsen.. Det känns som det på något sätt är en synd och så “oattraktivt” att vara ledsen, arg osv. Man måste få känna alla känslor ibland för livet är inte perfekt och därför är det omöjligt att alltid vara glad

  10. Förstår vad du menar, ibland kan orden göra mer ont än dom hjälper. Tänker ofta på det kontra barnen att vara tydlig med att deras känslor alltid är ok, så lätt att vifta bort istället 🌸💕

  11. Man måste gå tillåtas att må dåligt ibland och då kan det vara skönt stt ha ngn nära och prata med!
    Min bästa vännina är min ventil när jag mår dåligt, behöver inte alltid ha svar men bara ngn som lyssnar!

  12. Visst har vi rätt till våra känslor och även om man har bra dagar så finns det dagar när man inte mår så bra och visst är det skönt att då ha någon som man kan öppna sig för och som lyssnar ordentligt!

  13. Jag håller helt med dig. Alla känslor ska få ha en plats och ibland behöver man bara få må som man gör. Det jag tror kan bli väldigt fel är att folk ju vill må bra och tänker då att deras uppgift är att få dig att må bättre. Försöka hitta något positivt att greppa tag i. Inget illa menat alltså, men ibland helt feltajmat.

  14. Min fästman gick bort för snart 2 år sedan och det har hänt flera gånger att folk inte vill att jag ska prata om honom för att det är så deprimerande. Yeah, du kan tänka dig vilken utskällning jag gett dom.

  15. Håller verkligen med dej … trots att man säger att man mår bra till folk är helst för o slippa frågan varför mår du dåligt … sen visar det sej att de flesta inte bryr sej . Men bara familj o vänner såklart .

  16. Jag känner igen mig så väl ! Jag var Likadan ville verkligen inte inse att jag mådde dåligt, tills det rann över totalt. Det är okej att inte vara 100 ♡♡

  17. Jag förstår hur du menar, tror jag😊 Det kluriga är att personen mittemot inte alltid vet hur just du vill ha det. Som du säger så vill jy alla så väl…
    När jag hade en period för ett tag sen så blev jag så trött på “goda peppiga råd” att jag innan jag pratade sa “du behöver inte säga något, jag behöver bara gnälla av mig” 😄

  18. Fina du, du har absolut rätt till dina känslor! Blir så ledsen på de som tillrättavisar hur någon känner, jag tycker verkligen alla har rätt att känna så de gör och ingen har rätt att ta de ifrån en. Jag är väldigt känslig som person och har dessutom ADHD på de, ofta är mina känslor väldigt starka och många gånger har folk inte tyckt att jag har rätt att vara så glad, ledsen eller arg🌸

  19. Jag känner igen mig SÅ otroligt mycket i detta. När jag har mycket ångest har jag en tendens att kanske kunna uppfattas som negativ vilket egentligen inte är fallet då det ju bara är ångesten och oron som behöver komma ut någonstans. Alldeles för ofta blir jag avsnäst när jag då säger någonting eller avviftad med orden “JAJA….” eller liknande vilket gör att det känns som att de känslor man har inte accepteras. Jättejobbigt!

  20. Det är helt okej att visa vad du känner! Jag gömde mina känslor i flera år och nu har jag börjat visat och prata och det är som en sten släppt från axlarna!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

%d bloggare gillar detta: