Varit på retreat
Så har det varit tyst i bloggen ett tag, och några dagar av den tiden har jag varit på retreat. En del av retreaten var tyst och mobilen var förstås undanlagd. Jag har ägnat dagarna åt yoga, meditation och mindfulness, och har undervisats av duktiga och entusiasmerande lärare. Vi började tidigt om morgnarna och höll på till närmare läggdags, och fick prova på en massa olika övningar och tekniker. Alltsammans var väldigt intressant, och den som tror att meditation bara går ut på ”att sitta still och tänka på ingenting” vet inte hur fel den har. Meditation kan till och med utövas gående. Kanske kommer jag att skriva om ämnet framöver för att skingra fördomarna.
Ibland hade vi en ledig stund, och den tiden ägnade jag oftast åt att promenera. Under den tysta delen av retreaten stannade jag till vid en sjö och satte mig. Det var väldigt trevliga människor som deltog i retreaten, men från det ögonblicket då tystnaden inleddes förändrades umgänget fullständig. Det överraskade mig faktiskt hur obekväma många blev av att vara i tystnad med människor som man hade haft trevligt med stunden innan. Det fanns inga regler om att vi inte fick titta på varandra eller kommunicera på andra sätt än med ord. Det kan vara så på en tyst retreat att man ska undvika all kontakt, men så var det inte på den här. Men ändå vågade de flesta inte ens titta på varandra eller ens sitta bredvid varandra vid matbordet. Och att hälsa genom att nicka eller vinka till varandra var inte tänkbart ens på morgonen. Jag gjorde det rent reflexmässigt, och kände mig dum när jag inte fick någon sorts hälsning tillbaka. Det slog mig hur språklöst, osocialt och torftigt människans umgänge blir utan ord jämfört med djurens. Själv har jag ända sedan barndomen umgåtts med djur, och trots att de aldrig säger ett ord kommunicerar de alltid med varandra och med mig. Det känns aldrig krystat och konstigt att umgås med djur, utan helt naturligt och socialt.
Det verkar vara så att många har svårt för att vara i tystnad bland andra och umgås med sina tankar. Personligen tycker jag att det är skönt med tystnad och att tänka i lugn och ro. Jag är van vid att vara ensam och fundera och bearbeta saker för mig själv. Så den biten blev jag inte det minsta illa till mods av. Men jag valde att gå iväg för att slippa känna av den knepiga energin från de som våndades. Det var en lättnad att sitta vid sjön och slippa känna den tryckta stämningen.
När tystnaden bröts blev det trevligt och lättsamt igen. De lediga stunderna fylldes av härliga samtal om allt möjligt i stort och smått. Någon hade jag kunnat fortsätta prata med flera dagar i sträck, och det kändes tråkigt att skiljas åt vid hemfärden. Sedan jag kom hem har jag haft många funderingar, men dom får jag ta i ett annat inlägg, för det är dags att runda av här.
Jag önskar alla en härlig fortsättning på sommaren! 🙂
24 svar på ”Varit på retreat”
Att bara ta en promenad, sitta vid en sjö under sommaren – de är ju helt underbart fina du 🙂 kram
Ja det är verkligen ett balsam för själen, och sånt behöver man 🙂 Kram fina du!
Men oj, vad spännande! Oklart om jag klarat att vara tyst 🙂
Ska bli spännande att läsa om du skriver mer om meditation. De gånger jag testat har jag blivit så otroligt trött..
Så roligt att du tycker det! Även om man i vanliga fall är väldigt pratsam av sig, så är det mindre svårt att vara tyst när alla andra är tysta 🙂
Tyvärr är det det man tänker på det 1:a som kommer upp när man hör ordet meditation men om man funderar har man förstått att det är mer än så. Fast inte exakt vad 🙂
Ja det är så väldigt mycket mer än så, men fördomarna skapar hinder hos många att intressera sig för att söka kunskap. Kanske kommer jag att dela med mig lite av sådan här vartefter utbildningen fortskrider 🙂
Så fint det låter. Måste varit perfekt för kroppen, man ska vara bra på det där med att ge kroppen mer lugn och hitta sig själv i.
Ja det är fint. Att hitta ett inre lugn i både kroppen och hjärnan betyder så oändligt mycket mer än vad många förstår.
Det slår mig ofta att många har svårt för tystnad, alltid ska den fyllas med ord. Min introverta sida har inga problem att sitta i tystnad och känner därför igen mig i hur du beskriver det, men av erfarenhet är det svårt i t ex ett fikarum för alltid är det bokstäver som behöver uttalas av andra.
Spännande i övrigt med retreat! Du år gärna skriva mer om den framöver. Vad är det för utbildning?
Ja det är som du säger att tystnad alltid ska fyllas med ord. Jag har också en introvert sida, och behöver tystnad för att återhämta mig när jag har vistats i ”pratiga” miljöer. Jag har heller inte svårt för att vara tyst i andras sällskap, och kunna visa vänlighet genom ett leende. Jag känner inte att jag måste bli allvarlig och tillknäppt bara för att stämbanden är i vila.
Jag håller på att utbilda mig till lärare inom meditation och mindfulness.
Precis detta hade jag behövt. Så underbart. Ibland har dom sådana retreat ute vid Tofta herrgård i Kungälvs kommun. Gick på en stresshanteringskurs där och bästa jag gjort. Den fungerade perfekt Många har fördomar om meditation tyvärr. Jag och min tränare pratade om det och han var väldigt tydlig med att det är ett måste vid flera tillfällen. Jag kan bara hålla med.
Ja det är verkligen underbart, och jag är så tacksam för att jag tog beslutet att gå den här utbildningen. Tyvärr är det oftast så att de som har störst behov av att lära sig stresshantering och att finna ett inre lugn, är de som har de största fördomarna. Att ha en daglig praktik låter mycket för många, men går att väva in i livet om man vill.
Men vad spännande och lärorikt för både kropp och själ. Jag hade mer än gärna testat på detta.
Ha en fin fin fredag
Ja jag tror att du skulle ha tyckt om den här retreaten, för man fick lära sig mycket.
Ha en fin fortsättning på fredagen!
Härligt att vara iväg på retreat. Det verkar som du hittat något du verkligen trivs med och att du verkligen brinner för ämnet. Jag själv har aldrig förstått mig på meditation men har själv svårt att sitta tyst och stilla i fem minuter.
Ja det är verkligen något jag trivs med och brinner för. Jag tror att alla klarar att meditera om man bara får kunskap och hjälp med en teknik som fungerar för en själv. För det finns många sätt.
Så härligt det låter! Visst är det skönt att kunna sitta med andra och bara vara tyst och ändå känna sig bekväm med det. Jag vet att många har svårt för det, men jag behöver dessa tysta stunder för att må bra. När jag fick min postcovid fick jag väldigt bra hjälp av en arbetsterapeut med att lära mig hur jag kunde använda medveten närvaro (mindfulness) även i en aktivitet för att spara på min energi. Jag har mått så mycket bättre av att vara här och nu oavsett om jag tar en promenad eller pysslar med blommorna. Innan hade jag bara lärt mig att mindfulness innebar olika medvetenhetsövningar där man satt still och lyssnade på någon som sa olika saker som skulle få en att slappna av. Hoppas du får en riktigt fin fortsättning på helgen! Kramar ????
Ja det var verkligen härligt. Jag behöver också tysta stunder, ja rentav ganska mycket tystnad för att må bra. Jag har fortfarande sviter efter långvarig sjukdom och genom meditation har jag sakta blivit bättre. Jag har också använt mig av medveten närvaro i aktivitet och i vardagen. Det är ju verkligen inte så att man måste sitta still, men det är nog många som tror det:)
Jag önskar dig en riktigt härlig söndag! Kramar!<3
Har aldrig varit på en retreat men jag tror det skulle kunna vara något för mig, nån gång så kanske.
Meditation är en bra metod för det inre, absolut.
Ha det bäst nu. 🙂
Ja meditation är väldigt bra för det inre välmåendet. Hoppas att du kommer iväg på en retreat nångång, och att det blir en härlig upplevelse.
Ha det bäst du också! 🙂
Vad spännande upplevelse! Reagerar över det du skriver med att andra inte ens hälsar för att de inte får prata. Så konstigt tänker jag. Men jag kommunicerar som du med hela kroppen, kanske därför jag inte förstår varför ögonkontakten försvann. Men skönt du kunde gå undan och njuta av sjön – och kommunicera med den och dig själv istället!
Ja det var spännande och väldigt givande, och jag trivdes bra för mig själv vid sjön. Men jag tycker som du att det är konstigt att inte ens kunna hälsa bara för att man inte får prata. Jag har heller inte (och har aldrig haft) svårt för ögonkontakt. Att titta på varandra och ge varandra ett leende är allt som behövs för att motverka att en tryckt stämning uppstår.
Vad trevligt det låter att åka på retreat. Jag är också sådan att jag gärna är ensam på en tyst plats och funderar. Jag hade nog känt mig obekväm under den tysta delen för att jag hade känt förväntningar på mig att ha ögonkontakt och vara social, fast jag helst hade varit i min egna bubbla.
Ja det var jättetrevligt och jättenyttigt:) Ja vill man vara i sin egen bubbla kan det bli jobbigt om man förväntas vara social. Som jag förstod det blev många obekväma för att dom egentligen ville vara sociala, och var osäkra på hur dom skulle hantera situationen. Så det blev lite komplicerat på nåt sätt.