Oktober och ett liv i förändring

Oktober och ett liv i förändring

Så är det oktober efter en sommar då få saker har varit som vanligt. Förändring må vara det enda bestående i världen, men ibland kommer den i stora doser. Jag står i hagen och betraktar hästarna som rofyllt betar under träden som skiftar färg. Höstgyllene löv samsas med kvardröjande sommargrönska, och väcker känslor av saknad och vemod. Det är en välbekant men ändå så annorlunda syn jag ser. För två av mina kära fyrfota vänner finns inte här längre. Gamla busfröken blev så allvarligt sjuk i somras, att hon numera betar på de evigt gröna ängarna. Timpan har vi tyvärr tvingats hitta ett annat hem till, då det nu står klart att min man pga sina skador aldrig mer kommer kunna rida sin häst. Olyckan i våras har fått stora konsekvenser på många delar av livet, och en av dessa är att vårat gemensamma intresse att rida ut tillsammans i naturen är förbi.

Min man plågas fortfarande väldigt mycket varje dag av smärtor och olika neurologiska symtom i olika delar av kroppen. Men han kan tack och lov gå. Det må vara begränsade sträckor, med olika lätthet och svårighet från dag till dag – men rullstolens tid är förbi. Nu behöver balansen och styrkan bli bättre. Han är långt ifrån bra, och fungerar inte alls som förut, men vi är tacksamma för att han kan gå. I nuläget har en del komplikationer uppstått i andra delar av kroppen, och vi hoppas att de löser sig.

Jag hade tänkt skriva lite under sommaren om vad vi trots allt lyckades göra, men det blev inte av. Kanske kommer jag att göra några återblickar i bloggen framöver. För tillfället har jag lite skrivlust igen, men jag har lärt mig vid det här laget att inte lova för mycket.

För den som undrar vad det är för olycka jag nämner, så finns en länk till ett inlägg om den här:

https://varapavag.se/2022/06/04/en-mardromslik-var/

Jag önskar dig en skön och vacker höstdag!

21 thoughts on “Oktober och ett liv i förändring

  1. Måste kännas konstigt då saker förändras på det sättet. Har ju förstått att just hästarna är ditt liv. Hoppas det kan leda till något annat bra för er, kramar.

    1. Ja så är det, och det känns jättekonstigt. Det här att ha hästar och att rida ut tillsammans som gemensamt intresse är en livsstil, och tiden vi har varit ute och ridit tillsammans har varit den bästa av all tid. Vi får se vilken dörr som öppnas nu när denna är stängd.
      Kram!

  2. Det låter trist att ni inte kommer kunna rida ut mer tillsammans. Däremot så förstår jag att ni är glad att han ändå kan gå och gjort vissa framsteg från det jag läste förra gången. Jag själv ska få börja rida igen på ridskola. Vilket jag tycker ska bli så roligt. Dagen har varit så fin och härlig.

    1. Så roligt att du ska börja rida igen!
      Ja vi är glada för varje framsteg, men visst är det fruktansvärt tråkigt att vårat största gemensamma intresse sen många år nu är över.

  3. Det viktigaste i en förändring är att acceptera förändringen, det fick jag höra en gång. Men det är ju inte så himla lätt alla gånger.
    Lider med både dig och din man att tiden för rida ut i naturen är förbi.

    1. Ja vissa förändringar är sannerligen inte så lätta att acceptera, även om man inte har något val. Men acceptansen brukar infinna sig när man får lite tid på sig att smälta hur det är.

  4. Ja saker kan verkligen förändras på ett ögonblick. Förlorade min svärfar för lite mer än en månad sedan. Han fick ett sjukdomsbesked och en månad senare var han borta. Vi kan inte ta något för givet!
    Jag beklagar det som hänt din man och även dig. Hoppas ni hittar andra sätt att uppleva naturen mm tillsammans när ridningen inte är ett alternativ längre.

    1. Tack! Jag beklagar sorgen. Ja det är så sant att vi inte kan ta något för givet, och det blir brutalt påtagligt när svåra och sorgliga saker händer. Samtidigt blir det extra tydligt att det gäller att ta vara på sina dagar på bästa sätt medan man fortfarande kan.

    1. Ja allt kan förändras på ett ögonblick, så det gäller att ta vara på sina dagar på bästa sätt medan man fortfarande kan.
      Kram!

  5. Vilken lättnad att han kan gå igen – även om det inte är utan smärta och komplikationer så är det ett bra steg på vägen tillbaka.
    Hoppas att din skrivlust håller i sig!

    1. Tack! Ja det är en enorm lättnad, och vi är så tacksamma för det. I skrivande stund har det tillkommit flera komplikationer, men vi håller tummarna att allt vänder åt rätt håll igen.

  6. Det är jättefina färger ute på träden nu. Det är en kort period. Så bäst att njuta 🍁🍂😃.
    Så fint inlägg du skrev 🤗.

    Ja, livet kan förändras på ett ögonblick. Så skönt att han kan gå nu. Ta sig fram på egen hand.
    Hoppas att allt blir bra.
    StyrkeKramar till er💪💪🤗🤗💕

    1. Tack så mycket!🤗 Ja det är ofattbart att livet kan ändra sig så snabbt. Men vi är förstås tacksamma för framstegen som sker och hoppas att de fortsätter – för just nu går det lite bakåt tyvärr. Men vi får göra det bästa av dagarna, och njuta av det som går.
      Kramar!🤗🤗💗

  7. Beklagar att två av hästarna inte är där, så tråkigt att ni inte kan rida tillsammans mer. Förstår att det känns tungt. Speciellt när det är ett gemensamt intresse.
    Du får gärna visa lite tillbaka blickar under sommaren om du känner för det 🙂 Kram

    1. Tack! Jag det känns verkligen tungt när fyrfota vänner försvinner ur ens liv, och när det största gemensamma intresset som man haft så många år är förbi.
      Så roligt att du vill se mina tillbakablickar. Någon dag kan det dyka upp någon:) Kram!

    1. Ja livet har sannerligen sina toppar och dalar, och vissa kännbarare än andra. Men vi får väl se vad det kommer för gott ur allt som har skett.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

%d bloggare gillar detta: