Ja då är en ny vecka igång för fullt, efter att den föregående passerade i rasande fart. Det känns som om månadsskiftet springer emot mig. Jag ser verkligen fram emot dagen då det är färdigt med allt packande, rensande och åkande med saker till nya stället. Men nu är det inte lång tid kvar, så det är bara att hålla ut. Förra veckans tur i regnigt väder var dock den sista med övernattning. Vilket tyvärr kommer innebära att det fortsättningsvis inte går att komma undan lång körning i mörker på vägen hem. Det är inte roligt med tanke på djur som kommer ut på vägarna. Jag har redan krockat med en älg under en längre körning i tjänsten, och den upplevelsen vill jag inte ha en repris på. Sviterna efter krocken får jag leva med resten av livet. Det är dessutom skönt att övernatta efter en lång dag, äta frukost i godan ro, och pyssla lite innan det är dags att åka tillbaka igen. Jag hade egentligen inte tänkt att visa den osmickrande bilden nedan på mitt yrvakna jag, men strunt samma.
Apropå att pyssla så har jag t ex spikat upp tavlor trots att väggarna ska tapetseras och målas. Det går ju bara att göra ett rum i taget, och då kan tavlorna lika gärna hänga uppe så länge istället för att stå i kartonger. Nedan kan hallen beskådas med några tavlor som jag har målat.

Det här att ge sig av från ett gårdsliv har sannerligen lyft fram i dagen hur mycket man har samlat på sig genom åren. Jag visste att det var mycket, men det ordet är verkligen otillräckligt för att beskriva hur galet mycket som har blivit undanstoppat i gömmorna. Det är ju inte ”bara” ett stort hus att tömma, utan dessutom ett antal andra byggnader. Jag kommer fortsättningsvis anstränga mig för att inte att vara en sån hamster som jag har varit.

Jag avslutar med en mulen vy längs vägen. Ha det så bra tills vi ses igen! 🙂