En dag jag alltid kommer minnas

En dag jag alltid kommer minnas

Tänk vad åren går fort. Den känns både avlägsen och nyligen, den där dagen då jag satt i mitt nästan tomma gamla hus och såg på årets stora händelse – bröllopet mellan kronprinsessan Victoria och Daniel. Den 19 juni 2010 var en riktigt somrig dag, och jag minns hur huset doftade av gammalt trä. Det var en doft av sommar och svunna tider. Solen flödade fritt genom gardinlösa fönster, och jag njöt av hur de gamla golvplankorna kändes varma under mina bara fötter. Jag var nyinflyttad, och medan flera rum stod tomma hade jag gjort det så hemtrevligt jag kunde med vad jag hade till buds. Bröllopets pompa och ståt stod i stark kontrast mot mitt sparsamt möblerade hem, men jag minns hur vackert jag tyckte att mitt hem var – vilket jag tycker än idag.

Jag hade ingen tv att titta på, men som tur var kunde jag se bröllopet via datorn. Den stod på mitt skrivbord vid ett fönster, och jag kunde njuta av att se såväl bröllopets alla vackra blommor som min egen sommarträdgård samtidigt. Bröllopets alla ljud, tal och musik blandades med ljuden av surrande insekter och fågelsång. Ensamheten fylldes av liv, kärlek, glädje, fest, gemenskap och ett litet uns av vemod. Bröllopet var så vackert, glädjefyllt och sprängfyllt av kärlek.

Det finns en slags rättvisa i känslor. Oavsett om man är fattig eller rik, ung eller gammal, svart eller vit, eller – ja ni förstår nog vad jag menar – så är känslor något som kan kännas lika starkt för alla. Man kan inte köpa sig tokkära känslor. Kärlek är kärlek, vem som än känner den. Äkta lycka finns inte till salu. Glädje kommer inifrån var och en som gläds åt det den har, och förmår att känna tacksamhet. Just den dagen var jag proppfull av glädje – för det strålande lyckliga brudparet, för att jag kunde ta del av deras fantastiska dag, och för mitt liv i enkelhetens skönhet. Det var en sån fin dag jag alltid kommer att minnas. Bilderna i inlägget har dålig skärpa, men jag var inte på plats så dom blev inte bättre. Bilden på huset var bra då den togs, men har mist sin skärpa.

Jag önskar alla en fin midsommar – hur ni än spenderar dagen!?

22 thoughts on “En dag jag alltid kommer minnas

  1. Så fint skrivet! Håller verkligen med dig angående det du skriver om att det inte går att köpa känslor och att det inte spelar någon som helst roll vem du är när det kommer till just känslobiten. Har förstått att detta bröllop var väldigt fint och kärleksfullt. Jag tittade inte själv då jag inte har något intresse för kungafamiljen, men har hört och läst att många både grät och log till deras bröllop 🙂

    1. Tack så jättemycket! Ja det är skönt att det finns en och annan rättvisa i världen.
      Ja just att bröllopet var så strålande kärleksfullt och fyllt av glädje var härligt att se. Jag brukar inte följa allt kungligt som händer, men det jag har sett av olika kungliga bröllop på tv är att det kan vara ganska stela tillställningar. Det här bröllopet var helt annorlunda?

  2. Jo nog var de fint men inget ja egentligen bryr mig om ??‍♀️? Alltså allt som har med kungafamiljen osv är inte riktigt på min prio lista men fina bilder var de iaf

  3. Hon strålade då som hon strålar ännu, som att det är ännu mer kärare än då. Om det ens är möjligt men det är vackert, kärleken.

    Hoppas att din midsommar var bra och ta hand om dig nu ❤️

    1. Ja hon strålar verkligen ända inifrån och ut, och det värmer att se det. Det märks att hon är en fin människa med ett gott hjärta.
      Min midsommar har varit lugn, skön och bra. Hoppas att du har haft en bra midsommar. Ta hand om dig du också❤️

  4. Så vackert du beskriver det här minnet….just den här dagen för tio år sedan var vi på semester i Norge och alla norrmän var som galna och klädde upp sig inför bröllopet som om de skulle vara närvarande….själv såg jag bröllopet först nu 10 år senare…så vackert och fortfarande verkar de så kära och vårdar sin lilla familj. Fina minnen och beskrivning av ditt hus också…

    1. Åh tack så jättemycket! Det glädjer mig att du tycker det. Det kommer fram så många tankar och känslor när jag tänker tillbaka. Tänk att det var en så stor händelse i Norge också. Det visste jag inte.

  5. Tänk att det redan har gått 10 år sedan tiden går så fort. Har du bott i huset i 10 år nu? Så härligt du bor verkligen i ett fint hus 😀

    1. Åh tack så mycket! Ja tiden går makalöst fort. Den kunde gärna få bromsa in rejält under somrarna iallafall!?

  6. Så otroligt fint inlägg verkligen, blev liksom helt lugn av att läsa det – låter jättekonstigt kanske men fick liksom upp bilder och en extra tankegång där. Just detta med känslorna och kärlek har du så rätt i, det har inte slagit mig förrän nu. Känslor är känslor och alla har vi dom, det kvittar vilken “människotyp” vi är, känslor har vi alla och så är det bara. Att få se såna dagar med extra glädje kan få fram känslor lite extra, eller mer tydliga rättare sagt. Det man ser skapar tankar som sedan skapar känslor, och inget är mer finare än kärlek <3 Det kan vara på både gott och ont, är själv lite kluven gällande mina känslor just nu vilket är lite jobbigt. Står som i valet och kvalet om hur jag känner, vågar inte lita på mina känslor fullt ut gällande en relation. Nu kom jag verkligen på sidospår haha, men himla fint minne verkligen <3 Kram och kärlek till dig! <3

  7. Åh tack så jättemycket snälla gulliga du! <3 Jag tycker inte alls att det låter konstigt. Men när jag läste att du fick upp bilder, så tyckte jag mig se bilder av dina bilder, vilket nog låter riktigt konstigt 😀
    Ja det här att känna känslor av alla möjliga sorter och styrkor är ju en del av att vara människa. Det var en gång i tiden en trösterik tanke för mig. Så länge man är fylld av positiva känslor är ju allt frid och fröjd, men bland livets kontraster händer det ju också att vi drabbas av den totala motsatsen av olika anledningar.
    Det fanns en tid då inte jag heller litade på mina känslor, och i mitt fall handlade det om en ovilja att göra det. För känslorna berättade saker som jag inte ville veta av eller kännas vid. Mina inre sanningar passade inte alltid ihop med vad jag trodde att jag ville eller mina planer i livet. Men då jag gick emot mina känslor pga logiska resonemang blev det bara fel. Så min erfarenhet är att oavsett vad det gäller så är känslorna vår inre sannings röst. Därför gäller det att lyssna noga och lita på sina känslor. Det är i känslorna man hittar svaren på sånt man undrar över eller tvivlar på.
    Stor kram och massor av kärlek till dig vännen! <3

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

%d bloggare gillar detta: