En glimt av det som var

En glimt av det som var

Så gör jag ett försök att skriva igen. Det har inte funkat bra de senaste dagarna. Olika besök inom vården, veterinärbesök och diverse strul har fyllt mycket tid. Hjärnan har inte mäktat med utan blivit överbelastad. Att skriva och läsa har gått supertrögt, och det har varit svårare att prata. Tröttheten har tagit över och det har blivit mycket tid till sängs.

Igår åt jag lunch efter läkarbesöket. Efter en stund kom ett sällskap med herrar och satte sig nära mig. Det var tydligt att det var en affärslunch. De samtalade med noggrant valda ord i syfte att låta seriösa, kunniga och förtroendeingivande. Det diskuterades leveranstider och processer, medan mat slank ner i jobbpratande munnar.

Jag mindes plötsligt hur det var. Att alltid behöva prestera på topp – ofta även under lunchen. Jag mindes känslan av att vara snärjd, och det skriande behovet av en lugn stund i ensamhet. Jag kom ihåg besvikelsen när jag lyckats ta mig iväg för att äta, och någon upptäckte mig. ”Men hej!! Dig har jag velat prata med om en sak…bla bla bla…” Jag hade förträngt att jag ständigt var jagad, och hur jag allt oftare försökte göra mig osynlig för att få vara ifred – om så bara för en liten stund.

Det var en glimt av det som var. Jag kunde äta upp och gå därifrån som en helt anonym person. Det kändes skönt att inte vara delaktig i mötet med dess efterföljande förpliktelser. Att inte få ännu en för tight deadline att leverera, och varje minut ännu hårdare intecknad. Att slippa vara skärpt, tänka analytiskt och säga rätt saker. Att slippa vara i centrum med allt vad det innebär – att ständigt vara sedd och granskad.

Jag brukar undvika att tänka tillbaka. Det gör mig ingen nytta. Jag blickar framåt så gott jag kan. Hemma i min lilla värld påminner knappt inget om det som var. Vägen tillbaka till ett ”fungerande” liv är lång, men jag kämpar på. Det kommer bli bra igen.

94 thoughts on “En glimt av det som var

  1. Vet så väl det du beskriver och känner igen livet! Står själv där allt rasat och försöker trevande mitt i tröttheten hitta mig själv. Men ett vet jag; att vi kommer lyckas!

  2. Vad tråkigt att läsa att varit tungt för dig en period nu. Hoppas att det snart vänder och börjar gå åt rätt håll igen. Tänk vilken lättnad att kunna lyssna på samtalet och sen bara kunna gå vidare och inte bry sig om följderna av mötet eller att behöva prestera.

    1. Tack så mycket snälla du!<3 Ja det var en oerhörd lättnad. Jag har egentligen aldrig tyckt om att bli dränkt i skyhöga och ändlösa krav.

  3. Det är så jobbigt när något man tagit bort från sitt minne blommar fram igen. Vissa saker kommer man tydligen inte undan vilket är väldigt tråkigt. Men jag tror på dig och hejjar dur på god väg fast i din egen takt!💕

    1. Tack så mycket snälla du!💕 Ja i stunden som minnena vaknar blir det ganska intensivt. Men som tur var tog lättnaden över. Jag var inte en av dom som kroknade under egna höga krav, utan pga ”överordnade” rent omänskliga krav. Så det var sååå skönt att slippa vara delaktig och prestera.

  4. känner igen den där känslan av att hjärnan går på högvarv och allt annat går riktigt långsamt. Det är som att hjärnan inte orkar med. Förstår då att bloggen blivit lagd åt sidan, ens hälsa måste alltid vara det viktigaste!

  5. Sådär kan jag också känna ibland. Visserligen behöver jag fortfarande prestera på topp, men min situation har ändrats drastiskt efter att ha blivit egenföretagare. Visst kan jag stundtals sakna tryggheten med sjuklön, betald semester och någon som håller efter när jag är borta, men känslan av att styra själv och bestämma vilka dagar jag vill och kan prestera som bäst. Helt rätt att tänka framåt och fokusera på det. Ibland är det nyttigt ändå att reflektera över det man inte önskar tillbaka som en bekräftelse på vilken riktning man är på väg.

    1. Ja det är nyttigt att reflektera, men jag aktar mig noga för att slinka in i negativa tankemönster😊
      Jag förstår vad du menar med det här att kunna styra över sig själv. En viktig sak om man ska hålla i längden är att man har möjlighet att påverka sin situation, och att man har realistiska krav på sig. Att det respekteras när man säger ifrån, istället för att man tas för given.

    1. Ja talesättet att man ska ha större frontruta än backspegel stämmer bra. Det är först när man friar sina tankar från det förflutna som dom kan göra nytta i nuet och för framtiden. Hoppas att du kommer på ett sätt att hålla tankarna mera i nuet!😊

  6. Brukar tänka när jag hör människor som pratar jobbsamtal vid luncher eller på en fika. Stackars er fast de själva tror att de är så poppis och coola. Stackars dumma dem som inte fattar något om livet.

    1. Ja jag tänker likadant. Varför inte passa på att vara ledig och tänka på något annat under de få minuterna som bjuds? Jag har pga min position varit ett ”villebråd” i åratal för såna som vill visa sig ambitiösa och duktiga, vilket tvingat mig att försöka hålla mig undan då det varit möjligt. Affärsluncher går ut på att prata jobb, så när det blir många såna krymper andrummet till ett minimum.

  7. Det är så jobbigt när det man har i huvudet inte blir bra på text. Så får jag ofta, tillslut så skriver jag något svammel istället. Så skönt att du blickar framåt och tänker att det blir bra. Det är alldeles för lätt att tänka tillbaka på de som var. Du är en riktig kämpe! ❤️

  8. Ibland kanske det är det som behövs för att påminnas om att man har det bättre nu än vad man hade det då.
    Jag kan oxå få sånna flashbacks av olika situationer då jag påminns om att jag har det bättre nu än då fastän jag då trodde jag hade det bra.
    Flummigt och svårt att få ner i text vad jag menar men kanske du förstår ändå 🙂

    Ha en fin kväll,
    Kram kram

  9. Det är ofta som jag själv färdas tillbaka. Man kan känna stressen som var, precis som om det precis hänt. Det är oftast bättre att försöka blicka framåt och ta det som det är för stunden, men hur lätt är det idag? Man blir påmind allt som oftast.
    Jättefin bild du har. Härliga färger. Skickar en varm kram från ett kyligt Öland <3

    1. Tack så mycket snälla du! Ja ibland hamnar man i situationer som väcker minnen till liv, men jag håller med om att det är bäst att blicka framåt.
      Kramar!❤️

  10. Tråkigt att det inte har funkat så bra för dej senaste dagarna hoppas verkligen att det blir bättre . Det måste va skönt o kunna äta för sej själv o inte behöva vara delaktig i deras möte. Krya på dej💕

  11. Men fy vad jobbigt, vad jobbade du med förut?? Skulle aldrig kunna jobba sådär, även om det kanske har en liten charm att jobba på kontor med kunder och massa lunchmöten osv. Skönt att du är påväg tillbaka, även om det är en bit kvar blir vägen kortare och kortare för varje dag som går. Kramar <3

    1. Tack så mycket snälla du!<3 Jag hoppas att du aldrig kommer behöva jobba så långa dagar med fullt upp hela tiden. Kan tyvärr inte säga vad det handlar om i nuläget.

  12. Vad jobbigt att du har haft en sån jobbigt tid med trötthet och allt. Jag tycker verkligen att du är en sån stark person och en sån inspiration fina du <3

  13. En text som lämnar stort utrymme för reflektion. Står där nu… fast ändå inte. Är på väg in i en värld av influencers, föreläsare och folk som alltid vill vara något – men i min värld är alla redan någon och jag behöver inte göra det jag gör utan VILL göra det jag gör. Rörig tanke. Men ja.. du fick mig att ta ett extra varv. Vart är jag på väg och hur vill jag prata i olika sammanhang? Vad mår jag bra av? Lite så. Tack. För hur du sätter nya tankar i brand❤️🙏🔥

    1. Åh tack så mycket snälla du!🙏 Jag är så glad att mina ord kunde väcka dina tankar!
      Jag tänker som du. Det är så många som så desperat gärna vill ”vara någon”. Men alla är redan någon. Människovärdet sitter inte i vad vi presterar.

  14. När du är tillbaka igen hoppas jag du slipper känna som du beskriver. Jag kan känna igen mig till viss del, även om det aldrig känts för mycket, och kunde stänga in mig på mitt rum ibland på jobbet under lunchen när jag ville vara ifred. Det funkade i alla fall. Att alltid vara på tårna och behöva vara alert funkar inte.

    1. Tack snälla du! Så skönt att det aldrig har blivit för mycket för dig. Nej man orkar inte med i längden att vara alert, på tå och jagad hela tiden.

  15. Åh så klokt skrivet! Jag har tagit beslutet att alltid min telefon på ljudlös just för att jag inte vill vara nåbar hela tiden för det blir ju precis som du beskriver, man känner sig jagad. Jag vill själv bestämma när jag har kontakt med andra och när jag ska jobba ostört 🙂

    1. Tack så jättemycket!😊 Ja det är en styggelse att behöva vara anträffbar hela tiden. Som om det inte räcker med telefonen som ringer, så kan man få hur många mail som helst på en dag. Alla tror att man sitter och läser just deras mail så fort dom har skickat. För att inte tala om alla som kliver in genom dörren och omedelbart vill få säga sitt…

  16. Fina du, du kommer att få må bra igen. Nya rutiner och mönster håller dig borta från det som har varit. Nya insikter kommer att ge dig ny kunskap så att du kommer att kunna finna verktyg i de jobbigaste situationerna.

    När allting snurrar på i full fart i världen och du inte riktigt mäktar med mer så är det okej att gå in i en egen bubbla där inget kan eller får störa dig.
    Du är värd att må bra, du är värd att få ha ett bra liv.
    Veterinär och läkare låter ju inte jätteskoj men jag tänker inte fråga något
    kring det. Istället vill jag påminna dig om att jag är tacksam över att du delar med dig kring ditt mående. Jag är tacksam för att du andas. Jag är tacksam för att du fortsätter att sträva efter att må bra. Tack!

    1. Åh tack så otroligt mycket för dina fina ord snälla du!❤️ Jag blir riktigt rörd! Ja jag tillbringar väldigt mycket tid i min egen bubbla, för jag känner att jag måste det. Mina nuvarande rutiner har ingen likhet med de som var. Men det är vad jag behöver, och jag försöker så gott jag kan att känna efter vad som känns bäst för mig.

  17. Ja du den där jävliga prestationsångesten. Gåvan från djävulen! Vad skönt att du kommit så långt så att du är HÄR och NU. Du är så fantastisk. KRAM

    1. Ja jag kan verkligen hålla med om att såhär vill jag aldrig ha det igen. Jag hoppas för din del att det stannar vid stress, och att du får kontroll över den.
      För min del är det en lättnad att slippa de omänskliga prestationskraven. Det hade varit bra om jag fått gehör när jag sa ifrån gång på gång, men så blev det inte. Nu måste jag vara rädd om min framtid.

  18. Du har en optimistisk inställning och det beundrar jag. Jag kan inte heller påstå att jag längtar tillbaka till det där med deadline, som i mitt fall innebär skolan.

    Jag hejar på dig och det vet du men saker och ting får ha sin gång och framförallt det får ta sin tid <3

    1. Tack så jättemycket snälla rara du!❤️ Ja för min del så får det ta all tid som behövs att bli frisk.
      Jag vet inte när du ska börja skolan, men jag hoppas att det sker när du känner dig mogen och att det kommer gå bra!❤️

  19. Jag vet den där känslan så väl, att hela tiden behöva vara “på” och aldrig kunna andas ut. Usch. Vad skönt ändå att du inte mådde dåligt av att få dig en tillbakablick. Något att glädjas åt, att lägga med i arkivet under kategorin “ytterligare en liten del läkt”. 🙂

    1. Tack!😊 Ja den känslan är verkligen usch! Du har så rätt. Jag kunde ju ha känt så många andra känslor än lättnad. Det var en riktigt glädjande upptäckt!

  20. Åh! Jag förstår det var jobbigt, att när man väl var inne i det så var det kanske inte “så farligt” tänkte man.. Men sedan, sedan inser man.. Det var exakt så farligt. Det var exakt så…

    Ta hand om dig! Kram

    1. Tack så mycket snälla du! Ja när jag var inne i det så gick jag verkligen på reservtanken ett bra tag. Nu begriper jag inte hur jag orkade så mycket som jag ändå gjorde. Jag insåg att det var farligt och sa ifrån gång på gång. Men tyvärr fick jag inget gehör, och plötsligt var det för sent…

  21. Så intressant att läsa, jag gillar inte heller att vara i centrum. Vad skönt att du nu slipper känna denna stress som du gjorde tidigare, och att det nu kommer bli bättre

  22. Vi måste få möjlighet att andas, ta en paus och reflektera. Jag tror att våra insatser, både i arbetslivet och på fritiden skulle bli bättre då. Hela samhället skulle vinna på det och lika många skulle inte bli sjuka.

    1. Ja det har du helt rätt i, och den inställningen skulle alla arbetsgivare behöva ha. Vinstjakten gör alltför ofta att människor drivs alldeles för hårt. Det ska åstadkommas mirakel med på tok för små resurser.

  23. Jobbigt för dig att du haft en tuff tid! Men du är duktig som kämpar på och jag vet att du kommer komma tillbaka till ett mer fungerande liv så småningom <3 Massor med kramar

  24. Det var verkligen så gott så det tycker jag verkligen att du ska göra om du får chansen 🙂

    Det är såå skönt att kunna vara för sig själv och slippa sånt där. Jag älskar att arbeta och se resultat, men jag tycker om när det kan vara på mina villkor och när det inte är någon som har ständig koll på mig.

  25. Heja dig! Du är så stark måste jag få säga ❤️
    Härligt att inte känna den där prestationsångesten som de uppenbarligen gjorde på lunchen. Hoppas att allt är bra både med dig och djuren då du beskrev att det varit mycket vård för både människa och djur ❤️

    1. Tack så jättemycket snälla du!❤️ Ja det var en stor lättnad att kunna äta utan alla dessa krav som vräktes över mig. Nu är iallafall alla hästarna utom en bra igen.
      Kram!❤️

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

%d bloggare gillar detta: