Säg den skötsamhet som varar för evigt. Inte är det min iallafall. Igår åkte jag dit igen – stenhårt! Jag har faktiskt lyckats låta bli godsaker ett tag, för jag har otroligt nog lyckats stålsätta mig när jag varit och handlat. Finns det inga onyttigheter hemma är jag i regel för lat för att tillverka några i köksregionen. Så det handlar inte om att jag är karaktärsfast när det finns något smaskigt i skåpen.

Men så kan ju saker komma hem utan min medverkan, och då är det kört. När det kommer hem glass med mycket sås och klet i har byttan liksom en magisk dragningskraft på mig, och hur mycket jag än försöker ignorera lockropet från frysen så går det bara inte. Söta saker är ju dessutom uppiggande för stunden – även om det råkar vara en ganska kort stund för min del – så då får jag en ursäkt att riva locket av byttan och fylla skålen till kanten. Om man tar en riktigt stor skål så kan man lägga i mycket utan att den ser smockfull ut, så då ser det iallafall lite bättre ut.

Hursomhelst har jag för stunden ett visst behov av att trösta mig själv, och då får jag en liten go må bra-känsla i några minuter. När sista skeden är svald har den redan gått över. När jag är proppmätt undrar jag varför jag ens åt allt jag gjorde. Men men, nu är det här återfallet avklarat, och jag hoppas att köksskåpen får förbli utan frestelser ett tag.

Ha en bra dag!